USA varnar för ryska hybridattacker under besök i Sverige

USA:s statssekreterare för rustningskontroll och internationell säkerhet, Thomas G. DiNanno, varnar för den ryska hybridkrigföringen i Europa. Under ett besök i Stockholm beskriver han drönarintrång, sabotage och andra säkerhetshot som mycket allvarliga. Han betonar att USA och de europeiska länderna behöver upprätthålla sitt samarbete för att möta utvecklingen.

Thomas G. DiNanno är underställd USA:s utrikesminister Marco Rubio och har den officiella amerikanska titeln Under Secretary for Arms Control and International Security. Under veckan besökte han Sverige tillsammans med en delegation bestående av 23 högt uppsatta amerikanska tjänstemän. Besöket var inriktat på att utveckla det svensk-amerikanska teknikavtalet Technology Prosperity Deal, TPD, till konkreta samarbetsområden.

Överenskommelsen undertecknades i Helsingborg den 22 maj 2026 av Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard och USA:s utrikesminister Marco Rubio. Regeringskansliet har klargjort att avtalet är en politisk avsiktsförklaring som inte medför några rättsligt bindande eller ekonomiska åtaganden.

Sverige blev det första landet inom Europeiska unionen att ingå ett sådant teknikavtal med USA. Universitets- och högskolerådet uppgav den 15 oktober att motsvarande överenskommelser även finns med Storbritannien, Japan och Sydkorea. Totalt har USA därmed ingått Technology Prosperity Deal med fyra länder.

Thomas G. DiNanno framhåller att valet av Sverige grundar sig på ett mångårigt försvarssamarbete mellan länderna. Han hänvisar särskilt till gemensamma leveranskedjor inom flygindustrin, där bland annat motorer och flygelektronik ingår. De etablerade politiska och kulturella förbindelserna är enligt honom ytterligare skäl till att Sverige valdes som avtalspartner.

Det bilaterala samarbetet omfattar försvarsteknik, rymdteknik och artificiell intelligens. Regeringskansliet har även identifierat kvantteknik, biomedicin, energiteknik, avancerad tillverkning och digital konnektivitet som prioriterade områden. Överenskommelsen är avsedd att minska handelshinder, underlätta marknadstillträdet och skapa nya möjligheter för forskningsutbyte mellan svenska och amerikanska verksamheter.

Sveriges gymnasie-, högskole- och forskningsminister Lotta Edholm framhöll den 22 maj att samarbetet ska ge svenska forskningsmiljöer större möjligheter att utveckla sina verksamheter och samtidigt medverka i amerikanska forskningsprojekt.

Ett konkret steg inom forskningssamarbetet togs i september 2026. Sveriges innovations- och forskningskontor vid ambassaden i Washington genomförde då en delegationsresa för svenska aktörer inom kvantteknik till Chicago och Washingtonområdet. Universitets- och högskolerådet har redovisat att resan organiserades tillsammans med Vinnova, Vetenskapsrådet och Quantum Sweden Innovation Platform för att utveckla forsknings- och innovationskontakterna med USA.

Parallellt med teknikdiskussionerna har den europeiska säkerhetssituationen fått ökad uppmärksamhet. Flera europeiska regeringar har varnat för ryska hybridoperationer som omfattar sabotage, cyberangrepp och obehörig drönarverksamhet.

Tysklands förbundskansler Friedrich Merz varnade i början av oktober för ytterligare hybridangrepp mot landet, även incidenter av allvarlig karaktär. Under augusti påträffades drönare utrustade med sprängmedel nära ukrainska militärflygplan i Leipzig. Tyska myndigheter har pekat ut Ryssland som ansvarigt.

Även i Estland har misstankar riktats mot ryska aktörer. En brandattack i augusti drabbade ett företag inom försvarsindustrin i huvudstaden Tallinn. Natos generalsekreterare Mark Rutte bekräftade vid en gemensam presskonferens med Estlands premiärminister den 14 oktober att estniska myndigheter kopplade angreppet mot försvarsteknikföretaget Milrem Robotics till ryska säkerhetstjänster.

Mark Rutte uppgav samtidigt att Nato har förberedda alternativ för hur alliansen kan reagera på ryska hybridoperationer och cyberattacker.

Andra incidenter har inträffat i Bulgarien och Frankrike. I början av oktober attackerades flera handelsfartyg inom Bulgariens ekonomiska zon i Svarta havet, vilket föranledde bulgariska myndigheter att kalla upp Rysslands ambassadör. I Frankrike har hackare slagit ut hundratals kyl- och frysdiskar i livsmedelsbutiker. Någon ansvarig aktör har ännu inte formellt pekats ut för det franska cyberangreppet.

Thomas G. DiNanno delar de europeiska regeringarnas bedömning av hotbildens allvar. Han hänvisar särskilt till drönarincidenterna och sabotaget i Leipzig och anser att den samlade utvecklingen visar behovet av fortsatt sammanhållning mellan USA och Europa.

