Illustration
Nya regler kan stoppa utländska bidrag
En statlig utredning föreslår att Sverige inför ett nytt system för att granska utländsk finansiering av trossamfund och andra verksamheter. Enligt förslaget ska en ny myndighet få möjlighet att stoppa bidrag från utlandet om finansieringen bedöms kunna påverka Sveriges säkerhet eller den allmänna ordningen på ett skadligt sätt.
Förslagen presenteras i betänkandet Ett nytt regelverk för granskning av utländsk finansiering av trossamfund och andra verksamheter. Utredningen tillsattes av regeringen den 28 maj 2025 genom kommittédirektiv Dir. 2025:52 och hade beteckningen Ju 2025:13 under Justitiedepartementet. Michael Målqvist var särskild utredare från den 1 juni 2025 fram till den 23 juni 2026. Vid en pressträff den 23 juni 2026 redovisades utredningens slutsatser.
Uppdraget omfattade bland annat att kartlägga förekomsten av utländsk finansiering av trossamfund och andra verksamheter, analysera vilka syften finansieringen har samt lämna nödvändiga författningsförslag. Enligt Michael Målqvist tar trossamfund i Sverige emot betydande summor från utländska finansiärer, men utredningen har haft svårt att fastställa syftet bakom finansieringen i många fall.
Utredningen föreslår att alla bidrag från utländska finansiärer som överstiger 150 000 kronor ska anmälas till den nya granskningsmyndigheten. Om finansieringen bedöms ha en skadlig påverkan på Sveriges säkerhet eller den allmänna ordningen ska den kunna förbjudas. Förslagen är en del av arbetet med att motverka finansiering av verksamheter med koppling till islamism, extremism och andra antidemokratiska miljöer.
Det föreslås även att det ska bli straffbart att ta emot utländsk finansiering över gränsvärdet utan att göra en anmälan eller att lämna felaktiga uppgifter om sådan finansiering. Brottet olovligt mottagande av utländsk finansiering föreslås kunna ge fängelse i högst två år. Om brottet bedöms som grovt föreslås straffet bli högst sex års fängelse.
Därutöver föreslås att trossamfund och civila organisationer ska kunna få sanktionsavgifter på mellan 25 000 kronor och 25 miljoner kronor. Reglerna föreslås träda i kraft den 1 januari 2028.
När utredningen tillsattes uppgav justitieminister Gunnar Strömmer att regeringen ville ta fram ett regelverk som motverkar att utländska aktörer finansierar verksamheter i Sverige som riskerar att stärka extremistiska och antidemokratiska miljöer. Socialminister Jakob Forssmed framhöll samtidigt att utländska bidrag till trossamfund ofta är oproblematiska och att avsikten inte är att stoppa sådan finansiering generellt. Integrationsminister Mats Persson uppgav då att den befintliga lagstiftningen inte var tillräcklig. Regeringen har även uppgett att beslutet att tillsätta utredningen byggde på en överenskommelse med Sverigedemokraterna.
Analys
Förklaring:
Artikeln är skriven med ett i huvudsak sakligt och neutralt språk utan egna värderingar eller spekulationer från journalisten. Formuleringar är faktabaserade och undviker att förstärka eller förminska händelser och aktörer. Alla påståenden om syften, påverkan och värderingar är antingen tillbakavisade till källor eller redovisade som återgivna uttalanden från myndighetspersoner eller utredningsledare, vilket inte räknas som journalistens egna värderingar. Några få ord som skulle kunna vara laddade, exempelvis "extremism" och "antidemokratiska miljöer", används konsekvent som citerade myndighetsbedömningar eller återgivna påståenden och påverkar därför inte poängen. Mindre avdrag har gjorts eftersom vissa formuleringar som "betydande summor" inte direkt återges som källa, vilket kan vara en lätt förstärkning, men det är mycket försiktigt uttryckt och påverkar därmed inte poängen nämnvärt.
Förklaring:
Artikeln gynnar framförallt en mittenposition då den förespråkar statlig reglering och kontroll för att skydda säkerheten och demokratin utan att förespråka kraftig statlig expansion eller kritisera staten. Den framhåller behovet av institutionella lösningar och balans mellan trygghet och frihet, vilket är typiskt för en pragmatisk, teknokratisk och kompromissinriktad hållning. Vänsterinslag finns i betoningen på att stoppa skadliga krafter men är begränsade, och högerinslag märks i fokus på kontroll och ordning men inte i kraftig kritik av staten eller efterfrågan på marknadslösningar.
Rubrik och framing:
Verklighetsbilden är att utländska bidrag kan utgöra ett hot mot Sveriges säkerhet och allmänna ordning. Problemet framställs som potentiellt skadlig finansiering från utlandet, särskilt kopplat till extremism och antidemokratiska miljöer. Lösningen är statlig reglering och tillskapandet av en ny myndighet med befogenhet att stoppa sådana bidrag.
Språk och ton:
Språket är formellt och lagstiftande med fokus på säkerhet och ordning. Det framhäver statens roll i kontroll och reglering och förstärker vikten av att skydda demokratin från negativa yttre influenser.
Källbalans:
Artikeln domineras av officiella källor som statliga utredare och regeringsministrar från flera departement. Det finns ingen framträdande motpart såsom finansiärer eller kritiker av regleringen, vilket ger en ensidig bild.
Utelämnanden och kontext:
Perspektiv från civilsamhället, trossamfund eller grupper som kan påverkas negativt av regleringen saknas. Diskussion om risk för överreglering, eventuella negativa konsekvenser för föreningslivet eller debatt om gränsdragning är också frånvarande.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
ANNONS
Senaste nyheter
Livstids dom efter granatattack mot familj
En 30-årig man döms till livstids fängelse för att ha anstiftat handgranatsattacken mot en familjs...
SAS riskerar strejk med 468 anställda
Förhandlingarna mellan SAS och de norska fackförbunden närmar sig en avgörande punkt. Om parterna inte...
EU möter talibaner i omstritt Brysselsamtal
Representanter för talibanstyret i Afghanistan väntas delta i ett möte i Bryssel under tisdagen, men...
Förstagångsväljare minns skyfallet som dränkte Gävle
När 18-årige Elmer Lundquist går till valurnorna för första gången i höst är klimatfrågan en...
