
AI-genererad illustration
Swish inleder samarbete om betalningar mellan länder
Swish har inlett ett arbete tillsammans med banker för att undersöka möjligheterna till betalningar mellan olika nordiska betalningsappar. Företaget bekräftar att diskussioner förs med norska Vipps MobilePay, som redan erbjuder internationella överföringar. Samtidigt väcker utvecklingen frågor om Swish framtida ställning på den svenska betalmarknaden.
Jenny Ragnartz på Swish uppger att företaget har en etablerad dialog med Vipps och att arbetet tillsammans med bankerna har gått vidare. Några närmare uppgifter om hur en gemensam betalningslösning skulle fungera eller när den skulle kunna införas lämnar företaget ännu inte.
Frågan om internationella mobilbetalningar har även uppmärksammats av Riksbanken. I sin betalningsrapport för 2026 rekommenderade myndigheten att Getswish och företagets ägare arbetar för att ansluta Swish till liknande betalningstjänster i Norden och övriga Europa. Riksbanken förespråkar att överföringarna ska genomföras direkt mellan bankkonton.
Den 13 januari 2026 konstaterade Riksbanken att flera europeiska betalappar arbetade med att sammankoppla sina system för internationella transaktioner. Vid den tidpunkten deltog varken Swish eller andra svenska aktörer i det europeiska samarbetet.
Vipps MobilePay etablerade sin tjänst i Sverige den 24 september 2024. Redan vid lanseringen kunde svenska användare skicka pengar till mottagare i Norge, Danmark och Finland genom att ange deras telefonnummer.
Den norska betalningstjänsten samlar efter en sammanslagning omkring 13 miljoner användare i Norden under samma varumärke. Till skillnad från Swish erbjuder Vipps redan möjligheten att genomföra överföringar mellan användare i olika länder.
Vipps MobilePays chef Rune Garborg betraktar inte Swish som någon konkurrent. Han framhåller i stället att företaget har arbetat för att etablera ett samarbete mellan tjänsterna, så att användare ska kunna överföra pengar mellan Swish och Vipps.
Garborg beskriver konkurrensen från stora internationella betalningsföretag som en anledning till att stärka de nordiska aktörernas gemensamma ställning. Enligt honom behöver de nordiska betalningstjänsterna etablera en starkare position i förhållande till de globala varumärkena.
Vipps MobilePay meddelade den 10 februari 2025 att företaget även hade infört en gemensam nordisk betalningslösning för handel i fysiska butiker. Produktchefen Haavard Melby förklarade att betalningarna genomförs i mottagarlandets valuta, medan användarens bank fastställer växelkursen och eventuella valutapåslag.
Arbetet med internationella betalningar omfattar även andra delar av Europa. Den 2 februari 2026 meddelade Europeiska betalningsinitiativet EPI att Vipps MobilePay, italienska Bancomat, spanska Bizum, portugisiska SIBS-MB WAY och EPI hade undertecknat en avsiktsförklaring om att koppla samman sina betalningssystem. De berörda tjänsterna har tillsammans omkring 130 miljoner användare i 13 europeiska länder.
Den 16 april genomförde Bancomat, EPI och SIBS-MB WAY ett tekniskt test där användare av olika betalningsappar kunde betala hos handlare i andra länder med QR-koder. Testet ingick i det europeiska samarbete där även Vipps MobilePay deltar.
Samarbetet formaliserades ytterligare den 30 september 2026 när Bancomat, Bizum, EPI/Wero, SIBS-MB WAY och Vipps MobilePay bildade European Network for Payments, med huvudkontor i Madrid. Organisationen ska utveckla en gemensam teknisk koppling mellan tjänsterna. Internationella överföringar mellan privatpersoner är det första planerade steget, följt av betalningar i fysiska butiker och e-handel.
Kommerskollegium konstaterade i en analys den 3 februari 2026 att marknaden för mobila direktbetalningar inom Europeiska unionen fortfarande är uppdelad mellan nationella system. Detta gäller trots att både regelverk och teknisk infrastruktur till stor del har harmoniserats. Utredaren Anna Graneli framhöll att avsaknaden av fungerande betalningar mellan länder påverkar såväl privatpersoner som företag.
Även den europeiska betalningsinfrastrukturen har utvecklats. Europeiska centralbanken meddelade den 10 juni 2026 att banken tillsammans med Sveriges riksbank och Danmarks Nationalbank hade aktiverat en gemensam tjänst för omedelbara betalningar mellan svenska kronor, danska kronor och euro. Funktionen ingår i betalningssystemet TIPS och är tillgänglig för anslutna betaltjänstleverantörer.
Europeiska centralbanken har också redovisat tidsgränserna i EU:s förordning om omedelbara betalningar. Berörda betaltjänstleverantörer i medlemsländer utanför euroområdet ska kunna ta emot omedelbara betalningar i euro senast den 9 januari 2027 och skicka sådana betalningar senast den 9 juli samma år. Bestämmelserna innebär däremot inte något direkt krav på att Swish ska införa internationella överföringar.
