Pete Hegseth vägrar avgå trots hot om riksrätt

AI-genererad illustration

Nyheter

Pete Hegseth vägrar avgå trots hot om riksrätt

Av Sofia Nilsson•Publicerad: 6 nov 00:13•5 min

USA:s försvarsminister Pete Hegseth meddelar att han tänker stanna på sin post trots växande kritik mot kriget i Iran och krav på hans avgång. I ett videoinlägg på plattformen X avvisar han möjligheten att lämna försvarsdepartementet och försvarar den amerikanska krigföringen.

Beskedet kommer efter Republikanernas omfattande förluster i mellanårsvalet. President Donald Trump och vicepresident JD Vance har båda pekat på kriget mot Iran som en förklaring till valresultatet. Konflikten har mött motstånd bland såväl demokratiska som republikanska väljare.

Missnöjet framgår även av opinionsundersökningar. Pew Research Center redovisade den 8 oktober att 65 procent av amerikanerna var missnöjda med Donald Trumps hantering av Irankriget, medan 33 procent var nöjda. Undersökningen genomfördes mellan den 28 september och den 4 oktober och omfattade 5 062 vuxna amerikaner.

I samma undersökning bedömde 47 procent att kriget skulle fortsätta i mer än ytterligare ett år. Ytterligare 30 procent räknade med en fortsättning på mellan sex månader och ett år. En undersökning från YouGov i augusti visade att 65 procent ville att USA skulle försöka nå en överenskommelse om att avsluta kriget så snart som möjligt. Bland demokratiska väljare var andelen 83 procent, jämfört med 48 procent bland republikaner.

Under onsdagen den 4 november publicerade amerikanska medier uppgifter från anonyma källor om att Donald Trump övervägde att avskeda Hegseth. Presidenten förnekade senare att ett sådant beslut var aktuellt.

I en intervju med ABC News den 5 november bekräftade Trump att personer i hans omgivning hade kontaktat honom och föreslagit att försvarsministern skulle avlägsnas. Trump uppgav samtidigt att han inte förstod kraven och att hans avsikt var att behålla Hegseth.

Presidenten framhöll också att ett eventuellt ministerbyte skulle vara enklare att genomföra före januari 2027. Demokraterna tar då kontroll över senaten och får möjlighet att stoppa en nominering av en ny försvarsminister.

Samtidigt har uppgifter framkommit om en möjlig framtid för Hegseth i senaten. Republikanska källor har beskrivit hur Trump uppmuntrat den tillträdande guvernören Marsha Blackburn att låta Hegseth överta hennes senatsplats i Tennessee. Trump uttalade den 4 november att försvarsministern skulle kunna bli en populär kandidat till platsen.

Pentagons presstalesperson Sean Parnell meddelade den 4 november att Hegseth avser att fortsätta som försvarsminister under återstoden av Trumps presidentperiod. Parnell avvisade samtidigt påståenden om missförhållanden som framförts i samband med kraven på granskningar.

Hegseth har själv bemött kritiken i en video på X. Han framhåller att försvarsdepartementets arbete befinner sig i ett avgörande skede och att han inte tänker dra sig tillbaka under de kommande månaderna eller åren.

Försvarsministern beskriver den amerikanska insatsen mot Iran som historisk och modig. Han anklagar också Demokraterna för att vara upptagna av att försöka avlägsna honom från ämbetet. Hegseth hävdar att försöken att ställa honom inför riksrätt inte kommer att lyckas.

Ett sådant initiativ förbereds redan i representanthuset. Den republikanske kongressledamoten Thomas Massie från Kentucky meddelade den 4 november att han tänker återuppta riksrättsprocessen när kongressen samlas efter valet. Massie uppgav att han endast tänker avstå om Hegseth självmant lämnar sin tjänst.

Massie presenterade den 15 september åtta anklagelsepunkter mot försvarsministern. Bland dessa finns påståenden om att Hegseth bedrivit krig mot Iran utan kongressens godkännande och brutit mot bestämmelser avsedda att skydda civila under väpnade konflikter.

Förslaget lades fram genom ett särskilt parlamentariskt förfarande som ger Massie möjlighet att tvinga fram en behandling i representanthuset utan att först behöva få den republikanska partiledningens godkännande.

Massies möjligheter att fortsätta driva frågan är tidsbegränsade. Han förlorade Republikanernas primärval mot den Trumpstödda tidigare Navy SEAL-soldaten Ed Gallrein. Massie kommer därmed inte att återvända till kongressen under nästa mandatperiod.

