USA uppmanar Europa att dämpa kritiken mot Ryssland

Amerikanska försvarsföreträdare har uppmanat europeiska länder att vara mer återhållsamma i sin offentliga kritik av Ryssland. Enligt uppgifter från fyra personer med insyn, tre europeiska och en amerikansk, har Pentagon framfört att hårda uttalanden från europeiska ledare riskerar att försämra säkerhetsläget på kontinenten.

USA biträdande försvarsminister Elbridge Colby ska nyligen ha tagit upp frågan med en representant från Baltikum. Under samtalet ska han ha avrått från skarpa formuleringar riktade mot Moskva. Som exempel nämnde han beskrivningar av Ryssland som en råtta instängd i ett hörn och framhöll att den typen av retorik inte är lämplig under rådande omständigheter.

Colby pekade inte ut någon enskild politiker. Estlands premiärminister Kristen Michal använde dock en liknande beskrivning av Rysslands president Vladimir Putin föregående månad. Michal jämförde då Putin med en råtta i ett hörn och kopplade utvecklingen till att Ryssland, mot bakgrund av de långsamma framstegen på slagfältet i Ukraina, hade ökat sina sabotageaktiviteter i Europa.

Enligt uppgifterna har Pentagon även vid ett separat möte uppmanat en estnisk delegation att visa större återhållsamhet i sin offentliga kommunikation. Det är inte känt om de amerikanska företrädarna då invände mot något särskilt uttalande.

Det framgår inte heller om motsvarande samtal har hållits med andra europeiska länder än Estland, Lettland och Litauen. En europeisk uppgiftslämnare sammanfattade det amerikanska budskapet som att USA står bakom sina europeiska partner, men att de bör undvika högljudd offentlig kritik.

Samtidigt har Estland rapporterat om flera misstänkta sabotageoperationer med koppling till ryska säkerhetstjänster. Den estniska säkerhetstjänsten KAPO har identifierat och gripit fler än 20 personer som deltagit i fysiska attacker på uppdrag av ryska säkerhetstjänster sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina inleddes.

Estlands utrikesminister Margus Tsahkna meddelade den 29 september att utrikesdepartementet hade kallat upp den ryska ambassadens chargé d'affaires för att framföra en protest mot brandattentatet mot Milrem Robotics.

Estlands säkerhetstjänstchef Margo Palloson beskrev utvecklingen i en intervju med Foreign Policy den 9 oktober. Han uppgav att ryska sabotageoperationer i landet har gått från mer symboliska angrepp till attacker mot strategiska verksamheter, särskilt företag inom försvarsindustrin. Palloson uppgav också att Estland sedan 2025 har gripit 20 personer som rekryterats av rysk underrättelsetjänst efter resor till Ryssland.

NATO har samtidigt redogjort för förstärkta säkerhetsåtgärder i alliansens östra delar. Generalsekreteraren Mark Rutte uppgav den 14 oktober att skyddet längs den östra flanken har förstärkts. Han pekade bland annat på luftförsvarssamarbetet och uppgav att tyska och nederländska styrkor sedan juli har haft det taktiska befälet över Estlands och Lettlands markförsvar.

Den 24 september uppgav Rutte även att NATO utökar informationsutbytet mellan medlemsländerna med anledning av sabotage och andra incidenter med misstänkta ryska kopplingar. Han framhöll att alliansen har resurser och etablerade mekanismer för att hantera hoten.

Även Danmarks försvarsunderrättelsetjänst har varnat för utvecklingen. I en riskbedömning som publicerades den 24 september bedömde myndigheten att Ryssland sannolikt kommer att intensifiera sin hybridkrigföring mot väst. Bedömningen pekade också på en låg men växande risk för ett begränsat ryskt militärt angrepp mot ett eller flera Natoländer med gräns mot Ryssland.

Polens institut för internationella frågor, PISM, publicerade den 23 oktober en analys av risken för en utökad rysk hybridkampanj. Analytikern Filip Bryjka pekade ut sabotage, cyberangrepp, störningar av satellitnavigering och kränkningar av nationellt luftrum som möjliga metoder för att pröva sammanhållningen inom Nato.

De amerikanska uppmaningarna till europeiska företrädare kommer samtidigt som Donald Trumps administration har diskuterat ekonomiska överenskommelser med Moskva som en del av ett möjligt fredsavtal med Ukraina. Diskussionerna har mött kritik från flera europeiska företrädare.

Varken Pentagon, NATO eller försvarsministrarna i Estland, Lettland och Litauen har velat kommentera uppgifterna om de amerikanska samtalen.

Förtydliga uppgifternas osäkerhet

Korta de sekundära säkerhetsdetaljerna