387 svenska politiker har skulder hos Kronofogden

En kartläggning av 21 854 förtroendevalda i Sveriges kommuner, regioner och riksdag visar att 387 politiker hade aktiva skulder hos Kronofogden. Enligt granskningen, som genomförts av TV4:s Kalla fakta, hade 41 av politikerna skulder på över en miljon kronor under vecka 43 år 2026.

Den genomsnittliga skulden bland de berörda politikerna uppgick till 364 000 kronor. Ett mindre antal personer med omfattande skulder påverkade genomsnittet, medan drygt hälften hade skulder som understeg 98 000 kronor.

Sverigedemokraterna hade störst andel skuldsatta förtroendevalda i förhållande till antalet granskade politiker inom partiet. Därefter följde Vänsterpartiet. Centerpartiet hade däremot den högsta genomsnittliga personliga skulden per förtroendevald.

Kartläggningen omfattade även politikernas uppdrag. Minst 36 ordinarie ledamöter i kommunstyrelser hade registrerade skulder. Därutöver identifierades minst 409 förtroendevalda som tidigare haft skulder hos Kronofogden men som saknade aktiva skulder vid granskningen. Fyra politiker med skyddade personuppgifter omfattades inte av undersökningen.

Den största enskilda skuldsättningen i granskningen fanns hos Mats Engelmark, ersättare för Centerpartiet i Håbo kommun. Han hade fem skulder som tillsammans uppgick till 9,6 miljoner kronor. Flera av skulderna avsåg fordringar från privatpersoner.

Näst högst skuldsättning hade Sven Täppers, ersättare för Centerpartiet i Torsby kommun. Hans registrerade skuld uppgick till 6,8 miljoner kronor och avsåg Nordea Hypotek.

Även i Haninge kommun har en politikers privata ekonomi uppmärksammats. Centerpartiets gruppledare Petri Salonen hade skulder på 2,7 miljoner kronor fördelade på omkring 15 poster. Salonen har uppgett att skulderna byggts upp genom konsumtion och krediter under flera års tid.

Haninge kommuns kommunstyrelseordförande Sven Gustafsson från Moderaterna bedömer att Petri Salonens skuldsättning utgör en säkerhetsrisk.

Bland riksdagens ledamöter var Vänsterpartiets Mohamed Abdukardir Ali den ende med skulder registrerade hos Kronofogden. Han beviljades skuldsanering 2022 genom ett beslut som omfattade 40 skulder och en betalningsperiod på fem år.

Bland fordringsägarna fanns Region Dalarna, Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden och flera inkassobolag. Efter att Mohamed Abdukardir Ali fått inkomster som riksdagsledamot har både han själv och en av hans borgenärer begärt att skuldsaneringen ska omprövas, enligt SVT Nyheter.

Kronofogdens regler medger omprövning av en skuldsanering om den skuldsattes ekonomiska förhållanden förbättras väsentligt. Myndighetens huvudregel är att ett ökat betalningsutrymme på minst 4 000–5 000 kronor per månad kan vara grund för att ändra betalningsplanen.

Vänsterpartiets gruppledare Samuel Gonzalez Westling meddelade i oktober 2026 att Mohamed Abdukardir Ali tillfälligt undantas från partiets interna partiskatt. Undantaget innebär att riksdagsledamoten får behålla en större del av sitt arvode för att betala sina skulder. Samuel Gonzalez Westling har samtidigt meddelat att partiet står bakom honom.

Vänsterpartiets ordinarie bestämmelser innebär att en heltidsarvoderad politiker får behålla 37 530 kronor efter vanlig skatt. Enligt Sveriges riksdag uppgår grundarvodet för en riksdagsledamot sedan januari 2026 till 81 400 kronor i månaden. Arvodet är skattepliktigt och betalas i stället för lön, eftersom riksdagsledamöter är förtroendevalda och inte anställda.

Kronofogdens nationella statistik visar att 342 135 personer i Sverige hade registrerade skulder vid årsskiftet 2025/2026. Det motsvarade 4,03 procent av den vuxna befolkningen. Den sammanlagda skulden hos Kronofogden uppgick då till drygt 130 miljarder kronor. Vid motsvarande tidpunkt ett år tidigare var beloppet omkring 117,5 miljarder kronor.