
AI-genererad illustration
33 V-kandidater strukna efter nya avslöjanden
Totalt 33 personer har nu strukits från Vänsterpartiets vallistor efter en serie uppgifter om kandidater med extrema eller antisemitiska uttalanden. Sveriges Radio fastställde efter en rättelse den 7 september att 25 kandidater hade strukits sedan tidigare och att ytterligare åtta nu tillkommit. Sju av de åtta senaste kandiderade i kommunvalet och en till riksdagen, enligt TV4.
De senaste fallen gäller kandidater som på sociala medier bland annat uttryckt antisemitiska konspirationsteorier, hyllat Vladimir Putin och Hamas samt gett stöd åt iransk propaganda. Kandidaterna ströks under helgen efter att uppgifterna blivit kända. Vänsterpartiets partisekreterare Maria Forsberg uppgav att antisemitism och konspirationsteorier inte hör hemma i partiet och att de berörda därför inte kommer att kandidera. Hon hänvisade också till ett nytt kontrakt där förtroendevalda ska intyga att de delar partiets värderingar.
Vänsterpartiets partiledare Nooshi Dadgostar sade efter de senaste uppgifterna att personerna hade tagits bort och inte längre kunde företräda partiet. Hon ville däremot inte kommentera de enskilda inläggen. Den 27 augusti sade Nooshi Dadgostar att partiets starka engagemang i Palestinafrågan kan ha bidragit till att personer med antisemitiska åsikter sökt sig till Vänsterpartiet, samtidigt som hon slog fast att sådana personer inte kunde representera partiet.
Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin beskrev situationen som ett omfattande problem för Vänsterpartiet och sade att återkommande nya fall visar att det inte handlar om enstaka personer. Tobias Baudin uppgav också att Vänsterpartiet, som läget ser ut nu, befinner sig långt från att kunna ingå i en regering.
Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist meddelade att Centerpartiet inte kommer att släppa fram eller stödja en regering där Vänsterpartiet ingår och hänvisade till hur partiet har hanterat kandidaterna. Liberalernas partiledare Simona Mohamsson beskrev den 7 september problemen som strukturella och sade att Vänsterpartiet inte har tagit tag i dem.
Utrikesminister Maria Malmer Stenergard riktade samtidigt kritik mot Vänsterpartiet och efterlyste ett tydligt besked från Socialdemokraternas partiledare Magdalena Andersson om huruvida hon är beredd att låta Vänsterpartiet ingå i en regering efter valet. Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch skrev på X att judehat, rasism och terrorsympatier inte får normaliseras och ifrågasatte hur Vänsterpartiet hanterat problemen.
Magdalena Andersson sade i juni att hon såg mycket allvarligt på att Vänsterpartiets kandidater uttryckt stöd för terrorstämplade grupper, men hon ville då inte utesluta Vänsterpartiet som möjlig regeringspartner vid en rödgrön valseger. Statsminister Ulf Kristersson krävde redan i början av juni att Vänsterpartiet skulle genomföra en intern granskning. Vid den tidpunkten hade minst 22 kandidater strukits eller själva lämnat sina kandidaturer.
Christer Mattsson, föreståndare för Segerstedtinstitutet, beskrev redan i juni antisemitismen kring Vänsterpartiets kandidater som ett återkommande mönster. Christer Mattsson framhöll då att ett problem först behöver erkännas för att kunna hanteras.
Analys
Förklaring:
Artikeln är i huvudsak neutralt skriven med ett sakligt och återgivande språk. Journalisten presenterar fakta och citerar uttalanden från olika aktörer på ett balanserat sätt utan att använda värderande eller laddade ord i egen regi. Hårda uttryck såsom "extrema", "antisemitiska", "terrorstämplade grupper", "judehat", "rasism" och liknande är tydligt tillskrivna källor, vilket inte sänker poängen. Inga egna slutsatser, spekulationer, förstärkningar eller känslomässigt styrande formuleringar förekommer från journalisten. Sammantaget är språket neutralt och oberoende, vilket ger en hög poäng, men inte 100 eftersom formuleringen "extrema eller antisemitiska uttalanden" i ingressen kan uppfattas som en kategorisering snarare än en strikt återgivning, även om detta baseras på uppgifter. Även viss vidhängande tydlighet i hur dessa är definierade hade kunnat stärka neutraliteten ytterligare.
Förklaring:
Artikeln gynnar högerperspektivet eftersom den fokuserar på att problematisera Vänsterpartiet genom att koppla dem till extremism, antisemitism och terrorism, vilket är teman högerpolitiken ofta lyfter fram för att kritisera vänsterpartier. Kritiken kommer främst från partier på mitten och höger, medan vänsterperspektiv är svagt, vilket leder till ett övervägande negativt fokus på vänsterpartiets brister och hot mot ordning och säkerhet.
Rubrik och framing:
Artikeln skapar en verklighetsbild där Vänsterpartiet framstår som problematiskt på grund av förekommande extrema och antisemitiska uttalanden bland kandidater, vilka stryks från vallistorna. Vänsterpartiets ledning presenteras som ansvariga men reagerande, medan andra partiledare framstår som kritiker och motståndare.
Språk och ton:
Ordval som 'extrema', 'antisemitiska konspirationsteorier' och 'terrorstämplade grupper' förstärker det negativa bildandet av Vänsterpartiet. Andra partiers kritik lyfts fram, vilket hjälper till att förstärka problemet och bidra till en negativ syn på Vänsterpartiet.
Källbalans:
Artikeln domineras av röster från andra partiledare och opinionsbildare som kritiserar Vänsterpartiet, medan Vänsterpartiets egna företrädare kommenterar internt ansvar och åtgärder. Det saknas framträdande röster från vänstersidan som skulle ge bredare kontext eller försvara partiet.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar perspektiv som kan visa hur vanligt detta är i andra partier eller hur Vänsterpartiet specifikt arbetar för att förhindra liknande problem. Kontext kring varför sådana personer attraheras till partiet bortses från, förutom en kort kommentar från partiledaren, vilket kan ha förändrat en mer nyanserad uppfattning.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Ny metod kan hitta 80 fler organdonatorer årligen
Ett arbetssätt som nu införs på svenska akutsjukhus kan enligt Pia Löwhagen Hendén, donationsansvarig läkare...

SE-Alert nådde inte alla Telias mobilkunder
Det första publika testet av varningssystemet SE-Alert genomfördes klockan 15 den 7 september i Stockholms...

Högst 500 förtidsröster kan inte identifieras
Valmyndigheten meddelade den 7 september att högst 500 väljare nu bedöms ha förtidsröster som sannolikt...

Ny metod kan ge 80 fler organdonatorer årligen
Ett förändrat arbetssätt inom svensk donationsvård kan enligt Pia Löwhagen Hendén, donationsansvarig läkare vid Regionalt...
