Civila förluster ökar kraftigt i Ukrainakriget

Antalet civila som dödas eller skadas i Ukrainakriget har stigit tydligt under sommaren. Statistik från den oberoende analysgruppen Conflict Intelligence Team, CIT, visar att 1 462 civila dödades och 10 666 skadades under maj, juni och juli 2026. Omkring 70 procent av de registrerade offren fanns i områden som kontrolleras av Ukraina, enligt den exilryska nyhetskanalen Mozjem objasnit.

Juli hade de högsta siffrorna under perioden, med 634 dödade och 4 590 skadade. I juni dödades 451 civila och 3 293 skadades, medan motsvarande siffror för maj var 377 dödade och 2 783 skadade. FN:s människorättsobservationsmission i Ukraina, HRMMU, har samtidigt rapporterat att antalet dödade och skadade civila under första halvåret 2026 ökade med 37 procent jämfört med samma period 2025. De flesta verifierade fallen gäller områden under Ukrainas kontroll.

HRMMU uppgav också att antalet civila som dödades eller skadades av långdistansvapen, däribland robotar och drönare, steg med 60 procent under januari–juni jämfört med samma period året före. Fram till mitten av juli hade HRMMU verifierat minst 16 431 dödade och 48 613 skadade civila sedan Rysslands fullskaliga invasion inleddes den 24 februari 2022. Bland dessa fanns 803 dödade och 2 960 skadade barn.

Ryssland har under sommaren genomfört återkommande robot- och drönarangrepp mot Ukraina. FN:s humanitära samordnare i Ukraina Matthias Schmale uppgav att minst 13 civila dödades och närmare 90 skadades vid ett omfattande ryskt angrepp mot Kyiv natten till den 2 juli. Enligt Matthias Schmale skadades eller förstördes bland annat bostäder, ett hotell, en marknad och annan civil infrastruktur.

Samtidigt har ukrainska angrepp mot mål i Ryssland orsakat fler civila förluster. Flera personer dödades i veckan när en drönare slog ner på en strand i den ryska badorten Gelendzjik. Videomaterial från händelsen innehåller skottlossning som kan tyda på att ryska styrkor försökte skjuta ner drönaren. BBC-analytikern Vitalij Sjevtjenko bedömde att det finns flera möjliga militära mål i området och att det inte helt går att utesluta att stranden attackerades avsiktligt. Vitalij Sjevtjenko bedömde samtidigt att Ukraina skulle ha lite att vinna på en medveten attack mot civila där.

Militärexperten Ilmari Käihkö, docent i krigsvetenskap och tidigare verksam vid Försvarshögskolan, kopplar de ökade civila förlusterna till den pågående eskalationen. Enligt Ilmari Käihkö finns en ukrainsk förhoppning om att angrepp mot den ryska ekonomin ska öka trycket på politiska beslutsfattare från både privatpersoner och näringsliv, men han anser att det är osäkert om utvecklingen får den effekten. Ilmari Käihkö uppger att det samtidigt finns ryska röster som i stället vill se en ytterligare upptrappning av kriget.

Ukraina har bland annat angripit rysk oljeinfrastruktur och lageranläggningar. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftade angrepp mot raffinaderierna Bashneft-Novoil i Basjkortostan och Slavneft-Yanos i Jaroslavlregionen. Raffinaderiet i Jaroslavl har en bearbetningskapacitet på omkring 15 miljoner ton per år, motsvarande cirka 300 000 fat om dagen. Jaroslavlregionens guvernör Michail Jevrajev uppgav att fyra personer fick splitterskador vid drönarangreppet och att 102 brandmän samt 47 räddningsfordon deltog i släckningsarbetet.

Volodymyr Zelenskyj uppgav även att de senaste ukrainska angreppen riktats mot ryska militära patrullbåtar och fartyg som Ukraina kopplar till Rysslands så kallade skuggflotta i Svarta havet. Efter ett ukrainskt drönarangrepp mot Wildberries lager i Jekaterinburg uppgav företaget att omkring 800 personer hade evakuerats utan personskador och att merparten av varorna klarade sig.

Utvecklingen har även påverkat den ryska bränslemarknaden. Rysslands vice premiärminister Aleksandr Novak uppgav den 27 juli att landets förbud mot bensinexport skulle förlängas till slutet av 2026. Enligt Aleksandr Novak hade Ryssland haft störningar i bränsleförsörjningen under sommaren och regeringen hade bland annat använt exportrestriktioner för att hantera situationen. Rysslands regering uppgav redan i april att restriktionerna för bensinexport hade utvidgats till direkta producenter av oljeprodukter för att stabilisera den inhemska marknaden under en period med hög säsongsefterfrågan.

En sammanställning från Reuters visar att Rysslands sjöburna export av oljeprodukter minskade med 33 procent från juni till juli, till omkring 3,9 miljoner ton. Enligt Reuters påverkades utvecklingen av ukrainska attacker mot oljeinfrastruktur, lägre produktion vid raffinaderier och exportbegränsningar. Caspian Pipeline Consortiums oljeutlastningar vid den ryska Svartahavskusten minskade samtidigt med mer än 20 procent i juli, motsvarande omkring 400 000 fat per dag, efter återkommande drönarrelaterade störningar nära Novorossijsk.

I östra Ukraina fortsätter samtidigt evakueringarna från områden som bedöms vara utsatta för nya ryska angrepp. Donetsks regionala statsadministration uppgav den 22 juli att omkring 7 800 personer, däribland 1 100 barn, hade evakuerats eller själva lämnat Donetskregionen sedan början av juli. Av dessa kom 3 165 från Kramatorsks kommun.

Den obligatoriska evakueringen av barnfamiljer från delar av Kramatorsk hade enligt Donetsks regionala statsadministration utvidgats redan den 9 juni. Polis, räddningstjänst, socialtjänst och barnskyddsmyndigheter deltar i arbetet med evakuering och placering i säkrare delar av Ukraina. Under veckan gav ukrainska myndigheter även order om att hundratals barnfamiljer skulle lämna Kramatorsk och närliggande områden på grund av risken för nya ryska attacker.

Ilmari Käihkö bedömer att ett ökat antal civila dödsoffer i Ryssland inte i sig skulle minska västvärldens stöd till Ukraina nämnvärt, så länge Ukraina inte avsiktligt försöker orsaka civila förluster på rysk sida. Enligt Ilmari Käihkö betraktas civila skadeverkningar som en del av krigets konsekvenser så länge de inte är avsiktliga.