Trots utvecklingen på den europeiska marknaden har Swish fortfarande en omfattande användning i Sverige. Den 18 februari 2026 redovisade företaget att tjänsten hade 8,8 miljoner användare och att fler än 1,1 miljarder betalningar hade genomförts under 2025. Antalet transaktioner ökade med 4 procent jämfört med föregående år.
Företagsbetalningarna stod dessutom för första gången för en majoritet av samtliga transaktioner. Under 2025 gick 57 procent av betalningarna via Swish till företag.
Journalisten Elias Nordling, som har omkring 20 års erfarenhet av teknikbranschen, har samtidigt ifrågasatt om Swish kommer att behålla sin nuvarande ställning. I en krönika förutspår han att tjänsten på sikt kan försvinna i sin nuvarande form.
Nordling bedömer att Swish har en stark position på kort sikt och jämför dess etablerade ställning i Sverige med Systembolagets. Han anser däremot att bankerna och andra berörda aktörer inte nödvändigtvis skulle försvara Swish på samma sätt om tjänsten utsattes för hårdare konkurrens.
Enligt Nordling kan en annan betalningsaktör försöka konkurrera ut eller förvärva Getswish AB, bolaget bakom Swish. Han bedömer också att användarna inom fem år kan ha flera jämförbara alternativ och att Swish då antingen kan ha förlorat sin särställning eller blivit en del av en annan tjänst.
Jenny Ragnartz avvisar Nordlings bedömning av företagets framtid. Hon framhåller att Swish har en stark ställning på den svenska betalmarknaden och att företaget har långtgående ambitioner för den fortsatta verksamheten.
Swish beskriver samtidigt Vipps som en betydelsefull samarbetspartner. Företaget bekräftar att arbetet med bankerna har inletts, men har ännu inte presenterat någon konkret lösning för överföringar mellan de båda betalningsapparna.
Källor
Analys
Förklaring:
Texten framför en framför allt saklig och återgivande journalistisk språkdräkt. Den förlitar sig på tydliga källhänvisningar och attribuerar påståenden till namngivna aktörer (Swish, Vipps, Riksbanken, EPI, Nordling etc.), ofta med verb som uppger, konstaterade, förklarade eller bedömer. Detta gör att läsarens uppfattning av händelserna styrs av vad källorna säger snarare än av journalistens egna värderingar. Tonen är konsekvent neutral med fokus på fakta, siffror och pågående processer, och språket undviker laddade adjektiv eller förstärkningar som skulle driva läsaren i en viss riktning. Artikelns flera olika perspektiv och uppgifter från myndigheter, företag och experter visar en balanserad presentation av ämnet. Även när artikeln återger bedömningar från personer utanför redaktionen (t.ex. Nordling) görs detta tydligt som källornas synpunkter, inte som journalistens egna slutsatser. Det finns viss osäkerhet och framtidsutsikter nedtonade med ord som ”kan” och ”beräknat”, vilket förstärker den neutrala tonen. Sammantaget bedöms texten som mycket neutral och oberoende i sin språkbehandling, även om den innehåller flera externa åsikter och källcitat.
Förklaring:
Artikeln betonar nordisk teknokrati, samarbete mellan privata betalningstjänster och myndigheter samt marknadsbaserade lösningar för att stärka konkurrenskraft mot globala aktörer. Detta speglar en mittenorienterad, institutionell och pragmatisk syn där balans mellan marknad och stat påtalas som väg framåt, snarare än en särskild vänster- eller högeragenda.
Rubrik och framing:
Nordiskt betaltjänstsamarbete mellan Swish och Vipps med fokus på teknisk integration och regulatoriskt stöd
Språk och ton:
Tekniskt och institutionellt tonfall som lutar mot pragmatiska, marknadsbaserade lösningar och samarbeten mellan företag och myndigheter.
Källbalans:
Artikeln ger utrymme åt Swish och Vipps samt centrala myndigheter (Riksbanken, Kommerskollegium, ECB) och europeiska initiativ; den inkluderar även en kritisk bedömning från journalisten Nordling.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas eller försummas: konsekvenser för konsumentskydd och integritet vid internationella överföringar, hur användarna kan drabbas av avgifter och växelkursrisker, samt hur konkurrens mellan svenska aktörer påverkas om nordiska samarbeten fördjupas.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Tidigare C-chef vill se samarbete med Vänsterpartiet
Centerpartiet bör öppna för ett politiskt samarbete med Vänsterpartiet för att prioritera klimatfrågan. Det anser...

Två män får fem års fängelse efter hotellvåldtäkt
Två män, 40 respektive 43 år gamla, har dömts till fem års fängelse vardera för...

AstraZeneca stoppar viktig förlossningsmedicin – läkare varnar för risker
Läkemedelsföretaget AstraZeneca har beslutat att upphöra med den globala tillverkningen av Bricanyl i injektionsform senast...

Putin begärde att Melania Trump skulle medla om vapenvila
Rysslands president Vladimir Putin tog initiativ till att Melania Trump skulle få en officiell medlarroll...
