USA:s militärledning söker väg ut ur Irankriget

USA:s högste militär, general Dan Caine, varnar för att en fortsatt upptrappning av kriget mot Iran kan slå tillbaka mot USA. Han bedömer också att fortsatta flyganfall inte kommer att nå president Donald Trumps uttalade mål att hindra Iran från att skaffa kärnvapen. Enligt uppgifter söker Caine därför tillsammans med andra delar av administrationen en väg ut ur konflikten som samtidigt kan ge Trump en symbolisk seger.

Caine och andra inom administrationen uppges ha varit tveksamma till tidigare planer på omfattande nya attacker mot Iran. Bedömningen är att bombningar sannolikt inte räcker för att tvinga Iran till ett avtal, samtidigt som Trump inte har velat sätta in amerikanska markförband. Flera experter bedömer att ett fullständigt militärt nederlag för Iran skulle kräva en markinvasion, där tusentals amerikanska soldater skulle kunna dö.

Den amerikanska militärledningen har samtidigt varnat för pressade ammunitionslager. Caine har tidigare beskrivit lagret av robotar som kritiskt lågt. Center for Strategic and International Studies bedömde den 27 juli att USA hade färre än 1 000 Patriot-interceptorer och omkring 250 THAAD-interceptorer kvar efter omfattande luftförsvarsinsatser. Organisationen har även bedömt att den 39 dagar långa amerikanska bomb- och luftförsvarskampanjen mot Iran tömde delar av lagren av bland annat Tomahawk-, THAAD- och Patriotrobotar och att vissa lager kan ta flera år att återställa.

Det minskade lagret av ammunition och vapensystem uppges vara en av orsakerna till förändringen i USA:s strategi. En högt uppsatt tjänsteman inom det amerikanska militärkommandot Centcom ska dessutom nyligen ha efterfrågat kreativa och okonventionella metoder för att pressa och straffa Iran. En källa uppgav att begäran visar att alternativen behövt omprövas under ett redan pågående krig.

Trump avstod från tidigare planerade nya attacker efter påtryckningar från Gulfregionen. Presidenten uppgav den 2 augusti att synpunkter från ledarna i Saudiarabien, Qatar och Förenade arabemiraten vägde tungt i beslutet. Enligt Trump argumenterade länderna för att diplomatiska försök skulle få mer tid. Saudiarabiens kronprins Mohammed bin Salman hade också uppmanat Trump att inte eskalera konflikten.

Samtidigt pågår förhandlingar om sjöfarten genom Hormuzsundet. Irans utrikesdepartements talesperson Esmaeil Baghaei meddelade den 5 augusti att Iran och Oman hade nått samsyn om de geografiska koordinaterna för en sjöfartsled genom sundet och arbetade med ett gemensamt tillkännagivande. En amerikansk tjänsteman uppgav den 7 augusti att samtalen hade gjort framsteg och att USA räknade med att ett avtal kunde nås inom kort.

Den amerikanska tjänstemannen uppgav också att USA är berett att häva blockaden av iranska hamnar om ett avtal genomförs och Iran uppfyller sina åtaganden. Washington accepterar däremot enligt samma tjänsteman inte ett system där Iran tar ut avgifter av kommersiella fartyg som passerar Hormuzsundet. Vita huset uppgav den 28 juli att Trump ser marinblockaden som ett centralt påtryckningsmedel och att den tidigare hade lättats när USA bedömde att en överenskommelse var nära, för att senare återinföras efter att Washington ansåg att Iran brutit mot uppgörelsen.

Trumpadministrationen återkallade den 7 juli även ett undantag som hade tillåtit iransk oljeförsäljning efter nya attacker mot tankfartyg i Hormuzsundet och ersatte det med ett mer begränsat undantag, enligt USA:s finansdepartement.

Hormuzsundet har stor betydelse för världens energiförsörjning. USA:s energimyndighet EIA uppgav att omkring 20,4 miljoner fat råolja och petroleumprodukter per dag passerade sundet under första kvartalet 2025. Under första kvartalet 2026 hade volymen minskat till 14,6 miljoner fat per dag. Enligt EIA bidrog störningarna under andra kvartalet 2026 till kraftiga oljeprisrörelser. Brentoljan nådde 118 dollar per fat den 29 april och hade fallit till 72 dollar den 26 juni.

FN:s säkerhetsråd fastställde i resolution 2817 den 11 mars att försök att stänga, blockera eller på annat sätt störa internationell sjöfart genom Hormuzsundet utgör ett allvarligt hot mot internationell fred och säkerhet och uppmanade Iran att avstå från sådana åtgärder. Bahrains FN-ambassadör Jamal Fares Alrowaiei sade i juni tillsammans med företrädare för Kuwait, Qatar, Saudiarabien och Förenade arabemiraten att gemensamma åtgärder krävs för att hålla sundet säkert och fullt öppet.

Mellanösternexperten Alexander Atarodi har samtidigt varnat för bredare säkerhetspolitiska följder av USA:s agerande. Enligt Atarodi har Donald Trumps utrikespolitik påverkat den globala säkerhetsordningen och USA:s krigföring riskerar att legitimera liknande ageranden från andra stater. Efter att de senaste planerade attackerna mot Iran stoppats uppgav Trump att parterna hade enats om ramarna för ett nytt avtal.