Förstagångsväljare minns skyfallet som dränkte Gävle

Illustration

Nyheter

Förstagångsväljare minns skyfallet som dränkte Gävle

Av RedaktionenPublicerad: 23 juni 09:395 min

När 18-årige Elmer Lundquist går till valurnorna för första gången i höst är klimatfrågan en av de frågor som väger tyngst för honom. Erfarenheterna från det omfattande skyfallet i Gävle i augusti 2021 har satt tydliga spår.

Den 18 augusti 2021 vaknade han i familjens radhus i Gävle och gick ner i källaren för att duscha. Han märkte att vattnet inte rann undan som vanligt, men tänkte inte mer på saken. Kort därefter fick han besked om att skolundervisningen ställts in på grund av översvämningar. När han återvände till källaren stod vattnet redan decimeterhögt och fortsatte att tränga in från tvättstugan. Tillsammans med sin pappa tillbringade han resten av dagen med att ösa bort vatten för att försöka begränsa skadorna.

Enligt SMHI föll 161,6 millimeter regn vid mätstationen i Gävle under nederbördsdygnet fram till klockan 07.00 den 18 augusti 2021. Under två timmar mellan midnatt och klockan 02.00 föll dessutom 101 millimeter regn. Skyfallet ledde till översvämningar på hårdgjorda ytor och många vattenfyllda källare. SMHI uppger också att små vattendrag reagerade snabbt på regnmängderna, samtidigt som flera broar rasade och vägar underminerades eller stängdes i delar av Gävleborgs och Dalarnas län.

Elmer Lundquist beskriver hur händelsen fick honom att inse hur snabbt konsekvenserna av extremväder kan uppstå. Han anser att samhället visade sig vara sårbart när stora vattenmängder skulle hanteras och säger att erfarenheten blev en väckarklocka för många.

Även Elmers jämnåriga flickvän Ylva Blomberg ser klimatförändringarna som en central fråga. Hon pekar på att Gävle under senare år drabbats av både kraftiga regn, stormar, stora snömängder och perioder av torka. Samtidigt framhåller hon att Sverige fortfarande är mindre utsatt än många andra delar av världen, men att extrema väderhändelser även här gör problemen mer påtagliga.

Länsstyrelsen Gävleborg konstaterade efter händelsen att regnet över Gästrikland och Hälsinglands kustland den 17–18 augusti 2021 låg långt utanför det normala även för intensiv nederbörd. Myndigheten bedömde också att bättre samordning, förbättrade planeringsunderlag och tydligare lägesbilder behövs inför framtida liknande händelser.

Konsekvenserna blev omfattande. Omkring 7 000 försäkringsskador anmäldes efter skyfallet och Gävle kommun har uppskattat de totala skadorna till minst två miljarder kronor. Svensk Försäkrings jurist Staffan Moberg uppgav att försäkringsbolag sammanställde omkring 2 200 krav mot Gävle kommun till ett sammanlagt värde av cirka 1,2 miljarder kronor.

Gavlefastigheter uppger att omkring 60 av bolagets byggnader skadades och att skolstarten den 18 augusti 2021 fick skjutas upp en dag. Fridhemsskolan, Solängsskolan och Västertull hörde till de verksamheter som drabbades hårt av vatten i källare och kulvertar. Efter översvämningen tog forskare vid Linköpings universitet fram en skyfallskartläggning för att identifiera sårbarheter i och kring fastigheterna.

Klimatanpassningsstrategen Erik Glaas beskriver skyfallet som ett extremt väderfenomen av sällan skådat slag. Han säger att Gävle under lång tid byggt bort naturliga vattenflöden och att kommunen nu arbetar med åtgärder för att minska riskerna vid framtida skyfall. Arbetet omfattar bland annat förändringar av hårdgjorda ytor, fördröjningsytor för vatten och nyplantering av träd som kan ta upp stora mängder regnvatten.

Enligt Gävle kommun visar översvämningen hur extremväder kan orsaka skador på byggnader, vägar och annan infrastruktur samt störa viktiga samhällsfunktioner. Gävle Vatten uppgav 2024 att bolaget träffat en överenskommelse med Gjensidige försäkringar om en utbetalning på 7,7 miljoner kronor efter skyfallet. Gästrike Vattens servicecenterchef Katarina Sundqvist sade samtidigt att bolaget känner till brister i ledningsnätet.

För Elmer Lundquist och Ylva Blomberg handlar frågan ytterst om framtiden. Båda uttrycker oro för klimatförändringarnas konsekvenser, bland annat fler skyfall, kraftigare stormar och minskad biologisk mångfald. Elmer Lundquist säger att de globala problemen kräver gemensamma lösningar från världens politiker och stora företag, medan Ylva Blomberg anser att klimatfrågan bör få högre prioritet hos de styrande eftersom konsekvenserna kommer att märkas under hennes livstid och därefter.


Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt och neutralt språk genomgående. Journalisten återger fakta, siffror och händelser utan att förstärka, förstora eller förminska dem med egna värderingar eller känslomässiga uttryck. Beskrivningar av händelser och konsekvenser är tydligt baserade på källor som SMHI, myndigheter, intervjupersoner och andra relevanta aktörer. Även känslor och värderingar från intervjupersoner är korrekt tillskrivna dem och betraktas inte som journalistens egna åsikter. Den enda mindre avvikelsen som kan noteras är den något mer färgade formuleringen som ”en väckarklocka” som tillskrivs en person och inte journalisten själv. Det finns inga spekulationer, egna slutsatser eller laddade uttryck från journalistens sida. Texten visar därmed mycket hög grad av oberoende och neutralitet. Hårda ord eller känslomässiga uttryck förekommer endast som citat eller återgivna åsikter och minskar inte oberoendet.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster
60%
35%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln framhäver klimatförändringar och extremväder som ett samhällsproblem med stora kostnader och sociala konsekvenser, vilket är en kärnfråga för vänsterpolitik. Fokus på kollektivt ansvar, behov av statliga och kommunala åtgärder, och krav på politiska lösningar gynnar en vänsterideologisk inriktning. Källvalet, som i huvudsak utgörs av berörda medborgare, myndigheter och forskare, samt utelämnandet av högerorienterade perspektiv, förstärker denna lutning. Balansen hålls dock delvis av inslag från experter och myndigheter vilket ger viss mittenfärgning.

Rubrik och framing:
Verklighetsbilden som skapas är en sårbarhet i samhället inför extremväder och klimatförändringar. Offren framställs som vanliga medborgare som Elmer Lundquist och Ylva Blomberg, medan lösningen kopplas till samhällets och politikens behov av bättre klimatanpassning och gemensamma insatser.

Språk och ton:
Språket är faktabaserat och beskriver konsekvenser och insatser utan tydliga värdeladdningar, men betoningen på behovet av politiska och samhälleliga åtgärder ger en viss tyngd åt kollektiva lösningar.

Källbalans:
Artikeln lyfter fram röster från drabbade privatpersoner, myndigheter som SMHI och Länsstyrelsen, försäkringsbolag samt forskare och kommunala företrädare. Det finns ingen tydlig motpart eller kritisk röst mot offentliga eller politiska lösningar.

Utelämnanden och kontext:
Det saknas perspektiv som ifrågasätter kostnader, privata lösningar eller individens ansvar/resiliens. Alternativt synsätt från marknadsliberala eller högerorienterade kritiker av statliga klimatanpassningsåtgärder saknas, vilket hade kunnat bredda bilden.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

ANNONS

Dela artikel:Laddar…

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.