Våldsamma skolprotester sprids – hundratals gripna i Europa

Omfattande protester med krav på bättre utbildning och ökade resurser pågår i flera europeiska länder. Elever, studenter och lärare har genomfört demonstrationer, strejker och skolockupationer i bland annat Frankrike, Italien, Belgien, Spanien och Albanien. På flera håll har manifestationerna lett till sammandrabbningar med polis, skadegörelse och omfattande gripanden.

I Frankrike har protesterna fortsatt sedan mitten av september, då elever och lärare vid ett gymnasium i Créteil, sydost om Paris, började protestera mot personalbrist. Missnöjet spridde sig därefter till andra förorter och vidare till ett trettiotal franska städer. Föräldrar och skolpersonal har deltagit i demonstrationerna, som även omfattat blockader av skolor.

Frankrikes inrikesministerium uppgav att sammanlagt 71 500 personer deltog i protesterna den 8 oktober 2026. Av dessa befann sig 24 500 i Paris. Under dagen registrerade myndigheten 504 frihetsberövanden och skador på 48 poliser och gendarmer.

Protesterna har även fortsatt under den senaste veckan. Enligt den amerikanska nyhetsbyrån Associated Press uppmanade Frankrikes president Emmanuel Macron den 17 oktober till lugn efter ytterligare demonstrationer. Franska myndigheter registrerade samma dag fler än 140 protestaktioner med sammanlagt över 30 000 deltagare. Minst 166 personer greps.

En uppmärksammad händelse inträffade den 5 oktober i Lens i norra Frankrike fick sin vänsterhand avsliten efter att den träffats av en granat från polisen, i samband med protester utanför hans skola förra veckan.

Frankrikes inrikesminister Laurent Nuñez meddelade den 8 oktober att 18 utredningar om polisens insatser i samband med skolprotesterna hade inletts. Han tillkännagav samtidigt att användningen av den aktuella typen av chockgranater skulle stoppas efter att en 15-åring skadats i Lens.

Elevernas krav omfattar en omfattande förändring av det franska utbildningssystemet. De vill se fler utbildade lärare, sjuksköterskor, psykologer och studievägledare. Protestdeltagarna kräver dessutom att antagningssystemet Parcoursup avskaffas eftersom de anser att systemet förstärker ojämlikheten.

Studentrörelsen har även framfört krav på 250 000 nya universitetsplatser och renoveringar av skolbyggnader. Frankrikes premiärminister Sébastien Lecornu meddelade den 7 oktober att regeringen avsåg att presentera sina första beslut med anledning av utbildningsprotesterna i slutet av månaden.

Frankrikes utbildningsminister Édouard Geffray presenterade den 8 oktober ytterligare detaljer om regeringens åtgärder. De 3 000 extra lärare som tidigare utlovats är ersättningslärare som ska fördelas mellan fler än 500 gymnasieskolor. Ministern uppgav samtidigt att utbildningsdepartementets budget skulle höjas med en miljard euro. Protesterna har fortsatt trots beskeden.

Vid Lycée Paul-Éluard i Saint-Denis utanför Paris har eleverna krävt mer personal och förbättrade undervisningslokaler. Skolan har enligt tidningen Le Monde granskning haft byggnadstekniska problem och saknat viktiga stödfunktioner. Ett tidigare utlovat renoveringsprojekt värt 40 miljoner euro har försenats med över två år. Den 13 oktober genomförde elever, lärare och andra stödpersoner en gemensam manifestation vid skolan.

De franska utbildningsprotesterna har också fått kopplingar till andra samhällsrörelser. Gula västarna har planerat demonstrationer under lördagen mot höga levnadskostnader och bjudit in studenter att delta.

I Italien har elever hämtat inspiration från de franska protesterna. Gymnasieskolor i Turin, Rom, Neapel och Genua har berörts av ockupationer, avbruten undervisning och särskilda sammankomster. Demonstranterna har framfört krav på större resurser till utbildning i stället för militära ändamål.

Gymnasieelever vid en skola i Turin har i ett upprop, återgivet av den italienska tidningen Corriere della Sera, hänvisat till de franska elevernas kollektiva protester som ett exempel på hur politiska krav kan drivas genom gemensamma aktioner. Eleverna har samtidigt kritiserat politiska företrädare för att inte lyssna på deras synpunkter.

Den italienska studentorganisationen Seconda Generazione uppgav den 6 oktober att elever vid yrkesskolan Lagrange i Turin hade ockuperat skolbyggnaden. Enligt organisationen hade lokalerna varit en byggarbetsplats i omkring tio år. Eleverna protesterade mot brister i säkerheten och otillräckliga undervisningsutrymmen.

Lagrange har 320 elever inom olika yrkesutbildningar och en teknisk utbildning med turisminriktning. Seconda Generazione uppgav att ockupationen skulle fortsätta tills storstadsmyndigheten Città metropolitana di Torino lämnat garantier om att lokalerna skulle åtgärdas och kunna användas inom en överenskommen tidsfrist.

Även skolorna Gobetti, Regina Margherita och Giulio har omfattats av protesterna i Turin. Studentorganisationen Kollettivo Studentesco Autonomo, KSA, uppmanade den 6 oktober elever vid ytterligare skolor att ansluta sig till manifestationerna.

