Vladimir Putin öppnar för nya fredssamtal med Ukraina och USA

Rysslands president Vladimir Putin har godkänt ett förslag om att återuppta trepartsförhandlingar med Ukraina och USA. Kreml har föreslagit Abu Dhabi i Förenade Arabemiraten som mötesplats i slutet av november. Presidentrådgivaren Jurij Usjakov bedömer att kriget i Ukraina närmar sig sitt slut, men någon överenskommelse om nya samtal har ännu inte bekräftats av Ukraina.

Beskedet kom efter ett tre timmar långt möte mellan Putin och USA:s särskilda sändebud Steve Witkoff den 21 oktober 2026. Samtalet ägde rum på Konstantinpalatset i Strelna utanför Sankt Petersburg. Donald Trumps rådgivare Jared Kushner deltog digitalt. Mötet behandlade bland annat amerikanska förslag om en möjlig fredsuppgörelse.

Witkoff överlämnade flera dokument med förslag från USA:s administration. Han tog även upp möjligheten att låta tekniska expertgrupper från Ryssland, Ukraina och USA delta i fortsatta diskussioner. Jurij Usjakov meddelade att förslagen innehöll vissa nya delar, men att han bedömde deras praktiska värde för en lösning på konflikten var begränsat.

Usjakov uppgav också att Witkoff hade informerat Putin om sina tidigare kontakter med Ukrainas ledning och företrädare för europeiska länder. Inför mötet hade Kremls talesperson Dmitrij Peskov klargjort att Rysslands ståndpunkter och krav i förhandlingarna inte hade förändrats.

De föreslagna samtalen skulle i första hand behandla ett framtida säkerhetssystem för Ryssland och Ukraina efter ett eventuellt slut på kriget. Jurij Usjakov presenterade omkring den 10 november som en föreslagen tidpunkt för förhandlingar, samtidigt som Kreml även har nämnt slutet av november som en möjlig period för ett möte i Abu Dhabi.

Tidigare under 2026 genomfördes tre omgångar av USA-medlade förhandlingar. De två första hölls i Abu Dhabi den 23–24 januari och den 4–5 februari. Därefter följde samtal i Genève den 17–18 februari. Den turkiska nyhetsbyrån Anadolu har redovisat att några motsvarande trepartsmöten inte har genomförts sedan dess.

Vid mötet mellan Putin och Witkoff behandlades även den överenskommelse om ryska dieselleveranser som Putin och Donald Trump hade nått den 9 oktober 2026. Jurij Usjakov meddelade att parterna diskuterade hur avtalet skulle genomföras.

Dieselöverenskommelsen har samtidigt mött kritik från Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj. Under den senaste veckan har Zelenskyj uttryckt att han känner sig sviken av Donald Trump efter beskedet om miljardavtalet kring amerikansk import av rysk dieselolja.

Zelenskyj har också anklagat den amerikanska presidentadministrationen för att under föregående vecka ha dragit in tidiga varningar för inkommande ryska attacker. Den ukrainske presidenten har kopplat detta till svårigheter att försvara landet under omfattande ryska robot- och drönarattacker mot energiinfrastruktur – med dödsoffer och omfattande strömavbrott som följd.

Ytterligare problem har berört satellitkommunikationen. Starshield, den militära versionen av Elon Musks satellitsystem Starlink, drabbades av störningar som gjorde att ukrainska drönare förlorade uppkopplingen vid höga hastigheter. Problemen försvårade både försvarsinsatser och offensiva operationer.

Den 20 oktober tog Zelenskyj upp kommunikationsproblemen i ett samtal med USA:s utrikesminister Marco Rubio. Ukrainas president efterfrågade robotar till luftförsvaret, tillgång till tidiga varningar om ryska ballistiska robotattacker och återställd satellitkommunikation via Starlink och Starshield.

Zelenskyj meddelade även att han hade föreslagit ett uppehåll i ukrainska angrepp mot ryska oljeanläggningar. I utbyte ville han att USA skulle leverera ytterligare Patriotrobotar för att stärka Ukrainas skydd mot ballistiska attacker.

Donald Trump har avvisat Zelenskyjs anklagelser och hävdat att den ukrainske presidenten saknar förståelse för situationen. Trump har dessutom återigen framfört uppfattningen att Ukraina bör byta president.

Trots motsättningarna fortsatte de diplomatiska kontakterna under veckan. Vid ett möte i Oslo på tisdagen gav Steve Witkoff Zelenskyj en kort omfamning i samband med att de träffade Norges statsminister Jonas Gahr Støre.

Zelenskyj meddelade den 20 oktober att diskussionerna i Oslo även skulle omfatta förstärkningar av det ukrainska luftförsvaret och gemensam försvarsproduktion. Under besöket träffade han också Finlands president Alexander Stubb och Norges statsminister Jonas Gahr Støre.

En annan fråga som behandlades i kontakterna mellan Washington och Moskva var frigivningen av den amerikanske medborgaren Stephen Hubbard, 74 år. Den pensionerade läraren hade varit frihetsberövad i Ryssland sedan 2022 efter anklagelser om att ha stridit som legosoldat på Ukrainas sida.

Hubbard dömdes 2024 till nästan sju års fängelse efter en rättegång som hölls bakom stängda dörrar. Associated Press har redovisat att den dåvarande amerikanska administrationen under president Joe Biden klassificerade honom som felaktigt frihetsberövad.

Donald Trump meddelade att frigivningen genomfördes sedan han personligen hade begärt att Putin skulle släppa Hubbard under ett telefonsamtal föregående vecka. Den amerikanske presidenten uppgav att Ryssland inte fick någon fånge eller annan motprestation från USA i utbyte.

Under samtalet med Witkoff tog Putin dessutom upp konflikten kring Iran. Jurij Usjakov meddelade att den ryske presidenten hade framfört Rysslands beredskap att medverka till en diplomatisk lösning och betonat möjligheten att nå en överenskommelse med Iran genom fortsatta förhandlingar.

Något formellt besked från Ukrainas regering om deltagande i de föreslagna trepartsförhandlingarna har ännu inte lämnats. Kremls förslag om nya samtal kommer efter flera månader utan motsvarande möten mellan Ryssland, Ukraina och USA.