17-åring åtalas för tre planerade morduppdrag via sociala medier

En 17-årig pojke åtalas för tre fall av stämpling till mord efter att ha spridit annonser om betalda morduppdrag kopplade till Foxtrotnätverket. Enligt åtalet använde pojken artificiell intelligens för att framställa material som publicerades i sociala medier. Ytterligare tre personer åtalas i samma ärende.

Polisens förundersökning visar att 17-åringen publicerade en AI-genererad bild på TikTok i juli 2026. Bilden föreställde en räv med en jordgubbe i munnen och innehöll en uppmaning om att rekrytera personer till morduppdrag samt en angiven ersättning på 700K. Utredningen kopplar räven till Foxtrotnätverket och jordgubben till det rivaliserande nätverket Rumba.

För att framställa annonsen använde pojken AI-tjänsten ChatGPT. Tjänsten avvisade inledningsvis hans begäran eftersom innehållet handlade om att skada andra människor. Genom att därefter ange att bilden skulle användas i ett spel lyckades han enligt utredningen få materialet framtaget.

Utöver att publicera annonserna ska 17-åringen ha kontrollerat identiteten på personer som visade intresse för uppdragen. De tilltänkta utförarna fick enligt åtalet skicka fotografier av sina identitetshandlingar till honom.

Två av de övriga åtalade personerna misstänks för stämpling till mord. Den tredje åtalas för stämpling till rån och stämpling till narkotikabrott. Enligt förundersökningen misstänks samtliga tre ha accepterat uppdrag som förmedlades genom 17-åringens annonser.

Pojken uppger själv att han agerade efter att ha blivit hotad av personer inom Foxtrotnätverket. Inget av de morduppdrag som annonserades ska ha genomförts.

Rekrytering av unga till brott genom digitala kanaler har även undersökts av Brottsförebyggande rådet. I rapporten Kriminella nätverks rekrytering via digitala medier, som publicerades den 15 oktober 2026, beskriver utredarna Victor Dudas, Maria-Medée Almroth och Hugo Lidmark hur kriminella nätverk använder unga personer som mellanhänder vid förmedling av våldsuppdrag. Upplägget skapar enligt utredarna ett avstånd mellan den som beställer brottet och den person som förväntas utföra det.

Brottsförebyggande rådets utredare Maria-Medée Almroth uppger att barn och ungdomar som har accepterat brottsupdrag ofta får begränsade möjligheter att påverka sin situation. Brås undersökning visar att kommunikationen kan övergå till hot riktade både mot den rekryterade och mot familjemedlemmar. Rapporten bygger bland annat på intervjuer med 39 barn och unga samt genomgångar av förundersökningar, domstolsavgöranden och digitala konversationer.

Den rättsliga bedömningen av digital mordrekrytering behandlades av Högsta domstolen tidigare under året. Den 24 februari 2026 fastställde domstolen i mål B 5693-25 att ett meddelande med ett försök att rekrytera någon till mord kan vara straffbar stämpling även när det inte har kunnat bevisas att en mottagare läst meddelandet. Avgörandet gällde kommunikation i en sluten chattgrupp och slog samtidigt fast att faran för brottets genomförande inte får ha varit ringa för att straffansvar ska kunna aktualiseras.

Bakgrunden till avgörandet var ett annat rättsärende som riksåklagaren överklagade i juli 2025. Riksåklagaren begärde då ett klargörande av när digital annonsering av morduppdrag mot ersättning kan utgöra stämpling till mord. Det målet rörde inte den nu åtalade 17-åringen.

Rikspolischef Petra Lundh framhöll i samband med Högsta domstolens avgörande den 24 februari att beslutet ger polisen större möjligheter att ingripa innan planerade våldsbrott genomförs. Polismyndigheten beskrev domen som ett förtydligande av rättsläget kring rekrytering till mord i digitala miljöer.

Även regeringen har behandlat frågan om brottsrekrytering på internet. Justitiedepartementet meddelade den 13 januari 2026 att ett lagförslag skickats på remiss. Förslaget ger Polismyndigheten möjlighet att förelägga digitala plattformar att avlägsna innehåll som används för att rekrytera personer till organiserad brottslighet. Regeringen meddelade samtidigt att straffen för att involvera minderåriga i brottslig verksamhet skulle ses över.

Arbetet mot rekrytering av unga till våldsdåd bedrivs också internationellt. Europol meddelade den 29 april 2025 att Sverige leder insatsgruppen OTF GRIMM, som inrättades för att bekämpa organiserad brottslighets rekrytering av ungdomar till beställda våldsbrott. Vid starten deltog även Belgien, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna och Norge. Europol ansvarar för samordningen av samarbetet.