Illustration
Viceamiral ifrågasätter ryska befälhavares undantag
29 ryska medborgare har giltiga lotsdispenser som gör det möjligt för dem att föra fartyg utan lots till sammanlagt 30 svenska hamnar. Dispenserna omfattar bland annat hamnar på Gotland, i Vänern och i Luleå. Uppgifterna bygger på offentlig statistik från Transportstyrelsen.
En lotsdispens är enligt Transportstyrelsen ett personligt undantag från kravet att anlita lots. Endast befälhavare och andra fartygsbefäl kan få en sådan dispens efter att både den sökande och fartyget godkänts i myndighetens prövning. Dispens gäller endast för de fartyg, farleder eller områden som anges i beslutet och normalt i tre år från utfärdandet. Transportstyrelsen kan också återkalla en dispens om innehavaren bryter mot villkoren, inte följer sjötrafikregler eller är inblandad i en sjöolycka eller allvarlig incident.
Kartläggningen visar att sju av de ryska dispenserna gäller Slite på Gotland. Fyra gäller Vänersborg och fyra Kristinehamn i Vänern, medan två avser Luleå. Totalt finns omkring 580 lotsdispenser utfärdade till utländska medborgare. Mellan 2021 och 2026 har sammanlagt 37 ryska befälhavare haft dispens för 36 svenska hamnar.
Dispensen utfärdas av Transportstyrelsen efter prövning och examination genomförd av lotsar från Sjöfartsverket. Den är knuten till ett specifikt fartyg, en bestämd hamn och en särskild farled. Johan Skogwik, chef för sektionen Sjötrafik, sjö- och luft på Transportstyrelsen, uppger att dispensen endast gäller det fartyg och den farled som omfattas av ansökan och inte kan användas i andra sammanhang.
Ewa Skoog Haslum, viceamiral och chef för Försvarsmaktens operationsledning sedan den 15 november 2024, ifrågasätter att ryska befälhavare kan trafikera svenska hamnar utan lots. Hon framhåller att Sverige behöver ha god kontroll över vilka fartyg och personer som rör sig i svenska farvatten, särskilt i områden som Öresund och de danska bältena.
Hon har tidigare varnat för att ryska hybridoperationer kan riktas mot sjöfarten i regionen. Enligt henne behöver sådana operationer inte ta formen av direkta militära angrepp utan kan exempelvis bestå av arrangerade haverier, grundstötningar eller sabotage där avsändaren är svår att identifiera. I januari 2025 meddelade regeringen att Sverige skulle bidra till en förstärkt Natoinsats i Östersjön för att avskräcka sabotage mot kritisk undervattensinfrastruktur och andra hybridaktiviteter. Samma månad uppgav Säkerhetspolisen att myndigheten utredde misstänkt grovt sabotage efter en skada på en kommunikationskabel mellan Sverige och Lettland.
Ewa Skoog Haslum anser att myndigheter och näringsliv bör se över sina regelverk, risker och sårbarheter utifrån det rådande säkerhetsläget. Hon framhåller att när en svensk lots går ombord på ett fartyg finns också en statlig representant på plats, vilket enligt henne är betydelsefullt för kontrollen av verksamheten inom svenskt territorium.
Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstituts avdelning för försvarsanalys, ser enligt egen uppgift en risk för att ryska befälhavare kan utsättas för påtryckningar att genomföra handlingar mot sin vilja. Han bedömer att systemet med lotsdispenser sannolikt är en kvarleva från en period med ett annat säkerhetsläge. Granholm anser också att situationen är särskilt känslig om ryska befälhavare tjänstgör på ryskflaggade fartyg och hänvisar till uppgifter om att handelsfartyg har använts som utgångspunkt för drönarverksamhet nära Danmarks västkust.
