Valnatten utvecklas till dramatisk kamp om regeringsmakten

Riksdagsvalet 2026 utvecklades under söndagskvällen till en mycket jämn kamp mellan oppositionspartierna och Tidöpartierna. SVT:s vallokalsundersökning Valu gav först oppositionen ett tydligt övertag, men den första valprognosen visade betydligt mindre skillnader. Vid ett skede ledde oppositionen med ett mandat, 175 mot 174, och omkring 20 000 röster skilde blocken åt. När hälften av valdistrikten hade räknats var skillnaden 0,2 procentenheter till oppositionens fördel.

SVT publicerade Valu klockan 20.00 trots rapporter om köer vid vallokaler runt om i Sverige. Mikael Pettersson, programansvarig för SVT:s valsändning, sade att SVT inte hade fått rapporter om att köerna generellt var värre än vid föregående val. Valmyndigheten bekräftade samtidigt långa köer på flera håll. Efter uppgifter om väntetider på mer än två timmar vid Hagaskolan i Umeå sade Valmyndighetens kanslichef Anna Nyqvist att så långa köer skulle vara mycket ovanliga.

Valmyndigheten hade inför valet fastställt att 8 046 725 personer var röstberättigade i riksdagsvalet på kvalifikationsdagen den 14 augusti. Av dessa var 483 182 förstagångsväljare. TV4:s prognos under valkvällen pekade på ett valdeltagande på 80,1 procent.

SVT:s Valu överskattade oppositionspartierna med sammanlagt 2,2 procentenheter jämfört med den senare prognosen, medan Tidöpartierna underskattades med 2,5 procentenheter. Statsvetaren Sören Holmberg, som är en av personerna bakom Valu, sade att en genomsnittlig avvikelse på 0,6 procentenheter per parti skulle innebära en mycket träffsäker vallokalsundersökning om prognosen visade sig stämma.

Även TV4:s valdagsundersökning, genomförd av Novus, gav oppositionen ett övertag. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Miljöpartiet och Centerpartiet fick tillsammans 51,3 procent, medan Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna fick 47,0 procent. Socialdemokraterna fick 28,4 procent i undersökningen, Sverigedemokraterna 18,5 procent och Moderaterna 17,5 procent.

Liberalerna låg under stora delar av mandatperioden under riksdagsspärren men hade återhämtat sig inför valet. I SVT:s prognos låg partiet på 5,5 procent och i TV4:s valdagsundersökning fick Liberalerna 5,0 procent. SVT uppgav samtidigt att partiet ökade jämfört med valet 2022 i 260 kommuner. I Danderyd fick Liberalerna 16 procent, fyra procentenheter mer än i föregående val. SVT:s Valu visade att 36 procent av Liberalernas väljare från 2022 röstade på partiet igen 2026 och att den största nya väljarströmmen kom från Moderaterna.

Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari beskrev Liberalernas prognossiffror som en lättnad och sade att partiet samtidigt följde mandatfördelningen mellan blocken. Hon tillskrev Liberalernas resultat partiledaren Simona Mohamssons arbete under valrörelsen. På Liberalernas valvaka uttryckte även Alexander Bard uppskattning för Mohamssons insats.

Moderaterna låg på omkring 20 procent i SVT:s superprognos och såg därmed ut att bli näst största parti. Finansminister Elisabeth Svantesson sade att Moderaterna hade velat bli så stora som möjligt men framhöll samtidigt betydelsen av att de fyra Tidöpartierna tillsammans skulle kunna bilda regering. Hon pekade också på möjligheten att moderata väljare hade stödröstat på Liberalerna. Justitieminister Gunnar Strömmer sade att partiernas tidigare samarbete var en viktig utgångspunkt och att mandatläget förhoppningsvis skulle klarna under kvällen.

Moderaternas partisekreterare Karin Enström sade att den dåvarande prognosen inte visade någon egen vänstermajoritet, med hänvisning till Centerpartiets ställning. Hon sade samtidigt att Moderaterna framöver kunde vara öppna för att söka gemensamma lösningar i enskilda frågor men ville inte föregripa valresultatet. Civilförsvarsminister Carl-Oskar Bohlin konstaterade att rösträkningen var mycket jämn och beskrev samtidigt Moderaternas valrörelse som stark.

