V-ledamot spred konspirationsteori om Hamas attack mot Israel

AI-genererad illustration

Nyheter

V-ledamot spred konspirationsteori om Hamas attack mot Israel

Av Peter Karlsson•Publicerad: 5 nov 22:05•6 min

Vänsterpartiets riksdagsledamot Mohamed Abdukardir Ali publicerade den 9 oktober 2023 ett inlägg på X där han påstod att flera västliga och israeliska underrättelsetjänster hade känt till Hamas planerade attack mot Israel två dagar tidigare. Ali hävdade även att Israel medvetet hade tillåtit angreppet för att framstå som offer inför ett kommande krig. Han tar nu avstånd från uppgifterna och medger att inlägget saknade grund.

I inlägget pekade Mohamed Abdukardir Ali ut den israeliska underrättelsetjänsten Mossad, den amerikanska underrättelsetjänsten CIA och den brittiska underrättelsetjänsten MI6. Han påstod att organisationerna hade förhandsinformation om ett Hamasangrepp och att Israel hade eftersträvat den efterföljande militära konflikten.

Hamasattacken den 7 oktober 2023 krävde livet av 766 civila och 373 personer inom Israels säkerhetsstyrkor. Efter angreppet började olika konspirationsteorier om israeliska myndigheters förhandskunskaper spridas. Det finns inga belägg för påståendet att Israel avsiktligt skulle ha låtit attacken ske.

Inlägget är daterat 9 oktober 2023, bara två dagar efter attacken.

Konspirationsteorierna som Ali spred cirkulerade snabbt efter att attackerna uppmärksammades. Sant är att Israels underrättelsetjänster redan ett år före attacken tagit del av ett dokument kallat ”Jeriko-muren” som beskriver liknande attacker, men inga belägg finns för att man ska ha låtit attackerna ske avsiktligt.

Mohamed Abdukardir Ali ångrar nu att han spridit konspirationsteorin, men har inte varit nåbar för en intervju. I stället skickar han ett skriftligt uttalande.

Inlägget skrevs två dagar efter Hamasattacken mot Israel, i en tid då osäkerheten var stor och många spekulerade kring vad som hade hänt och vad som kunde följa. Det var ett förhastat inlägg som jag kort därefter insåg var olämpligt och saknade grund, skriver han i en kommentar.

Jag borde ha tagit bort det, men missade att göra det. Kontot har varit i princip inaktivt under lång tid och inlägget speglar varken mina uppfattningar i dag eller mitt sätt att delta i samhällsdebatten.

Vänsterpartiet har tagit del av Aftonbladets uppgifter.

Vi har nu uppmärksammats på inlägget och pratat med Mohamed om det. Han har förklarat att han ångrar det han skrev och inte står bakom innehållet. Det är bra, eftersom den typen av konspirationsteorier inte hör hemma i Vänsterpartiet. Inlägget skrevs för tre år sedan, långt innan han blev invald i riksdagen.

EXTRA VERIFIERADE FAKTA ATT ANVÄNDA VID OMSKRIVNING:

- Sveriges Radio identifierade politikerns fullständiga namn som Mohamed Abdukardir Ali och uppgav att han hade varit medlem i Vänsterpartiet i mindre än ett år när han valdes in i riksdagen 2026. Han hade inte heller haft några tidigare politiska uppdrag.

- Göteborgs-Posten rapporterade med hänvisning till Dagens Nyheters granskning att Mohamed Abdukardir Ali själv nominerade sig till Vänsterpartiets riksdagslista i Dalarna. Partiets valberedning godkände hans kandidatur den 22 mars 2026.

- Vänsterpartiets valberedningssammankallande i Dalarna, Jenny Larsson, uppgav i Dagens Nyheters granskning att bakgrundskontrollen av Mohamed Ali bestod av en enkel internetsökning. Ali hade inte redovisat sina omfattande skulder i partiets kandidatförsäkran.

- Göteborgs-Posten uppgav att Mohamed Ali vid kandidatintervjun i början av 2026 ännu inte hade svenskt medborgarskap, vilket krävs för att vara riksdagsledamot. Han beviljades medborgarskap i februari, innan hans kandidatur godkändes.

- SVT Nyheter redovisade att Mohamed Ali fick 648 personröster i riksdagsvalet den 13 september 2026. Han stod på nionde plats på Vänsterpartiets lista i Dalarna men tog genom personrösterna partiets enda riksdagsmandat i valkretsen.

- Vänsterpartiets partisekreterare Maria Forsberg meddelade den 22 september 2026 att partiet och Mohamed Ali hade kommit överens om att han tillfälligt inte skulle tjänstgöra som riksdagsledamot från mandatperiodens början på grund av utredningen om misstänkt valfusk.

- Sveriges Radio rapporterade den 22 september att polisanmälan om misstänkt valfusk bland annat gällde personer som transporterade väljare till förtidsröstningslokaler och delade ut valsedlar med redan markerade personkryss. Åklagaren bekräftade att förundersökningen hade koppling till Vänsterpartiet i Borlänge och Mohamed Alis personvalskampanj.

