
AI-genererad illustration
Victoria’s Secret modevisning väcker frågor om kvinnors villkor
Victoria’s Secret Fashion Show 2026 samlade omkring 60 modeller och influencers på catwalken i Los Angeles den 18 oktober. Evenemanget innehöll underkläder, stora fjädervingar och scenkostymer dekorerade med paljetter och diamanter. Samtidigt har diskussionen om företagets syn på kvinnokroppen, representation och kommersiella ideal åter blivit aktuell.
Modevisningen arrangerades vid Sony Pictures Studios i Culver City i Kalifornien. Företagets kreativa chef Adam Selman ansvarade för scenkonceptet, som delades upp i avsnitt inspirerade av vår, sommar, höst och två olika vinterteman. Ett separat inslag ägnades åt Victoria’s Secret-varumärket PINK.
Evenemanget direktsändes globalt på YouTube med start klockan 16.30 lokal tid i Kalifornien, motsvarande 19.30 på USA:s östkust. För första gången erbjöds också direktsändningar i biografer genom ett samarbete med AMC, som visade arrangemanget på tio utvalda biografer i USA.
Efter ett sexårigt uppehåll har Victoria’s Secret traditionella underklädesvisning återkommit som ett stort årligt modeevenemang. Bland årets deltagare fanns Adriana Lima, Gigi Hadid, Anok Yai, Precious Lee, Candice Swanepoel och Alex Consani. Skådespelaren Nicole Kidman fanns bland kändisarna i publiken.
Musikframträdandena genomfördes av Megan Thee Stallion, Tate McRae, Megan Moroney och gruppen KATSEYE. Samtliga musikakter ingick i en artistuppställning bestående uteslutande av kvinnor.
Frågan om vilka kroppar som får representera varumärket har länge varit central i diskussionen om Victoria’s Secret-modevisningar. Efter återkomsten 2024 har företaget förändrat modellurvalet genom att inkludera fler kroppsstorlekar och transmodeller. Förändringarna har även omfattat företagsledningen, där Hillary Super tillträtt som vd.
Bland årets deltagare fanns Paloma Elsesser, som representerar en större variation av kroppsstorlekar. Alex Consani hade tidigare blivit den andra transmodellen att delta i en Victoria’s Secret-visning. Under årets arrangemang bars de största vingarna av en östasiatisk modell.
Företaget har samtidigt fortsatt att använda kvinnlig gemenskap och självförtroende i marknadsföringen. Begreppet girlhood, som ofta förknippas med gemensamma kvinnliga erfarenheter och en nostalgisk bild av flickskap, har förekommit i beskrivningar av evenemanget. Bilder och videoklipp från visningen har också spridits genom sociala medier.
Den kommersiella framställningen av kvinnlighet och sexualitet har varit ett återkommande ämne i kritiken mot Victoria’s Secret. Diskussionen handlar inte enbart om vilka modeller som får delta, utan även om hur kvinnors utseende används för att marknadsföra företagets produkter.
Intresset för att medverka är samtidigt stort. Victoria’s Secret meddelade den 18 augusti 2026 att fler än 100 000 personer hade deltagit i en öppen rekryteringsprocess inför årets visning. Uttagningen följdes i dokumentärserien Angels Among Us, som producerades tillsammans med Boardwalk Pictures och regisserades av Nadia Hallgren. Serien hade premiär på YouTube den 27 september.
Den 21-åriga Solange Omon från Kamerun, numera bosatt i den amerikanska delstaten Maine, vann uttagningen. Hon tilldelades ett modellkontrakt med IMG Models och presenterades som Victoria’s Secret nya Angel under modevisningen den 18 oktober.
Alla tidigare deltagare fick däremot inte återvända. Modellen Romee Strijd uttryckte offentligt sin besvikelse över att inte ha blivit uttagen. Företaget uppmärksammade hennes tidigare arbete för varumärket och bekräftade att hon inte längre ingick i årets uttagningsprocess.
En annan uppmärksammad deltagare var Barbara Palvin, som återvände till catwalken kort efter att ha blivit mamma. Tillsammans med maken, skådespelaren Dylan Sprouse, fick hon dottern Sylvie den 7 september 2026. Paret offentliggjorde födelsen senare samma månad.
Palvin genomförde två separata framträdanden under visningen, medan Dylan Sprouse följde evenemanget från första raden. I en intervju med People beskrev hon återkomsten som stärkande och uttryckte uppskattning över att Victoria’s Secret hade gett henne möjlighet att delta så snart efter förlossningen.
Inför visningen kommenterade Barbara Palvin även föräldraledigheten i USA. Hon hänvisade till en period på sex till åtta veckor och avslutade resonemanget med en ironisk kommentar om att det inte fanns något särskilt att uppmärksamma.
Frågan om föräldrars möjligheter till ledighet omfattas i USA bland annat av den federala lagen Family and Medical Leave Act, FMLA. Det amerikanska arbetsmarknadsdepartementet anger att kvalificerade arbetstagare kan ha rätt till upp till tolv veckors obetald, anställningsskyddad ledighet under en tolvmånadersperiod, bland annat vid ett barns födelse.