Sverigedemokraterna såg samtidigt ut att backa för första gången i ett riksdagsval. När omkring hälften av distrikten hade räknats hade partiet 17,7 procent, nästan tre procentenheter mindre än i valet 2022. I Hässleholm låg nedgången på omkring fem procentenheter. SVT uppgav också att partiet vid den aktuella tidpunkten backade jämfört med 2022 i minst 250 kommuner där röster hade börjat rapporteras. SVT:s Valu visade samtidigt att Sverigedemokraterna behöll 78 procent av sina väljare från 2022, den högsta andelen bland partierna i undersökningen.

Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson höll en låg profil under den tidiga delen av valkvällen. Stabschefen Linus Bylund sade att Åkesson mådde mycket bra men befann sig i ett läge där det var svårt att kommentera utvecklingen. Bylund sade också att den senare prognosen innebar att läget såg betydligt bättre ut för Tidöpartierna än vad den första vallokalsundersökningen hade antytt.

Miljöpartiets språkrör Amanda Lind och Daniel Helldén var bland de första partiledarna att tala under kvällen. Helldén sade att partiet skulle fortsätta driva frågor om klimat och jämlikhet. Med ett väljarstöd på 6,2 procent beskrev Lind resultatet som ett av Miljöpartiets starkaste riksdagsval. Hon bedömde samtidigt att det slutliga utfallet kunde dröja till onsdagen och uttryckte hopp om ett maktskifte.

Miljöpartiets tidigare språkrör Per Bolund sade att partiet hade fokuserat på sakpolitik under valrörelsen och beskrev läget som mycket jämnt. Vänsterpartiet låg samtidigt på 8,3 procent när närmare 3 000 valdistrikt hade räknats. Vice partiledaren Ida Gabrielsson sade att hon inte trodde att partiets krav på ministerposter hade drivit socialdemokratiska väljare till Tidöpartierna och betonade att Vänsterpartiet främst hoppades på seger för den egna sidan.

Socialdemokraternas valvaka präglades av avvaktan under den jämna rösträkningen. TV4:s Per Hermanrud uppgav att partiets presstjänst meddelat att företrädare från ledningen ville invänta mer av resultatet innan de kommenterade. Samtidigt höll SSU-representanter igång stämningen. Enligt flera prognoser gick Socialdemokraterna mot sitt svagaste valresultat sedan de allmänna valen infördes i Sverige.

Socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall anlände till Moderaternas valvaka med kryckor. Hon uppgav att hon hade skadat knät efter omfattande dörrknackning under valrörelsen men fortsatte att delta i valarbetet. KDU:s ordförande Louise Hammargren sade samtidigt att hon tänkte följa rösträkningen tills valet var avgjort och hade förberett sig för ett eventuellt firande.

Den preliminära rösträkningen omfattar enligt Valmyndigheten 6 312 valdistrikt på valkvällen. Därutöver finns 314 uppsamlingsdistrikt som kommunerna räknar den 16 september och vid behov även den 17 september. Sena förtidsröster och utlandsröster tas med i den räkningen, vilket gör att det preliminära resultatet kan förändras efter valnatten.

Länsstyrelsernas slutliga rösträkning inleds den 14 september och Valmyndigheten bedömer att det slutliga resultatet i riksdagsvalet kan fastställas omkring helgen efter valdagen. Inför valdagen beslutade Valmyndigheten också att endast de åtta dåvarande riksdagspartierna skulle särredovisas i den preliminära rösträkningen. Röster på övriga anmälda partier redovisas separat först i den slutliga räkningen.

Riksdagens talman Andreas Norlén hade inför den kommande regeringsbildningen uppmanat partierna att vara beredda att överge politiska röda linjer för att undvika en långdragen process. Han påminde samtidigt om att regeringsbildningen efter riksdagsvalet 2018 tog 134 dagar.