- Åklagarmyndigheten meddelade den 22 oktober 2026 att tre personer var misstänkta i förundersökningen om otillbörligt verkande vid röstning i Borlänge. Senior åklagare Oskar Edvardsson leder utredningen och hade lämnat in tre framställningar till Falu tingsrätt om offentliga försvarare. Ärendets diarienummer är AM-132662-26.

- Borlänge kommuns biträdande kommundirektör Fredrik Holm meddelade den 2 oktober att kommunens granskning inte hade funnit några belägg för systematiskt valfusk inne i kommunens röstningslokaler. Granskningen omfattade bland annat incidentrapporter, dagrapporter och samtal med röstmottagare, men inte händelser utanför lokalerna.

- SVT Nyheter rapporterade den 6 november 2026 att Mohamed Ali hade återupptagit sitt arbete i riksdagen, medan Vänsterpartiets kommunpolitiker Ahmed Abas Omar fortfarande hade en politisk paus med anledning av samma valfuskutredning. Ali förnekade egen inblandning i det misstänkta valfusket.

- TV4 Nyheterna redovisade att Kronofogden 2022 beviljade Mohamed Ali skuldsanering för drygt 163 000 kronor, fördelade på omkring 40 skulder. Bland fordringsägarna fanns Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden och Region Dalarna. Beslutet innehöll en betalningsplan utan betalningskrav under fem år utifrån hans dåvarande ekonomiska förutsättningar.

- Kronofogdens företrädare Daniel Kinnerup uppgav till TV4 Nyheterna att Ali den 17 oktober hade delgivits två nya skuldkrav på sammanlagt mer än 24 000 kronor. Ali hade därefter tio dagar på sig att acceptera eller bestrida kraven.

- Vänsterpartiets vice ordförande Ida Gabrielsson uppgav i en intervju som återgavs av Göteborgs-Posten den 20 oktober att hon förväntade sig att Mohamed Abdukardir Ali skulle redas ut sin skuldsituation. Kronofogdens registerkontroll, som Expressen hade begärt, visade samtidigt att han var den enda av de dåvarande riksdagsledamöterna som förekom i myndighetens register.

- Mohamed Abdukardir Ali uppgav i en intervju med SVT Nyheter den 22 oktober att han avsåg att behålla sitt riksdagsmandat och börja betala sina skulder. Han uppgav också att han inte hade delgivits någon brottsmisstanke kopplad till personvalskampanjen.

- Den israeliska militären redovisade i en utredning som offentliggjordes den 27 februari 2025 att dess underrättelsebedömningar hade underskattat Hamas förmåga före attacken den 7 oktober 2023. Militärens granskning konstaterade bland annat brister i beredskapen vid gränsen mot Gaza och att försvaret inte hade lyckats skydda civilbefolkningen.

- The New York Times redovisade i sin dokumentgranskning från den 30 november 2023 att den israeliska militären hade bedömt Hamas anfallsplan i dokumentet Jeriko-muren som alltför ambitiös för att genomföras. Dokumentet omfattade omkring 40 sidor och beskrev angrepp mot gränsbefästningar, israeliska samhällen och militära anläggningar, men angav inget datum för attacken.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 90%
90%
10%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln lägger i stor utsträckning fram information på ett sakligt sätt och förutsätter inte egna slutsatser. Den presenterar påståenden från olika källor, benämner vad som sagts eller påståtts och anger när uppgifterna är sakuppgifter eller åtgärder från parter. Den citerar eller återger vad olika aktörer säger och vilka källor som uppger vad, och den nämner avsaknaden av belägg för vissa påståenden. Denna källhänvisade återgivning och betoning på fakta och källor är karaktäristisk för neutralt språk. Den största invändningen mot fullständig neutralitet gäller en kort passage där formuleringen ”Det är bra, eftersom den typen av konspirationsteorier inte hör hemma i Vänsterpartiet” uppstår utan tydlig tydning att det är partiets officiella utsago. Om det tolkas som journalistens egen värdering, kan det minska oberoende-poängen något. I övrigt saknas starkt värderande språk eller journalistens egna slutsatser, och texten fångar sammanhanget mellan meningar och källa. Därför landar poängen högt, men inte perfekt, vilket motiverar en konservativt högt betyg med liten nedåtriktad justering för den nämnda passagen.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Höger
20%
25%
55%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln framställer vänsterpartiet och en vänsterledamot i en negativ kontext genom att betona spridningen av en konspirationsteori och partiets senare avståndstagande. Detta gynnar en högerorienterad publicistisk linje som betonar ansvar, kontroll och kritisk granskning av vänsterpartiernas kommunikation, samt framhäver frågor om legitimitet och trovärdighet hos vänsteraktörer.

Rubrik och framing:
V-ledamot spred konspirationsteori om Hamas attack mot Israel

Språk och ton:
Kritisk och avslöjande i ton, där spridandet av konspirationsteorin och MP:ens ansvar granskas.

Källbalans:
Delvis balanserad men domineras av uppgifter som granskar vänsterpartiet och Mohamed Ali; saknar tydliga motröster från höger eller andra perspektiv.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln fokuserar på inlägget och partiets svar; saknar bredare kontext om konflikten och andra relevanta röster i debatten.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.