Valsedelsystem kan göras om efter återkommande problem

Valsedelskommittén ska på nytt granska hur det svenska systemet med valsedlar är utformat. Regeringen beslutade den 6 augusti 2026 att utvidga kommitténs uppdrag så att den även ska beskriva vilka förändringar som krävs för att införa gemensamma eller neutrala valsedlar och lämna ett fullständigt förslag till författningsreglering för ett alternativt system. Arbetet ska slutredovisas senast den 13 augusti 2027.

Tidigare utbildningsministern samt arbetsmarknads- och integrationsministern Mats Persson har utsetts av regeringen till ny ordförande för Valsedelskommittén. Riksdagens kommittéregister anger att han tillträdde den 14 augusti 2026. Kommittén ska bland annat jämföra ett system med gemensamma valsedlar, där väljaren markerar sitt val, med neutrala valsedlar där väljaren själv skriver in ett kandidatnummer.

Bakgrunden är bland annat återkommande problem med valsedlar och köbildning i samband med val. Inför årets val trycktes 744 miljoner valsedlar, enligt Valmyndigheten. Incidentrapporter har samtidigt beskrivit valsedlar som stulits eller flyttats och långa köer när väljare hämtat valsedlar inför röstningen. Valsedelskommittén redovisade också att 70 procent av de rapporterade incidenterna vid Europaparlamentsvalet 2024 var kopplade till valsedlar, bland annat genom att de flyttats, gömts eller tagits bort.

I delbetänkandet SOU 2026:2 konstaterade Valsedelskommittén att omkring 3 procent av de 710 miljoner valsedlar som trycktes inför de allmänna valen 2022 faktiskt användes. Kommittén beskrev också att omkring 100 olika valsedlar kunde finnas i valsedelställen, vilket enligt kommittén försvårar både väljarnas överblick och röstmottagarnas kontroll. Ett av förslagen är att ta bort den valsedel som enbart innehåller partinamn och partisymbol. Då skulle systemet i stället bestå av kandidatvalsedlar och helt blanka valsedlar, vilket enligt kommittén skulle kunna mer än halvera antalet valsedlar.

Valsedelskommittén har även föreslagit att partier som fick mer än 1 procent av rösterna i föregående riksdagsval automatiskt ska få använda kandidatvalsedlar i riksdagsvalet. Andra partier ska kunna kvalificera sig genom 10 000 stödförklaringar från röstberättigade. Väljare ska fortfarande kunna rösta på partier som inte uppfyller kraven genom att använda en blank valsedel.

Ett annat förslag är att valadministrationen ensam ska ansvara för distributionen av valsedlar till val- och röstningslokaler. Partier som får använda kandidatvalsedlar ska enligt förslaget endast kunna ha en sådan valsedel per valkrets. Valmyndigheten har i sitt remissvar i huvudsak tillstyrkt reformförslagen i delbetänkandet men bedömt att systemet även efter förändringarna skulle vara alltför sårbart när det gäller bland annat tryckning, distribution, tillgänglighet och hantering i valsedelställen. Myndigheten avstyrkte samtidigt förslaget om partiernas möjlighet att beställa valsedlar.

Justitiedepartementet skickade SOU 2026:2 på remiss under diarienummer Ju2026/00079. Bland remissinstanserna fanns Valmyndigheten, Valprövningsnämnden, Säkerhetspolisen, Sveriges Kommuner och Regioner, flera universitet och ett antal kommuner. Sista dag för remissvar var den 25 maj 2026.

Riksdagspartierna har varit mer positiva till gemensamma valsedlar än till neutrala valsedlar. Anna Freidlitz, valledare på valkansliet i Borås, har sagt att ett system med gemensamma valsedlar skulle innebära färre incidenter. Valsedelskommittén har samtidigt bedömt att både gemensamma och neutrala valsedlar kan ge ett bättre skydd för valhemligheten.

Stockholms stads valnämnd har i sin behandling av delbetänkandet uppgett att kommittén i slutbetänkandet även ska gå närmare in på förutsättningarna för fria och hemliga val för personer med funktionsnedsättningar samt ta ställning till valsedelns framtida utformning.