Yrkesutbildningar lockar fler elever – arbetsgivare saknar kompetens

Andelen elever som väljer gymnasieskolans yrkesprogram har ökat för femte året i följd. Av omkring 136 000 sökande inför läsåret 2026/27 hade 40,3 procent ett yrkesprogram som förstahandsval. För fem år sedan var motsvarande andel 36,2 procent, visar statistik från Skolverket.

Samtidigt bedömer Skolverket att gymnasieskolornas utbildningsutbud fortfarande inte motsvarar arbetsmarknadens behov av yrkesutbildad personal. I nya regionala planeringsunderlag, som presenterades den 20 oktober 2026, pekar myndigheten på behovet av en förändrad fördelning av utbildningsplatser.

Skolverkets undervisningsråd Agnes Duregård framhåller att gymnasieskolorna behöver flytta platser från bland annat ekonomi- och samhällsvetenskapsprogrammen till yrkesprogram där arbetsgivarnas efterfrågan på personal är större. I dag finns mer än hälften av gymnasieskolans utbildningsplatser på högskoleförberedande program.

Samhällsvetenskapsprogrammet är fortfarande det mest populära förstahandsvalet bland samtliga gymnasieprogram, med över 25 000 sökande. Ekonomiprogrammet kommer på andra plats trots att söktrycket har minskat. Bland yrkesprogrammen har el- och energiprogrammet flest förstahandssökande, omkring 8 500 elever, medan fordons- och transportprogrammet står för den största ökningen i andelen sökande.

Skolverkets enhetschef Anders Håkansson förklarar att gymnasieskolorna sedan 2025 är skyldiga att väga in arbetsmarknadens behov när antalet utbildningsplatser planeras. Skolinspektionen tillämpar också bestämmelsen när myndigheten prövar ansökningar om att starta nya utbildningar vid fristående gymnasieskolor.

Anders Håkansson betonade den 20 oktober att samhällsvetenskapsprogrammet även fortsättningsvis kommer att vara ett av gymnasieskolans största program, även om skolorna genomför omfördelningen av platser som Skolverket rekommenderar.

Utvecklingen syns också i antalet elever som påbörjar yrkesutbildningar. Under läsåret 2025/26 ökade antalet förstaklassare på yrkesprogrammen med 2 240 elever jämfört med föregående läsår. Det motsvarar en uppgång på nästan 6 procent. Under samma period minskade antalet elever i årskurs ett på högskoleförberedande program med 545.

Bygg- och anläggningsprogrammet hade den största procentuella ökningen av förstaklassare mellan läsåren 2024/25 och 2025/26, med 11 procent. Hotell- och turismprogrammet ökade med nästan 11 procent och industritekniska programmet med 9 procent, visar uppgifter som Yrkesläraren redovisade den 7 april 2026.

Skillnaderna mellan kommunala och andra offentligt drivna skolor och fristående huvudmän är samtidigt tydliga. På fordons- och transportprogrammet ökade antalet förstaklassare med 9 procent i offentligt drivna skolor, medan antalet minskade med 5 procent i fristående skolor. För industritekniska programmet var motsvarande förändringar en ökning med 14 procent i offentlig regi och en minskning med knappt 3 procent hos fristående huvudmän, enligt Yrkesläraren.

Arbetsgivarnas efterfrågan på yrkesutbildad personal framgår av Svenskt Näringslivs rekryteringsenkät. Organisationens undersökning visar att 42 procent av företagen efterfrågar kompetens motsvarande gymnasieskolans yrkesprogram eller kommunal yrkesutbildning. Sju av tio företag upplever svårigheter att rekrytera personal och vart fjärde rekryteringsförsök misslyckas helt.

I Stockholms län efterfrågade två av tre företag personer med gymnasial yrkesutbildning eller yrkeshögskoleutbildning, enligt uppgifter som Svenskt Näringsliv presenterade i mars 2026. Sex av tio företag i länet hade haft rekryteringssvårigheter under det föregående året.

Skolverkets uppföljningar visar även hur tidigare elever etablerat sig på arbetsmarknaden efter avslutade yrkesstudier. Bland elever som tog examen från fordons- och transportprogrammet läsåret 2019/20 hade 79 procent en etablerad ställning på arbetsmarknaden tre år senare. Motsvarande andelar var 77 procent för VVS- och fastighetsprogrammet och 71 procent för el- och energiprogrammet, enligt uppgifter som SVT redovisade i oktober 2025.

Parallellt med gymnasieskolans utbildningar finns den nationella yrkesutbildningen för vuxna. Myndigheten för yrkeshögskolan beviljade 72 utbildningar i den andra ansökningsomgången 2025. Bland utbildningsområdena fanns bygg och anläggning, el och energi, fordon och transport samt industriteknik.

Den nationella yrkesutbildningen genomförs som en försöksverksamhet under perioden 2024–2028. Myndigheten för yrkeshögskolan beskriver utbildningsformen som gymnasial yrkesutbildu ning för vuxna, där utbildningarna utformas i samarbete med arbetslivet utifrån efterfrågan på kompetens inom olika yrkesområden.