25-åring åtalad efter attack som skadade polis i Örebro

En 25-årig svensk man har åtalats för grovt sabotage mot blåljusverksamhet och grovt våld mot tjänsteman efter upploppet i Sveaparken i Örebro på långfredagen 2022. Mannen misstänks ha kastat ett föremål som träffade en polis i huvudet. Polismannen drabbades av hjärnskakning och var sjukskriven i sex veckor.

Rättegången äger rum drygt fyra och ett halvt år efter händelsen. Åtalet har fördröjts eftersom den misstänkte under två års tid befunnit sig i Irak. Mannen greps i Karlstad den 10 oktober 2026 efter att ha återvänt till Sverige.

Den skadade polismannen har i förhör beskrivit hur hjärnskakningen påverkade hans kognitiva förmåga under ungefär en vecka. Av de sex veckornas sjukskrivning tillbringade han två veckor sängliggande. Enligt åtalet träffade det kastade föremålet polisens hjälm.

Under huvudförhandlingen har 25-åringen medgett sabotage mot blåljusverksamhet av normalgraden. Han förnekar däremot grovt våld mot tjänsteman. Eftersom mannen är svensk medborgare är utvisning inte aktuell. Dom väntas måndagen den 9 november 2026.

Upploppet i Sveaparken inträffade den 15 april 2022 i samband med planerade koranbränningar av den dansk-svenske politikern Rasmus Paludan. Liknande våldsamheter förekom i flera svenska städer under påskhelgen. Händelserna i Örebro blev särskilt omfattande.

Tillståndet för Rasmus Paludans planerade sammankomst gällde ursprungligen stadsdelen Vivalla. Polisen beslutade under eftermiddagen att flytta sammankomsten till Sveaparken med hänvisning till tvingande säkerhetsskäl. Högsta domstolen konstaterade senare att sammankomsten aldrig genomfördes och att Rasmus Paludan inte befann sig i parken.

Den polisinsats som skickats till Sveaparken möttes av en stor folksamling som angrep poliserna med stenar, sparkar och slag. Totalt skadades 71 poliser. Åtta drabbades av hjärnskakning och tre fick frakturer. Ytterligare 33 poliser fick skador på muskler eller leder.

Även polisens fordon utsattes för omfattande skadegörelse. Minst åtta polisfordon skadades under upploppet, varav fyra sattes i brand.

Utredningen har omfattat ett stort antal misstänkta och ett omfattande bildmaterial. Vid en presskonferens den 19 juni 2024 redovisade polisen och åklagarna att omkring 700 timmar film från polisens kameror och privatpersoners mobiltelefoner hade använts i arbetet med att identifiera deltagare.

Förundersökningsledaren Anders Mullfors vid polisområde Örebro län framhöll i juni 2024 att allmänhetens inskickade material hade varit betydelsefullt för möjligheterna att identifiera misstänkta och väcka åtal. Polisregion Bergslagens chef Patrick Ungsäter meddelade vid samma tillfälle att arbetet med att lagföra personer skulle fortsätta även efter att den särskilda utredningsinsatsen avslutats.

Den nu åtalade 25-åringen identifierades efter att Polismyndigheten hösten 2023 offentliggjort bilder på personer som ännu inte hade identifierats och efterfrågat upplysningar från allmänheten. När polisen senare sökte mannen på hans registrerade adress befann han sig inte där.

Mannen hade flyttat till Irak tillsammans med sin hustru och sina barn. I april 2024 utfärdades en efterlysning. I förhör har han uppgett att resan till Irak gjordes för att ta hand om en sjuk bror.

Den 10 oktober 2026 återvände mannen till Norden genom att resa via Istanbul till Oslo. Därifrån fortsatte han mot Sverige i en bil som tillhörde hans far. Polisen stoppade fordonet i Karlstad och grep 25-åringen.

Under polisförhör har mannen uppgett att han inte minns om han befann sig i Sveaparken på långfredagen 2022. När han inledningsvis konfronterades med polisens bilder förnekade han att det var han som syntes på dem.

Polismyndigheten meddelade den 13 oktober 2026 att gripandet innebar att sammanlagt 185 personer hade delgivits misstanke om brott inom utredningen. Vid samma tidpunkt fanns ytterligare 17 personer som fortfarande var anhållna i sin utevaro.

Anders Mullfors ansvarar enligt Polismyndigheten för det fortsatta arbetet med de efterlysta personerna. Polisen har fortsatt att bevaka dessa personer trots att den huvudsakliga utredningen avslutades under 2024.

I en sammanställning från den 15 april 2026 redovisade Polismyndigheten att 467 personer hade granskats inom utredningen. Vid den tidpunkten hade 184 personer åtalats och de utdömda fängelsestraffen uppgick sammanlagt till 383 år. Det genomsnittliga fängelsestraffet för dömda vuxna var 2,4 år.

Hittills har 181 personer dömts efter händelserna i Sveaparken. Majoriteten av domarna gäller grovt sabotage mot blåljusverksamhet.

Högsta domstolen prövade den 14 mars 2023 två andra personers ansvar för upploppet i mål B 6185-22. Båda dömdes för grovt sabotage mot blåljusverksamhet, där domstolen bedömde straffvärdet till tre års fängelse för respektive person. Den ena dömdes även för våld mot tjänsteman och fick ett sammanlagt straff på tre år och tre månaders fängelse.

I samma avgörande slog Högsta domstolen fast att grovt sabotage mot blåljusverksamhet är ett brott riktat mot det allmänna. Brottet ger därför inte i sig enskilda poliser rätt till kränkningsersättning. Domstolen behandlade samtidigt ett separat åtal om våld mot tjänsteman.

Polistidningen redogjorde i januari 2024 för hur rättspraxis skiljer mellan skador vid ett allmänt angrepp mot blåljusverksamhet och skador som en identifierad gärningsman orsakat en viss polis. Enligt tidningens genomgång kan individuellt skadeståndsansvar aktualiseras när ett direkt angrepp mot en bestämd polis kan styrkas.

I januari 2024 beslutade Polismyndigheten också att betala rättegångskostnaderna för fem poliser som skadats under upploppet. Rikspolischef Petra Lundh bekräftade beslutet sedan en domstol tidigare hade ålagt poliserna att betala en dömd gärningsmans rättegångskostnader.

Det aktuella åtalet mot 25-åringen gäller både hans misstänkta deltagande i angreppet mot polisverksamheten och det särskilda våld som åklagaren anser att han riktat mot den polisman som fick hjärnskakning. Domstolens avgörande väntas den 9 november 2026.