Danmarks militära underrättelsetjänst, Forsvarets Efterretningstjeneste, presenterade den 24 september 2026 en hotanalys där risken för begränsade ryska militära angrepp mot ett Natoland beskrivs som låg men stigande, även under det pågående kriget i Ukraina. Myndigheten bedömer att en fullskalig invasion av ett Natoland fortfarande är osannolik, men att ett sådant scenario inte längre kan uteslutas.

Natos biträdande generalsekreterare Radmila Shekerinska behandlade samma säkerhetsproblematik vid Warsaw Security Forum den 12 oktober. Hon framhöll att Rysslands hybridoperationer enligt Natos bedömning syftar till att försvaga sammanhållningen mellan medlemsländerna. Shekerinska betonade också att Europas ökade försvarsanslag behöver omsättas i konkret militär kapacitet och en mer utvecklad försvarsindustri.

Frågan har även behandlats inom Europeiska unionen. EU:s ministerråd beslutade den 8 oktober att förlänga sanktionerna mot personer och organisationer med kopplingar till rysk destabiliserande verksamhet utanför Ryssland. Sanktionerna gäller till den 9 oktober 2027 och omfattade vid beslutet 80 personer och 20 organisationer. Åtgärderna innefattar bland annat frysta tillgångar och reseförbud för berörda personer.

Efter EU:s utrikesministermöte den 12 oktober redovisade unionens utrikeschef Kaja Kallas ytterligare planerade åtgärder. Arbetet omfattar ett 22:a sanktionspaket mot Ryssland, insatser riktade mot den ryska skuggflottan och ett utökat underrättelsesamarbete mellan medlemsländerna.

Kaja Kallas meddelade också att EU avser att utarbeta ett särskilt säkerhetsprotokoll för gemensamma reaktioner på hybridangrepp. Protokollet ska ingå i unionens europeiska säkerhetsstrategi och innehålla förberedda åtgärder som medlemsländerna snabbt kan använda vid incidenter.

Vid Europeiska rådets toppmöte den 15–16 oktober uppmanades medlemsländerna att förstärka skyddet mot drönare. EU-ledarna efterlyste snabbare arbete med den gemensamma åtgärdsplanen för drönarsäkerhet och uppmanade till överväganden om ytterligare sanktioner och strängare visumregler för ryska medborgare som svar på hybridangreppen.

Europeiska rådet betonade samtidigt vikten av gemensam utveckling av försvarsmateriel och minskade strategiska beroenden. EU:s ministerråd och Europaparlamentet uppmanades att nå en överenskommelse om förslaget för militär rörlighet före utgången av 2026.

Thomas G. DiNanno anser att ett närmare transatlantiskt samarbete inom försvarsteknik är en central del av svaret på säkerhetshoten. Han konstaterar samtidigt att den tekniska utvecklingen går så snabbt att regeringar har svårt att följa förändringarna.

Natos generalsekreterare Mark Rutte tog upp liknande frågor under ett tal vid Tallinns tekniska universitet den 14 oktober. Han hänvisade till medlemsländernas åtagande från Natos toppmöte i Haag 2025 om att öka försvars- och säkerhetsrelaterade investeringar till fem procent av bruttonationalprodukten senast 2035. Bland de områden som omfattas nämnde han satelliter, flygplan, drönare och försvarssystem som använder artificiell intelligens.

Natos arbete med tekniskt försvarssamarbete omfattar även länder utanför alliansen. Under ett besök i Moldavien den 8–9 oktober redovisade Radmila Shekerinska att Nato har tillfört landet omkring 50 miljoner euro genom ett program för utveckling av försvarsförmågan.

Av detta belopp har mer än fyra miljoner euro använts för IT-utrustning och programvara till skydd mot cyberangrepp. Nato har dessutom medverkat till att utveckla en cyberförsvarsfunktion vid Moldaviens tekniska universitet och en särskild cyberinsatsgrupp inom landets försvarsmakt.

Samtidigt har USA:s förhållande till Ryssland och Ukraina blivit en omdiskuterad fråga i Europa. Under EU-ledarnas möte i Bryssel i slutet av veckan väckte president Donald Trumps uppmärksammade dieselavtal med Ryssland frågor. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har också riktat skarp kritik mot USA under veckan.

Thomas G. DiNanno avvisar kritiken mot den amerikanska administrationens agerande. Han framhåller att USA, enligt hans bedömning, har lämnat större bidrag till Ukrainas försvar än något annat land.

DiNanno beskriver president Donald Trumps målsättning som att avsluta kriget genom en förhandlad uppgörelse. Han uppger att presidenten och de amerikanska förhandlarna arbetar i enlighet med den inriktningen.

Den amerikanske statssekreteraren tillbakavisar även farhågor om att USA skulle minska sitt säkerhetspolitiska engagemang i Europa eller överge sina allierade. Enligt Thomas G. DiNanno står USA fast vid sina åtaganden, och han bedömer att Nato kommer att bestå och att alliansen kan komma att stärkas efter den nuvarande perioden av säkerhetspolitiska motsättningar.