Svenska Gripen skyddade Polen under omfattande ryskt robotanfall

Svenska JAS 39 Gripen deltog natten till den 3 november i en skarp NATO-operation över Polen samtidigt som Ryssland genomförde ett omfattande robot- och drönaranfall mot Ukraina. Stridsflygplan från Blekinge flygflottilj F 17 i Kallinge patrullerade under mer än fyra timmar och fick bränsle genom lufttankning. En militär källa uppger att de svenska piloterna hade i uppdrag att skjuta ned ryska drönare om dessa trängde in i polskt luftrum.

Operationen genomfördes inom ramen för NATOs förstärkta luftövervakning i Polen. De svenska flygplanen skulle även vara beredda att ingripa mot inkommande robotar. Genom stöd från ett allierat tankflygplan kunde patrulleringen fortsätta utan att Gripenplanen behövde landa för att fylla på bränsle.

Redan före det ryska anfallet hade flera av NATO:s staber identifierat tecken på omfattande militära förberedelser. Bland annat hade signalspaning gett information om rysk aktivitet. Bombflygplan hade dessutom förflyttats från baser längre in i Ryssland, där de var bättre skyddade mot ukrainska drönarangrepp, till positioner närmare Ukraina. Uppgifterna tydde på att ett större anfall var under förberedelse.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj meddelade den 2 november klockan 21.23 att ukrainska underrättelsetjänster hade upptäckt förberedelser för ett nytt omfattande ryskt angrepp. Enligt Zelenskyj var framför allt energianläggningar och logistisk infrastruktur möjliga mål. Presidenten kopplade tidpunkten för det väntade anfallet till det amerikanska mellanårsvalet den 3 november och lyfte samtidigt Ukrainas brist på luftvärnsrobotar till Patriotsystemet.

Den ryska flygoperationen omfattade flera typer av strategiska bombplan. Åtta Tu-95MS med kryssningsrobotar lyfte omkring midnatt svensk tid från flygbasen Olenya söder om Murmansk i norra Ryssland. Senare under natten avfyrades robotarna mot sina mål.

Redan tidigare under kvällen hade bombflygplan av modellen Tu-160M lämnat flygbasen Ukrainka nära gränsen mot Kina. Flygningen till anfallsområdet var över 500 mil lång och krävde lufttankning. Planen avfyrade kryssningsrobotar mot området kring Dnepr i Ukraina innan de återvände till sin hemmabas. Flygövervakningssajten AviVector uppgav att robotarna började närma sig sina mål omkring klockan 03.00.

Parallellt pågick förberedelserna för NATO:s flygoperation. Klockan 02.32 svensk tid startade ett Airbus A330 MRTT från Eindhoven i Nederländerna. Tankflygplanet, med beteckningen MMF19, flög österut över Tyskland och vidare in i polskt luftrum.

Vid 04-tiden befann sig tankflygplanet i ett väntområde över sydöstra Polen, i närheten av gränserna mot Ukraina och Slovakien. Där kunde det förse allierade stridsflygplan med bränsle under de pågående ryska angreppen.

De svenska Gripenplanen genomförde sin patrullering med stöd av denna lufttankningskapacitet. Flygoperationen var inriktad på att upptäcka och vid behov ingripa mot ryska robotar och drönare som kunde komma att korsa gränsen från Ukraina till Polen.

Området kring Rzeszów i regionen Podkarpacie hade en central funktion i operationen. Luftkorridoren användes för NATO:s flygövervakning när ryska luftangrepp riktas mot västra Ukraina. Den omfattar också ett område där alliansen upprätthåller beredskap för att skydda polskt luftrum.

Polens krisberedskapsmyndighet Rządowe Centrum Bezpieczeństwa, RCB, meddelade den 3 november att landets luftförsvarsberedskap hade höjts med anledning av anfallet. Myndigheten skickade varningar till invånare i elva distrikt i voivodskapet Lublin. Bland de berörda områdena fanns Chełm, Zamość, Hrubieszów och Tomaszów Lubelski.

Den svenska insatsen hade förberetts under hösten. Sveriges regering meddelade den 30 september att huvuddelen av Gripenflygplanen skulle vara baserade i Sverige, medan en mindre del skulle ha framskjuten basering i Polen. Regeringen angav att uppdraget även omfattade skydd av den logistiska knutpunkten i sydöstra Polen som används för att transportera militärt och civilt stöd till Ukraina.