Analys
Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk utan egna värderingar från journalisten. Information om lotsdispenser och uttalanden från källor presenteras tydligt med källhänvisningar, exempelvis viceamiral Ewa Skoog Haslum och forskningsledaren Niklas Granholm, vilket gör att eventuella laddade eller dramatiska uttryck är tydligt tillskrivna andra aktörer. Artikeln undviker egna slutsatser, spekulationer eller förstärkningar från journalistens sida. Några uttryck som kan uppfattas som känsloladdade framkommer enbart som återgivna uppgifter eller bedömningar från källor. Det finns dock en något framträdande ton i valet av vilka detaljer som lyfts fram, som exempelvis vilka hamnar och säkerhetsrisker som nämns, men detta kan inte tolkas som journalistens egna värderingar eller försök till känslomässig styrning. Sammantaget är artikeln mycket neutralt och oberoende skriven, men den kunde vara något mer balanserad i sättet att presentera uppgifterna utan att ge intryck av en viss fokusering.
Förklaring:
Artikeln gynnar främst mitten eftersom den fokuserar på en säkerhetsrelaterad och pragmatisk problematik där statliga myndigheter och experter lyfts fram som lösning. Den understryker vikten av kontroll och statlig styrning i en säkerhetspolitiskt känslig fråga utan att politisera frågan i termer av ideologisk ideologi. Någon kritik mot staten eller liberala marknadslösningar finns inte, samtidigt som hotbilden från utländska makter lyfts fram med tyngd, vilket kan appellera till högerns fokus på säkerhet. Någon stark vänsterinriktad kritik mot företagsintressen eller kapital finns inte, och balansen mellan hot och statlig kontroll ger en teknokratisk och kompromissande framtoning.
Rubrik och framing:
Artikeln skapar en verklighetsbild där ryska befälhavare med undantag att föra fartyg utan lots i svenska hamnar framställs som en potentiell säkerhetsrisk. Viceamiral Ewa Skoog Haslum framställs som en varningsröst och expert som lyfter behovet av strikt kontroll och försiktighet i ett osäkert säkerhetsläge. Ryssland framstår indirekt som en utmanare i en säkerhetspolitisk kontext, medan myndigheterna och svenska staten framstår som viktiga aktörer för kontroll och säkerhet.
Språk och ton:
Språket är faktabaserat men tonläget förstärker vikten av kontroll och säkerhet genom att lyfta varningar från militära experter och pekar på potentiell risk. Ordval som "frågasätter", "hybridoperationer", "sabotage" och "säkerhetsläge" bidrar till att betona hotbilden och behovet av statliga insatser, utan att vara värderande i sig. Staten och dess organ ges en positiv funktion i frågan om säkerhet.
Källbalans:
Artikeln ger utrymme främst till myndighetspersoner från Försvarsmakten och Transportstyrelsen, samt forskare från Totalförsvarets forskningsinstitut. Ingen tydlig motpart från exempelvis näringslivet, ryska myndigheter eller andra perspektiv som försvarar dispensernas existens ges utrymme. Säkerhetspolisens perspektiv nämns kortfattat i form av utredning av sabotage. Fokus ligger på myndigheter och säkerhetsexperter.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv som saknas är exempelvis den ekonomiska eller handelsmässiga nyttan av lotsdispenserna, ryska myndigheters eller organisationers syn på frågan, och eventuella kontrollerande eller riskminskande åtgärder från näringslivet. Konsekvenser för sjöfart och handel i ett bredare sammanhang tas inte upp, vilket skulle kunna nyansera bilden. Den säkerhetspolitiska ramen dominerar artikeln och andra fakta som kunde mildra hotbilden saknas.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
ANNONS
Senaste nyheter
EU möter talibaner i omstritt Brysselsamtal
Representanter för talibanstyret i Afghanistan väntas delta i ett möte i Bryssel under tisdagen, men...
Nya regler kan stoppa utländska bidrag
En statlig utredning föreslår att Sverige inför ett nytt system för att granska utländsk finansiering...
Förstagångsväljare minns skyfallet som dränkte Gävle
När 18-årige Elmer Lundquist går till valurnorna för första gången i höst är klimatfrågan en...
Frankrike pressas av tidig extrem värmebölja
Stora delar av Frankrike befinner sig under omfattande värmevarningar när temperaturerna på flera håll väntas...
