USA vapenlager pressas efter kriget mot Iran

USA:s militära lager av vapen och ammunition har minskat kraftigt efter kriget mot Iran, visar en oberoende tillsynsrapport från Pentagon. President Donald Trump och försvarsminister Pete Hegseth har tidigare förnekat att konflikten lett till att USA:s lager av militär materiel sinar. I tillsynsrapporten pekas bland annat flaskhalsar i leveranskedjan ut som en orsak till bristsituationen.

Rapporten beräknar att kriget från starten den 28 februari till slutet av juni kostade 33,4 miljarder dollar, motsvarande omkring 326 miljarder kronor. Av detta stod ammunition och drönare som hade använts fram till den 30 juni för 22,3 miljarder dollar. Kostnaden på 33,4 miljarder dollar omfattar inte skador på byggnader och andra anläggningar, vilka beräknas uppgå till ytterligare flera miljarder dollar.

Den statliga tillsynsrapporten visar samtidigt att iranska angrepp skadade eller förstörde hundratals byggnader vid amerikanska baser, bland annat i Kuwait, Bahrain och Saudiarabien. Upp till 30 MQ-9 Reaper-drönare och sju KC-135-tankflygplan uppges dessutom ha förstörts eller skadats under konflikten.

USA:s utrikesdepartement redovisade i sitt underlag till tillsynsrapporten skador på diplomatiska anläggningar för 184 miljoner dollar. Därutöver redovisades 113 miljoner dollar för akuta insatser och evakueringar. Omkring 9 000 amerikanska medborgare fördes bort från de områden som berördes av insatserna.

Försvarsminister Pete Hegseth uppgav inför senatens anslagsutskott den 21 juli att Pentagons kostnader för kriget vid den tidpunkten hade stigit till 37,5 miljarder dollar. Han begärde samtidigt 67,1 miljarder dollar i ytterligare finansiering för kriget och andra försvarsutgifter. Vita huset hade den 24 juni begärt ett kompletterande anslag på totalt 87,6 miljarder dollar, varav 67,1 miljarder dollar skulle gå till försvarsändamål. Av den totala summan var 21 miljarder dollar uttryckligen avsatta för att ersätta ammunition som hade förbrukats under konflikten.

Center for Strategic and International Studies bedömde i juli att det amerikanska lagret av Patriot-interceptorer hade sjunkit till färre än 1 000 efter den omfattande användningen under insatsen mot Iran. Organisationen uppskattade samtidigt att omkring 250 THAAD-interceptorer återstod i lager.

Center for Strategic and International Studies beräknade också att fler än 1 000 Tomahawkrobotar användes under den första stridsperioden på 39 dagar. Organisationen bedömde att det kan dröja till 2030 eller 2031 innan lagret återställts till nivån före kriget.

U.S. Central Command uppgav den 23 mars att amerikanska styrkor redan då hade genomfört fler än 9 000 stridsflygningar inom Operation Epic Fury och angripit över 9 000 mål. U.S. Central Command redovisade samtidigt att fler än 140 iranska fartyg hade skadats eller förstörts.

Arbetet med att öka produktionen av luft- och robotförsvarssystem hade påbörjats redan före de senare redovisningarna av lagernivåerna. Lockheed Martin och USA:s försvarsdepartement ingick den 29 januari ett ramavtal om att höja den årliga produktionskapaciteten för THAAD-interceptorer från 96 till 400. RTX meddelade den 8 juni att bolaget investerar 100 miljoner dollar i sin anläggning i Portsmouth i Rhode Island, bland annat för att öka kapaciteten för komponenter till Patriot GEM-T-interceptorer och korta leveranstiderna för luft- och robotförsvarssystem.

Pentagons biträdande försvarsminister Steve Feinberg krävde i ett memorandum den 5 augusti att stora vapentillverkare inom 21 dagar skulle lämna in planer för betydligt snabbare leveranser och ökad produktion av kritiska vapensystem.