Samma dag meddelade Polens försvarsminister och vice premiärminister Władysław Kosiniak-Kamysz att de svenska stridsflygplanen skulle börja delta i NATO:s Air Policing-verksamhet under oktober. Polens försvarsdepartement beskrev verksamheten som ett gemensamt system för luftövervakning, patrullering och snabba ingripanden vid incidenter i polskt och internationellt luftrum.

Hur många svenska Gripenplan som deltog i operationen den 3 november har inte offentliggjorts, enligt den polska försvarspublikationen Defence24. Publikationen har även beskrivit möjligheten att använda flygbasen Mińsk Mazowiecki i Polen för tankning av svenska stridsflygplan medan motorerna fortfarande är igång. Metoden utgör ett alternativ till tankning i luften.

Samtidigt utsattes Ukraina för ett omfattande angrepp. Enligt ukrainska uppgifter använde Ryssland sammanlagt 59 kryssningsrobotar, 17 ballistiska robotar och 289 drönare. Under morgontimmarna rörde sig omkring 40 robotar mot västra Ukraina, vilket sammanföll med NATOs förstärkta bevakning över Polen.

Skador rapporterades från flera ukrainska regioner och städer, däribland Vinnytsia, Dnepr, Kryvyj Rih, Rivne, Chmelnytskyj, Charkiv, Zjytomyr och området kring Kiev. Flera civila dödades och angreppen orsakade omfattande skador på energiförsörjning och annan civil infrastruktur.

Ukrainas energidepartement meddelade den 3 november att energianläggningar i tio regioner hade angripits. Bland de drabbade områdena fanns Zaporizjzja, Odessa, Tjernihiv och Tjernivtsi. Efter skador på elanläggningar och spänningsfall i högspänningsnätet infördes akuta avbrott i elförsörjningen i Kiev och ytterligare sex regioner.

Det ukrainska energibolaget DTEK uppgav samma dag att tre av företagets värmekraftverk hade stoppat all elproduktion efter upprepade ryska anfallsvågor. Enligt bolagets preliminära information hade inga personskador rapporterats vid anläggningarna. DTEK meddelade att reparationsarbeten skulle påbörjas när säkerhetsförhållandena medgav det, men offentliggjorde inte kraftverkens geografiska lägen av säkerhetsskäl.

Även vattenförsörjningen drabbades av störningar. I Dnepr och Charkiv skadades bostadshus, sjukhus och en polisstation svårt. I Vinnytsia tvingades kollektivtrafiken att stanna till följd av angreppen.

En särskild incident inträffade vid kärnkraftverket Chmelnytskyj. Ukrainas förste vice premiärminister och energiminister Denys Sjmyhal meddelade den 3 november att tre ryska drönare hade riktats mot en transformatorstation av betydelse för kärnkraftverkets stabila drift. Sjmyhal uppgav att Ukraina hade informerat Internationella atomenergiorganet, IAEA, om händelsen och de risker för kärnsäkerheten som den medförde.

Den svenska flyginsatsen ingår i ett bredare militärt åtagande för att skydda NATO:s verksamhet i Polen. Sveriges regering meddelade den 6 oktober att Sverige från december 2026 även planerade att bidra med luftvärnssystemet Patriot till skyddet av den logistiska knutpunkten. Statsminister Ulf Kristersson angav att Patriotinsatsen skulle komplettera de svenska Gripenflygplanens uppdrag och stödja fortsatt transport av militär och civil materiel till Ukraina.

Den 16 oktober presenterade regeringen dessutom ett förslag om fortsatt svenskt deltagande med Patriotluftvärn i Polen under första halvåret 2027. Regeringen uppgav att en sådan fortsättning skulle kräva riksdagens godkännande och anpassas efter NATO:s planering.

Efter mer än fyra timmars patrullering under det ryska massanfallet avslutade de svenska stridsflygplanen sitt uppdrag. Gripenplanen återvände därefter till Blekinge flygflottilj F 17 i Kallinge. Den polska försvarsledningen framförde ett tack till Sverige för insatsen.