USA:s klimatpolitik ökar risken för högre global uppvärmning

Världens möjligheter att begränsa den globala uppvärmningen har försämrats efter förändringarna i USA:s klimatpolitik under president Donald Trump. FN:s miljöprogram Unep bedömer i sin nya rapport att temperaturökningen kan nå 2,1 grader under detta århundrade även om samtliga länder genomför sina nuvarande klimatåtaganden. Det är en försämring med 0,2 grader jämfört med föregående års bedömning.

Den främsta orsaken är att USA har lämnat Parisavtalet, övergett tidigare klimatmål och prioriterat en utbyggnad av fossil energi. Anne Olhoff, huvudförfattare till rapporten och chef för Unep Copenhagen Climate Centre, bedömer att förändringarna i den amerikanska klimatpolitiken kan medföra omkring 0,1 graders ytterligare global uppvärmning fram till århundradets slut.

FN:s miljöprograms chef Inger Andersen varnar för att klimatförändringarna kommer att påverka även USA. Vid en pressträff framhöll hon att minskade utsläpp behöver kombineras med investeringar som stärker samhällets motståndskraft mot extremväder. Hon pekade särskilt på skydd av kustområden, förebyggande arbete mot skogsbränder och torka samt beredskap för missväxt.

Climate Analytics vd Bill Hare bedömer att en ytterligare temperaturökning på 0,1 graders uppvärmning skulle kunna innebära att omkring 140 miljoner fler människor exponeras för farligt höga temperaturer.

I rapporten Emissions Gap Report 2026, med titeln The Point of Return, konstaterar Unep att möjligheten att hålla uppvärmningen under 1,5 grader utan ett överskridande, eller med endast ett mindre tillfälligt sådant, inte längre finns kvar. Rapporten behandlar därför framför allt hur stor temperaturökningen riskerar att bli och hur länge gränsen kommer att överskridas.

Parisavtalet, som antogs 2015, slår fast att den globala temperaturökningen ska hållas väl under 2,0 grader, och att ansträngningarna ska inriktas på att begränsa den till 1,5 grader. I den allra bästa av världar är siffran nu 1,7–1,8 grader i mitten av århundradet, och där en kombination av utsläppsminskningar och ny teknik sedan gör att kurvan vänder ned mot 1,5 grader igen mot århundradets slut.

För att följa det scenario som ger lägsta möjliga överskridande av 1,5-gradersgränsen behöver världens samlade växthusgasutsläpp, enligt Unep, minska med 45 procent till 2035 och 69 procent till 2040 i förhållande till 2025.

Reuters redovisar Uneps beräkningar som visar att de nuvarande nationella klimatplanerna endast motsvarar utsläppsminskningar på 5–8 procent till 2030 och 11–15 procent till 2035, jämfört med utsläppsnivåerna 2025.

Johan Rockström, chef för Potsdaminstitutet för klimatpåverkansforskning, har framhållit att utsläppen med nuvarande nationella åtaganden väntas uppgå till omkring 50 miljarder ton koldioxidekvivalenter årligen 2035. För att motsvara den minskningstakt som krävs skulle utsläppen behöva ligga under 35 miljarder ton.

FN:s generalsekreterare António Guterres betonade i samband med rapportens publicering att ett tillfälligt överskridande av 1,5 grader inte innebär att arbetet med att minska utsläppen bör avbrytas. Han framhöll betydelsen av att begränsa både temperaturöverskridandets storlek och dess varaktighet.

Unep beräknar samtidigt att omkring 320 miljarder ton koldioxid måste avlägsnas ur atmosfären och lagras permanent under detta århundrade om temperaturen ska återgå till högst 1,5 grader före 2100. Organisationen pekar på betydande tekniska och samhällsekonomiska svårigheter med att genomföra åtgärder i den omfattningen.

De globala utsläppen av växthusgaser uppgick under 2025 till 58,4 miljarder ton koldioxidekvivalenter. Nivån var därmed i stort sett oförändrad jämfört med rekordåret 2024.

USA stod för den största nationella ökningen under året. Landets växthusgasutsläpp steg med 132,5 miljoner ton, främst till följd av högre efterfrågan på elektricitet och ökad förbränning av kol. Under samma period steg Kinas utsläpp med 17,2 miljoner ton, medan Europeiska unionens utsläpp minskade med 7,7 miljoner ton.

Internationella energiorganet IEA redovisar i Global Energy Review 2026 att världens energirelaterade koldioxidutsläpp ökade med omkring 145 miljoner ton under 2025. Det motsvarar 0,4 procent och innebar en ny rekordnivå på 38,4 miljarder ton.

IEA bedömer att stigande naturgaspriser bidrog till att amerikanska energiproducenter använde mer kol. Övergången från naturgas till kol beräknas ha ökat USA:s koldioxidutsläpp med mer än 75 miljoner ton under året.

Trots utvecklingen lyfter Unep fram den snabba expansionen av förnybar energi som ett positivt inslag. Vindkraft och solenergi har byggts ut kraftigt sedan Parisavtalet antogs 2015. Efterfrågan på både olja och kol ligger också under de nivåer som bedömdes sannolika för elva år sedan.

Inger Andersen framhöll vid pressträffen att världens installerade kapacitet för förnybar energi uppgår till omkring 5 000 gigawatt. Hon bedömer att ytterligare 5 000 gigawatt behöver tillkomma fram till 2030 och att en sådan utbyggnad är möjlig med tillräckligt politiskt stöd.

Unep hänvisar även till mer än 220 utvärderingar av klimatpolitiska styrmedel där utsläppsminskningar har kunnat mätas. Åtgärder inom elsektorn har i genomsnitt minskat utsläppen med 9 procent. Ekonomiska styrmedel, däribland utsläppshandel och koldioxidskatter, har under de undersökta perioderna gett minskningar på mellan 5 och 13 procent.

Inger Andersen anser att den omfattande omställning som krävs fortfarande är möjlig att genomföra. Hon framhöll att kraftiga utsläppsminskningar är nödvändiga för att begränsa klimatförändringarnas allvarligaste följder och återgå till en situation där konsekvenserna i större utsträckning är hanterbara.

Frågan om ländernas faktiska åtaganden är central. FN:s klimatsekretariat UNFCCC redovisade under 2025 att 64 nya nationella klimatplaner hade lämnats in från januari 2024 till september 2025. Länderna bakom planerna svarade tillsammans för omkring 30 procent av världens växthusgasutsläpp 2019.

Av de granskade planerna innehöll 73 procent åtgärder för klimatanpassning. Samtidigt omfattade 89 procent utsläppsmål som gällde ländernas hela ekonomier.

Nästa globala översyn av ländernas klimatåtaganden inom Parisavtalet är planerad till 2028. The Guardian har redovisat att FN:s klimatpanel IPCC ännu inte fastställt någon tidsplan som säkerställer att panelens nästa stora vetenskapliga rapport blir färdig inför översynen.

Uneps årliga rapport om utsläppsgapet granskar skillnaden mellan de minskningar av växthusgaser som världens länder har åtagit sig och de minskningar som krävs för att begränsa uppvärmningen. Årets upplaga är den sjuttonde i ordningen.

Rapporten publiceras inför FN:s klimatkonferens COP31, som hålls i Antalya i Turkiet den 9–20 november 2026.