USA:s justitiedepartement vill stoppa valresultat i två delstater

USA:s justitiedepartement har inlett rättsliga processer mot Kalifornien och Alaska inför mellanårsvalet den 3 november. I Kalifornien kräver myndigheten kontroll av tusentals väljares medborgarskap och vill kunna stoppa rösträkningen för berörda poströster. I Alaska begär departementet möjlighet att fördröja fastställandet av senatsvalets resultat om den sittande republikanske senatorn Dan S. Sullivan förlorar under vissa omständigheter.

President Donald Trump bekräftade under fredagen att han personligen hade beordrat den rättsliga åtgärden i Alaska. Uttalandet gjordes på en flygplats i Florida i samband med presidentens kampanjarbete inför valet.

Stämningen mot Alaska gäller två senatskandidater med nästan identiska namn. Den sittande republikanske senatorn Dan S. Sullivan ställer upp mot bland andra den oberoende kandidaten Daniel J. Sullivan Jr. Justitiedepartementet hävdar att namnlikheten kan orsaka förväxling bland väljarna och därmed påverka valresultatets giltighet.

På valsedeln finns även demokraten Mary Peltola och kandidaten Gerald Heikes. Dan S. Sullivan är markerad som republikan och sittande senator, medan Daniel J. Sullivan Jr. saknar partibeteckning. Den republikanska senatorn Lisa Murkowski från Alaska har kritiserat den federala stämningen och framhållit att valsedeln tydligt skiljer kandidaterna åt. Även Mary Peltola har motsatt sig det federala ingripandet.

Justitiedepartementet hänvisar till National Voter Registration Act, den federala lag som reglerar väljarregistrering. Myndigheten vill kunna begära en utredning om Dan S. Sullivan förlorar med en mindre röstmarginal än det antal röster som tillfaller Daniel J. Sullivan Jr. Under sådana förhållanden vill departementet kunna skjuta upp fastställandet av resultatet medan en eventuell namnförväxling undersöks.

Kandidaturen har redan prövats rättsligt. Den 15 juni 2026 beslutade Alaskas valmyndighet att underkänna Daniel J. Sullivan efter två klagomål från advokaten Stacey C. Stone, som företrädde Carmela Warfield, ordförande för Alaskas republikanska parti. Valmyndigheten bedömde att registreringen hade gjorts i syfte att förväxlas med den sittande senatorns kandidatur.

Alaskas högsta domstol upphävde senare i juni beslutet och tillät Daniel J. Sullivan att kandidera utan partibeteckning. Domstolen har därmed redan prövat en tidigare rättslig invändning mot hans deltagande i valet.

Den nya federala stämningen har mött omfattande kritik från juridiska experter. Derek Muller, professor i juridik vid Notre Dame, bedömer att justitiedepartementets rättsliga argumentation hör till de svagaste han har granskat.

Walter Olson vid tankesmedjan Cato Institute anser att processen utgör ett missbruk av rättssystemet och att argumentationen saknar tillräcklig juridisk grund. Richard H. Pildes, juridikprofessor vid New York University, har i ett uttalande till New York Times gjort bedömningen att stämningen har mycket små möjligheter att vinna gehör i domstol.

Parallellt pågår en rättslig konflikt om väljarregistreringar i Kalifornien. Den 15 oktober lämnade USA:s justitiedepartement in en stämningsansökan till den federala distriktsdomstolen i Los Angeles. Målet registrerades med ärendenummer 2:26-cv-12025.

Departementet kräver att omkring 20 000 registrerade väljare ska genomgå en kontroll av sitt amerikanska medborgarskap. Om deras behörighet inte kan fastställas vill myndigheten att deras poströster ska hållas utanför rösträkningen.

Bakgrunden är en federal genomgång av väljaruppgifter. United States Citizenship and Immigration Services, USCIS, och Homeland Security Investigations, HSI, har jämfört registreringar i Kaliforniens vallistor med federala immigrationsuppgifter. Justitiedepartementet har samtidigt medgett att det fortfarande återstår att kontrollera om de identifierade personerna faktiskt saknar amerikanskt medborgarskap.

Kaliforniens högsta valansvariga, Shirley N. Weber, meddelade den 14 oktober att justitiedepartementet hade krävt en granskning inom 48 timmar. Hennes myndighet hade då ännu inte fått tillgång till den aktuella namnlistan.

Los Angeles Countys valmyndighet hade däremot mottagit uppgifterna på ett lösenordsskyddat USB-minne. Lösenordet hade lämnats tillsammans med lagringsenheten på en papperslapp.

De federala kraven riktades bland annat till Shirley N. Weber och Los Angeles Countys valchef Dean Logan. Deras myndigheter ombads antingen bekräfta de berörda väljarnas amerikanska medborgarskap eller se till att deras valsedlar avskildes från rösträkningen.

Den 22 oktober vände sig justitiedepartementet till den federala appellationsdomstolen för nionde domkretsen och begärde ett ingripande. Distriktsdomaren David Carter hade ännu inte avgjort departementets begäran om ett tillfälligt stopp för rösträkningen, utan hade i stället planerat en förhandling till följande vecka.

Justitiedepartementet argumenterade för att distriktsdomstolens uteblivna omedelbara beslut skulle kunna behandlas som ett avslag, vilket skulle öppna för en prövning i högre instans.

Den 23 oktober skickade departementet ytterligare krav till minst 18 counties i Kalifornien. De lokala valmyndigheterna fick 48 timmar på sig att identifiera och kontrollera valsedlar som kunde tillhöra personer utan amerikanskt medborgarskap. Kraven omfattade bland annat personuppgifter, socialförsäkringsnummer och identitetshandlingar.

Under samma vecka hade federala myndigheter väckt åtal mot 28 personer som förekom på den omstridda väljarlistan. Åtalen gäller olaglig väljarregistrering och i vissa fall även olaglig röstning samt oriktiga uppgifter i handlingar som rör amerikanskt medborgarskap.

Frågan om federala kontroller av väljare har även behandlats av USA:s högsta domstol. Kaliforniens valmyndighet meddelade den 25 september att domstolen hade tillåtit Trumpadministrationen att fortsätta utbyggnaden av det federala SAVE-systemet, som används för kontroll av väljares behörighet. Shirley N. Weber förklarade samtidigt att Kalifornien inte avsåg att använda databasen vid valet den 3 november.

Trumpadministrationen har också låtit federala tjänstemän granska vallistor och andra databaser för att identifiera utländska medborgare. Flera av granskningarna har präglats av tekniska problem och felaktig hantering av uppgifter.

USA:s departement för inrikes säkerhet har dessutom begärt att justitiedepartementet ska undersöka tillförlitligheten hos elektroniska rösträkningsmaskiner. Maskinernas funktion var tidigare föremål för obestyrkta påståenden om valfusk efter presidentvalet 2020.

Donald Trump har fortsatt att framföra anklagelser om brister och valfusk i det amerikanska valsystemet. Tidigare juridiska försök från administrationen att utöka den federala kontrollen över valförfarandet har hittills inte lett till det resultat som regeringen eftersträvat.

Den demokratiske senatorn Mark Warner har riktat kritik mot presidentens agerande. Warner anser att Donald Trump är beredd att använda både lagliga och olagliga metoder för att uppnå det valresultat han önskar.

De rättsliga processerna i Kalifornien och Alaska fortsätter samtidigt som delstaternas valmyndigheter förbereder genomförandet av mellanårsvalet den 3 november.