Den 9 oktober samlades över 200 gymnasieelever utanför storstadsmyndighetens lokaler i Turin, enligt studentorganisationen Osa, Opposizione Studentesca d'Alternativa. Demonstranterna begärde ett möte med den utbildningsansvariga politikern Caterina Greco för att få skriftliga garantier om renoveringar. Greco tog därefter emot en delegation från de berörda skolorna.

I Neapel hade fem gymnasieskolor ockuperats den 12 oktober, rapporterade den italienska nyhetsbyrån ANSA. Ockupationerna omfattade Tito Lucrezio Caro, Umberto, Genovesi, Mercalli och Sannazaro. Eleverna hänvisade till mobiliseringarna bland studenter i Frankrike och Spanien.

Även Belgien har berörts av omfattande protester där lärare och studenter kräver förändrade utbildningsvillkor. I Liège deltog mellan 500 och 600 personer i en studentdemonstration den 2 oktober, enligt stadens polis. Tre personer greps inom ramen för rättsliga förfaranden och ytterligare en person omhändertogs administrativt. Protesterna riktades bland annat mot utbildningsreformer och höjda studieavgifter inom det franskspråkiga utbildningssystemet.

I Bryssel har demonstrationerna även följts av oroligheter och skadegörelse. Stadens åklagarmyndighet meddelade den 10 oktober att 21 personer hade gripits efter händelser i samband med fackliga demonstrationer föregående dag. Av de gripna var 17 minderåriga. Misstankarna omfattade bland annat mordbrand, skadegörelse och våldsamt motstånd. Tre ytterligare magistrater kallades in för att hantera ärendena.

Skadegörelsen har också drabbat elsparkcyklar i Bryssel. Flera tiotal fordon förstördes under tidigare protester. Elsparkcykeloperatörerna Dott och Bolt bekräftade den 16 oktober att begränsningar införts för uthyrning och parkering i centrala staden från fredagen klockan 12.00 till lördagen klockan 22.00. Dott uppskattade att omkring 100 av företagets fordon hade skadats under tidigare demonstrationer.

I Spanien inleddes den 14 oktober en lärarstrejk på obestämd tid i Madridregionen. Fackförbunden CC OO, UGT, STEM, CNT och Solidaridad Obrera deltog i strejkuppmaningen, som omfattade omkring 65 000 lärare inom utbildningen före universitetsnivå. Undervisningen för fler än 666 000 elever i regionen berörs av lärarnas arbete.

De spanska lärarna kräver mer resurser för att utbildningen ska hålla hög kvalitet. Elever har deltagit i protesterna tillsammans med sina lärare. Strejkåtgärderna den 14 oktober omfattade bland annat informationsblockader utanför skolor.

Samtidigt organiserade studenter vid Universidad Complutense de Madrid en ockupation. Personal inom förskoleverksamheten blockerade delar av Paseo de la Castellana i centrala Madrid i samband med protesterna.

I Albanien har demonstrationerna utvecklats till en bredare konflikt mellan regeringen och protestdeltagarna. Studenter i huvudstaden Tirana kräver bättre förhållanden vid universiteten och förbättrade möjligheter att få arbete efter studierna. Protesterna har också omfattat kritik mot korruption och krav på premiärminister Edi Rama avgång.

Utbildningsministeriets byggnad i Tirana har delvis satts i brand under oroligheterna. Våldsamma sammandrabbningar har förekommit mellan demonstranter och polis, som använt tårgas och vattenkanoner.

Albaniens polis meddelade den 13 oktober att minst sex poliser och en kvinnlig journalist hade skadats vid protesterna kring utbildningsministeriet. Polisen uppgav samtidigt att 23 personer hade gripits efter sammandrabbningarna.

Dagen därpå fördömde Albaniens vice premiärminister Albana Koçiu våldet och skadegörelsen. Hon framhöll demonstranternas rätt att protestera fredligt men uppmanade studenter och andra deltagare att ta avstånd från våldshandlingar.

Enligt Besar Likmeta, redaktör vid Balkan Investigative Reporting Network i Albanien, har studentprotesterna vuxit fram ur omkring fyra månaders återkommande regeringskritiska demonstrationer under beteckningen Flamingo Revolution.

Likmeta uppgav den 14 oktober att protestvågen ursprungligen hade riktats mot ett planerat lyxresortprojekt i ett skyddat område i södra Albanien. Projektet har kopplingar till den amerikanske affärsmannen Jared Kushner. Därefter har missnöjet kommit att omfatta fler frågor, däribland utbildningsvillkor och regeringens fortsatta styre.

Demonstranter i Tirana har framfört krav på genomgripande politiska förändringar och att det nuvarande systemet ska ersättas. Premiärminister Edi Rama meddelade den 15 oktober att han inte hade för avsikt att lämna sin post.

Den brittiska nyhetsbyrån Reuters rapporterade den 17 oktober att albanska myndigheter registrerat omkring 500 gripanden och minst 165 skadade sedan den senaste protestvågen började. Edi Rama upprepade samtidigt att han avsåg att fortsätta som premiärminister och arbeta för att Albanien ska bli medlem i Europeiska unionen senast 2030.

Protesterna fortsätter därmed i flera europeiska länder, med krav som omfattar utbildningsresurser, skolmiljö, arbetsvillkor och politiskt ansvar. I Frankrike väntas regeringen presentera sina första beslut om utbildningsprotesterna i slutet av oktober.