Viltolyckorna fortsätter öka kraftigt under 2026

AI-genererad illustration

Nyheter

Viltolyckorna fortsätter öka kraftigt under 2026

Av RedaktionenPublicerad: 21 sep 09:223 min

Antalet viltolyckor fortsätter att öka på svenska vägar. Under de första åtta månaderna 2026 var olyckorna 7 procent fler än under motsvarande period 2025. Jacob Sidenvall, trafiksäkerhetsexpert på Riksförbundet M Sverige, uppger att nivån på omkring 70 000 viltolyckor per år håller på att bli återkommande och att 2026 ser ut att bli det tredje året i rad över den nivån.

Statistik från Nationella viltolycksrådet som sammanställts av Dina Försäkringar visar stora skillnader mellan djurslagen. Mellan januari och juli ökade antalet älgolyckor med 22,2 procent, från 2 393 till 2 925. Rådjursolyckorna steg med 4,8 procent till 28 432, medan antalet olyckor med vildsvin minskade med 11,2 procent, från 3 162 till 2 808. Fram till den 13 september hade totalt 48 362 djur varit inblandade i viltolyckor under året. Av dem var 35 394 rådjur, 4 421 älgar och 4 254 vildsvin.

De kommande månaderna hör historiskt sett till årets mest olycksdrabbade. Dina Försäkringar konstaterade att omkring en tredjedel av årets viltolyckor brukar inträffa under september, oktober och november. Under 2025 var andelen 33 procent, en nivå som enligt sammanställningen varit stabil sedan 2020. Jacob Sidenvall uppger att ökningen brukar börja i september när djurens rörelsemönster förändras.

Volvia Försäkringar redovisade 70 428 rapporterade viltolyckor på väg under 2025, jämfört med 62 035 under 2022, vilket motsvarar en ökning på nära 14 procent. Rådjur utgjorde omkring två tredjedelar av de rapporterade påkörda djuren under 2025. November var den månad då flest olyckor rapporterades, medan även oktober och december låg högt.

Claes Philippen, länsansvarig jägare inom Nationella viltolycksrådet, uppgav att 70 197 viltolyckor hanterades på svenska vägar under 2025. Rådjur stod då för 48 349 olyckor, följt av vildsvin med 8 851 och dovhjort med 6 090. Naturvårdsverket uppgav i februari 2026 att antalet trafikolyckor med dovhjort under 2025 nådde den högsta nivån som uppmätts, samtidigt som vildsvinsolyckorna låg kvar på en hög nivå och rådjur stod för flest olyckor totalt.

Trafikverket uppgav att omkring 73 300 viltolyckor, inklusive olyckor med ren, inträffade på svenska vägar under 2025. Det motsvarade i genomsnitt 201 olyckor per dag. Trafikverket bedömde samtidigt att det verkliga antalet sannolikt var minst omkring 20 procent högre på grund av mörkertal. Myndigheten har beräknat den årliga samhällskostnaden för viltolyckor till omkring 11 miljarder kronor och pekat på höga hastigheter och stora trafikmängder på vissa vägar som övergripande orsaker bakom ökningen.

Utvecklingen har pågått under en längre period. Den statliga utredningen SOU 2025:32 konstaterade, med statistik från Nationella viltolycksrådet, att antalet hanterade viltolyckor steg från omkring 45 300 år 2015 till 69 000 år 2023, en ökning på cirka 50 procent. Klövvilt stod för 99 procent av olyckorna båda åren. Trafikutskottet har samtidigt konstaterat att mellan två och elva personer per år har omkommit i viltolyckor under den senaste tioårsperioden.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 92%
92%
8%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är i huvudsak saklig och neutral i sitt språk. Den bygger nästan uteslutande på tydliga källhänvisningar och uppgifter från olika aktörer (t.ex. Sidenvall, Dina Försäkringar, Volvia Försäkringar, Naturvårdsverket, Trafikverket, SOU) och använder ord som uppgav, konstaterade och bedömde för att förmedla vad källorna säger. Det finns ingen uppenbar journalistisk värdering, egna slutsatser eller spekulationer från skribenten. Texten hanterar siffror och jämförelser utan att lägga till egna tolkningar. Den enda tänkbara smällen mot neutralt tonfall är rubriken där ordet 'kraftigt' används för att beskriva ökningen; detta är dock inte återgivning av en källa utan journalistens egen formulering i rubriken. Överlag är texten därför mycket oberoende och neutralt språkbehandlad, med liten risk för vinkling i reportagekonstruktionen.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
25%
50%
25%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln presenterar en teknisk, saklig bild av ett samhällsproblem med fokus på kostnader och myndighetsdata. Den tyder på lösningar som involverar teknokratiska och statliga insatser snarare än ideologiskt drivna krav på omfördelning (vänster) eller marknadslösningar utan statlig inblandning (höger). Den blandade källansamlingen från offentliga myndigheter och försäkringsbolag pekar på en mittenorienterad, balanserad text som främjar pragmatiska och institutionella åtgärder.

Rubrik och framing:
Rubriken signalerar en fortsatt kraftig ökning av viltolyckor och betonar samhällskostnader samt att problemet är pågående. Framställningen skapar en verklighetsbild där ansvaret och lösningarna diskuteras inom statliga/regelverkande och tekniska ramar snarare än individuella aktörer eller marknadslösningar.

Språk och ton:
Faktabaserad och datafokuserad ton som lyfter fram siffror och officiella källor. Aktörer som nämns framställs utan starkt värderande epitet, och betoningen ligger på myndigheter och privata försäkringsbolag som informationskällor.

Källbalans:
Stor vekt på myndigheter och expertkällor (Trafikverket, Naturvårdsverket, Nationella viltolycksrådet) samt försäkringsbolag (Dina Försäkringar, Volvia) och experter. Ingen tydlig motpart eller kritisk röst från exempelvis bilister, regional politik eller miljö-/konsumentorganisationer framträder explicit.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: konkreta policyförslag eller åtgärder för att minska viltolyckor, möjliga kostnadsdebatter, regionala skillnader, och olika synsätt på statlig kontra privat roll i förebyggande arbete. Flera faktorer utanför hastigheter och volymer (t.ex. infrastrukturåtgärder som viltpassager och övervakning) nämns begränsat.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.