Även den demokratiska representanthusledamoten Yassamin Ansari från Arizona har tidigare tagit initiativ till en riksrättsprocess. Den 15 april 2026 lämnade hon in resolution H.Res.1177, där försvarsministern anges med sitt fullständiga namn Peter B. Hegseth. Förslaget överlämnades till representanthusets justitieutskott.

Ansaris förslag omfattar sex anklagelsepunkter. Dessa gäller bland annat krigföring mot Iran utan nödvändigt godkännande, hantering av känsliga militära uppgifter, försök att förhindra kongressens granskning och misstänkt maktmissbruk inom försvarsdepartementet.

För att ställa Hegseth inför riksrätt krävs enkel majoritet i representanthuset. Ett beslut om att avsätta honom måste därefter stödjas av minst två tredjedelar av senatens ledamöter. Med 100 senatorer krävs minst 67 röster för avsättning.

Demokraternas kritik gäller även finansieringen av kriget. Efter valframgångarna har företrädare för partiet hotat att blockera ett extra försvarsanslag på 70 miljarder dollar samt den ordinarie försvarsbudgeten så länge krigföringen mot Iran fortsätter.

Hegseths ledarskap inom Pentagon har tidigare varit föremål för omfattande kritik. I samband med Irankriget har han anklagats för att sakna en tydlig militär strategi, ha lämnat missvisande uppgifter om krigets syfte och ha underskattat de ekonomiska kostnaderna.

Försvarsministern har dessutom kritiserats för att ha avskedat flera högt uppsatta officerare. Flera höga militärer och tjänstemän har lämnat sina befattningar i protest mot hans ledarskap. Personer inom försvarsdepartementet har beskrivit Hegseth som starkt misstänksam efter att intern information läckt till medier.

Hans uttalanden om militär personal har också väckt reaktioner. Hegseth har kritiserat överviktiga generaler och återkommande betonat att amerikanska soldater ska betraktas som krigare med en särskild krigaretik.

Ytterligare kritik uppstod under våren 2025 när Hegseth delade hemlig information om militära operationer i en gruppkonversation på meddelandetjänsten Signal. En amerikansk journalist hade av misstag blivit inbjuden till gruppen.

Trots kritiken, riksrättsinitiativen och spekulationerna om ett ministerbyte har både Donald Trump och Pete Hegseth meddelat att försvarsministern ska fortsätta på sin post.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Texten använder sakligt språk, neutral ton och tydlig attribution till källor. Mycket av innehållet återges med hjälp av uttryck som 'uppgav', 'enligt uppgifter', 'uppgifter från anonyma källor' osv., och även när aktörers påståenden eller åsikter nämns är det tydligt kopplat till källor eller yttranden (till exempel Hegseths egna ord i en video, Trumps uttalanden, anklagelser från Ansari). Journalisten gör inga egna slutsatser, värderingar eller dramatik, utan presenterar olika perspektiv (demokratiska och republikanska röster, valresultat, undersökningar) och sakliga detaljer som tidslinje och antal röster. De få uttryck som skulle kunna upplevas som laddade (till exempel 'historisk och modig' som Hegseth själv säger) är explicit presenterades som aktörens ord och följs av tydligt attribution. Poängen följer även regeln att återgivna påståenden behålls som sådana när de kommer från källor. I stort ger artikeln en hög oberoende-nivå, utan journalistisk färgad värdering.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
25%
15%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln framhäver kritik mot kriget i Iran, uppmaningar till större kongresskontroll och möjligheten att stoppa finansiering, samt bred misstro bland demokratiska väljare mot hur kriget drivs. Detta gynnar vänstern genom att lyfta frågor om ansvarsutkrävning, icke-krigslösningar och behov av parlamentariskt inflytande över utrikespolitiken, samtidigt som den problematiserar en obunden krigföring och starkt amerikanskt försvarsengagemang.

Rubrik och framing:
Framing: Artikeln presenterar en politisk kris kring försvarsminister Pete Hegseth och hot om riksrätt, med fokus på kritik mot Iran-kriget, försvarsbudget och inflytande från Trump och demokratiska aktörer. Problem och ansvar diskuteras i termer av partipolitisk strid och kontroll av makt över krigföring.

Språk och ton:
Neutral med inslag av kritisk skepsis mot Hegseth och hur kriget mot Iran hanteras.

Källbalans:
Största utrymmet ges åt försvarsministern (Hegseth), presidenten (Trump), Massie och Ansari, samt demokratiska och republikanska talespersoner. Relativt lite utrymme ges åt oberoende experter eller internationella röster utanför partipolitiken.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: iransk synvinkel, civila kostnader och humanitära konsekvenser, internationell rätt och alliansers synpunkter, samt detaljer om ekonomiska kostnader utanför den amerikanska politiska debatten.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.