Zelenskyj hoppas på ökat Ukrainastöd efter Trumps valförlust

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj hoppas att Demokraternas seger i det amerikanska mellanårsvalet ska ge Ukraina större ekonomiskt och militärt stöd. I en intervju med den tyska tv-kanalen ZDF beskriver han det förändrade maktförhållandet i USA:s kongress som en möjlighet att stärka landets ställning gentemot Ryssland.

Demokraterna har efter valet den 3 november 2026 säkrat majoriteten i både representanthuset och senaten. Resultatet innebär ett omfattande nederlag för president Donald Trumps republikanska partiet. Valet har samtidigt beskrivits som en prövning av stödet för presidentens politik.

Zelenskyj framhåller att han uppskattar det stöd som Ukraina har fått från Republikanerna, men anser att Demokraterna tydligare har uttryckt sin vilja att bistå landet. Han pekar särskilt på partiets inställning till militär hjälp och ambitionen att stärka relationerna mellan USA och Europa.

Den ukrainske presidenten hoppas att den nya mandatfördelningen ska skapa en större maktbalans i Washington och öppna för ytterligare amerikanskt stöd till Ukraina.

Intervjun genomfördes av programledaren Jan Böhmermann för ZDF Magazin Royale och spelades in i Berlin efter mellanårsvalet. Den fullständiga intervjun publicerades i ZDF:s strömningstjänst den 5 november klockan 19.00. Programmet ska även sändas den 6 november klockan 23.00.

Zelenskyj anser också att ett tydligare amerikanskt stöd kan påverka Rysslands president Vladimir Putins agerande. Enligt Zelenskyj skulle besked från kongressen om omfattande ekonomisk hjälp och ytterligare vapenleveranser kunna sätta press på den ryske presidenten. Han hänvisar till det stöd som europeiska länder redan ger Ukraina.

Flera journalister och forskare har efter det amerikanska valet bedömt att Rysslands möjligheter att förhandla fram ett fredsavtal på fördelaktiga villkor kan minska.

Rysslands president Vladimir Putins pressekreterare Dmitrij Peskov meddelade den 4 november att Kreml räknar med att Donald Trump fortsätter sina diplomatiska ansträngningar för att avsluta kriget. Peskov beskrev samtidigt valresultatet som en amerikansk inrikespolitisk angelägenhet.

Den nya kongressen tillträder den 3 januari 2027, enligt den ordinarie amerikanska ordningen. Demokraternas majoriteter ger partiet större möjligheter att granska Trumpadministrationen och begära ut handlingar, enligt nyhetsbyrån AP.

Demokraternas valframgångar omfattar kandidater från olika delar av partiet. I Michigan vann Abdul El-Sayed ett mandat i senaten. I Maine besegrade Troy Jackson den sittande republikanska senatorn Susan Collins.

Trots den förändrade mandatfördelningen har den amerikanske presidenten fortsatt betydande befogenheter inom utrikespolitiken. Donald Trump behåller dessutom sin möjlighet att lägga in veto mot lagstiftning som kongressen antar.

Enligt Al Jazeera saknar Demokraterna den två tredjedels majoritet i båda kamrarna som krävs för att upphäva ett presidentveto. Begränsningen gäller även beslut som rör utrikespolitiken och amerikanskt stöd till Ukraina.

USA:s senat anger också att lagförslag som inte har slutbehandlats när en kongressperiod avslutas måste läggas fram på nytt under nästa period. Internationella fördrag omfattas inte av samma regel.

Relationerna mellan USA och Ryssland har förändrats under hösten. Donald Trump har stoppat ett omfattande sanktionspaket mot Ryssland i samband med försök att möjliggöra affärer med ryskt dieselbränsle.

Vita huset meddelade den 16 oktober att Trump genom en presidentorder tillfälligt undantog vissa sanktioner och handelshinder från tillämpning enligt Lindsey O. Graham Sanctioning Russia and Iran Act of 2026. Lagen undertecknades den 18 september och omfattar bland annat restriktioner kopplade till Rysslands energihandel.

Tyskland har valt en annan hållning. Den tyska regeringsföreträdaren Stefan Kornelius meddelade den 10 oktober att landets sanktioner mot Ryssland ligger fast trots de amerikanska lättnaderna för ryska bränsleleveranser. Kornelius uppgav samtidigt att Tysklands stöd till Ukraina fortsätter.

Trump har även kritiserat Zelenskyj för ukrainska attacker mot rysk oljeinfrastruktur och framfört att Ukraina borde byta president.

Under intervjun med Jan Böhmermann förklarade Zelenskyj att Ukraina arbetar för att få ett slut på kriget, men att en fredsuppgörelse måste ge landet ett värdigt avslut på konflikten.

Zelenskyj uppgav också att han är beredd att genomföra presidentval i Ukraina efter krigets slut och en ordnad övergångsperiod. Han framhöll att han inte vill ge intryck av att försöka behålla presidentposten.

Frågan om ett framtida fredsavtal står samtidigt på den diplomatiska dagordningen. USA:s presidentsändebud Steve Witkoff meddelade den 2 november att företrädare för USA, Ukraina och Ryssland ska mötas i Abu Dhabi den 10–11 november 2026.

Enligt Witkoff ska delegationerna diskutera möjligheterna att avsluta kriget, säkerhetsarrangemang efter en fredsuppgörelse och åtgärder för att minska spänningarna mellan parterna.

Den 3 november deltog Zelenskyj även i Berlin Security Conference. Nyhetsbyrån Reuters rapporterade att han där höll ett anförande om säkerhetsfrågor inför den fortsatta diplomatiska processen.

Under besöket i Berlin träffade Zelenskyj dessutom Tysklands förbundskansler Friedrich Merz. I ZDF-intervjun uttryckte den ukrainske presidenten uppskattning för den tyska regeringens löfte om fortsatt stöd inför vintern.

Intervjun behandlade också Elon Musks inflytande över den teknik som används av Ukrainas försvarsmakt. Musks företag SpaceX tillhandahåller satellitbaserad internetuppkoppling genom Starlink, som har använts av den ukrainska militären under kriget.

Zelenskyj uttryckte tacksamhet för SpaceX insatser med att tillhandahålla kommunikationsmöjligheter, särskilt under krigets inledande period. Samtidigt klargjorde han att den ukrainska ledningen motsätter sig Elon Musks inställning till kriget.

Enligt den tyska tidningen Der Tagesspiegel diskuterade Zelenskyj även riskerna med att en enskild person får omfattande kontroll över teknik som är viktig för samhällets funktioner.

Frågan har aktualiserats av tidigare begränsningar i satellittjänsterna som påverkat ukrainska drönaroperationer. Zelenskyj meddelade under föregående vecka att både Starlink och Starshield åter fungerade på tidigare nivåer.

Donald Trump har förnekat att han medverkat till beslutet att begränsa satellittjänsterna.