Bestämmelserna gäller dock inte automatiskt alla anställda. Lagen omfattar bland annat offentliga arbetsgivare, skolor och privata företag med minst 50 anställda. Under den skyddade ledigheten ska arbetsgivarens gruppbaserade sjukförsäkringsförmåner bibehållas.
Palvins snabba återkomst till modelluppdraget aktualiserar därmed den diskussion om arbete och föräldraskap som också förekommer i kritiken mot modevisningens budskap om kvinnlig gemenskap. Samtidigt har Palvin själv framhållit att möjligheten att återvända till Victoria’s Secret varit positiv för henne.
Varumärkets historia har dessutom återkommande granskats med anledning av kopplingarna mellan affärsmannen Leslie Wexner, som byggde upp Victoria’s Secret, och den dömde sexualförbrytaren Jeffrey Epstein.
The New York Times har granskat hur Epstein fick tillgång till Wexners ekonomiska verksamhet och hur relationen stärkte Epsteins ställning inom finansvärlden. Granskningen beskrev även hur Epstein använde kopplingen till Victoria’s Secret för att utgav sig för att rekrytera modeller, vilket väckte reaktioner inom företaget.
I en granskning från mars 2026 redovisade The New York Times uppgifter om kontakter mellan amerikanska åklagare och Leslie Wexners advokater efter Epsteins gripande 2019. Advokaterna framförde att Wexner hade brutit med Epstein omkring 2007 efter upptäckten av ekonomiska oegentligheter och att Wexner inte hade känt till Epsteins sexualbrott.
Victoria’s Secret försök att bredda representationen sker därmed parallellt med en fortsatt debatt om företagets historia, marknadsföring och syn på kvinnlighet. Årets visning har aktualiserat frågor både om vem som får synas på catwalken och vilka erfarenheter av kvinnors liv som ges utrymme i företagets framställning.
Källor
Analys
Förklaring:
Språket i artikeln upplevs som sakligt och neutralt. Den rapporterar fakta om visningen, deltagare, ofta med tidslinjer och konkreta uppgifter utan att uttrycka journalistens egna värderingar eller överdrifter. Källor och externa uppgifter tydliggörs (t.ex. granskningar av The New York Times och uppgifter om rekrytering), och kritiska/etiska frågor presenteras som del av en pågående debatt snarare än som journalistiska slutsatser. När kritiska synpunkter nämns (t.ex. kopplingar till tidigare skandaler eller diskussioner om representation) framställs de som uppgifter eller åsikter från andra aktörer eller medier, inte som journalistens egna värderingar. Minoritärt förekommer sammanhangsbindningar som kopplar händelser till debatten, men dessa används för att sätta in händelserna i kontext snarare än att förstärka en viss tolkning.
Förklaring:
Artikeln framhäver progression mot ökad mångfald och inkludering inom Victoria’s Secret samtidigt som den behåller ett pragmatiskt fokus på varumärkets kommersiella ramverk och offentliga granskningar. Den väver in kritiska element (t.ex. kritik mot marknadsföring av kvinnlighet och kopplingar till Epstein/Wexner) utan att driva längre politiska krav eller radikal kritik mot kapitalismen. Den kombinerade betoningen på mångfald och marknadslösningar samt faktabaserade referenser gör att texten lutar mot mitten i den ideologiska spektrumet.
Rubrik och framing:
Framing: Verklighetsbilden som presenteras är en utveckling mot ökad mångfald och kritisk granskning av varumärkets syn på kvinnlighet i kombination med dess kommersiella marknadsföring.
Språk och ton:
Språket är sakligt och informativt med en viss positiv betoning av inkludering (fler kroppsstorlekar, transmodeller, kvinnlig gemenskap) samt kritiska referenser till kritiken mot marknadsföringen och kopplingarna till Epstein/Wexner.
Källbalans:
Källbalans: Många röster från företaget och deltagare/modeller, samt externa granskningskällor (The New York Times) och allmän information om arbetsrättslig lagstiftning (FMLA).
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: starkare kritiska röster från facklig eller arbetsrättslig representation i USA, bredare kritik av modeindustrin och dess arbetsvillkor, samt internationella perspektiv och ekonomiska konsekvenser av inkludering i varumärkesmarknadsföring.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Republikanerna knappar in – demokraternas stora valseger osäker
Demokraternas tidigare försprång inför det amerikanska mellanårsvalet den 3 november har minskat i flera viktiga...

Donald Trump röstade i Florida inför avgörande kongressval
USA:s president Donald Trump och hans hustru Melania Trump förtidsröstade lördagen den 24 oktober inför...

Man ihjälskjuten i Bagarmossen – grannar oroar sig för barnen
En man i 25-årsåldern sköts till döds i en bil på Fogdevägen i Bagarmossen i...

Kritikstorm mot Life Church efter inbjudan till Tony Byström
Life Church i Stockholm har mötts av omfattande kritik efter att församlingen bjudit in Tony...
