USA nya hälsoavtal väcker oro i Lesotho

USA:s kraftiga omläggning av biståndspolitiken har fått stora följder för Lesothos hivvård. När president Donald Trump i januari 2025 beordrade att USAID och merparten av organisationens program skulle avvecklas försvann finansiering till verksamheter som tidigare bar upp delar av landets sjukvård. En forskarrapport i tidskriften Lancet har beräknat att nedskärningarna globalt kan bidra till mer än 14 miljoner dödsfall fram till 2030, där omkring 4,5 miljoner skulle vara barn under fem år.

Lesotho är ett av de länderna som länge haft en mycket hög förekomst av hiv. WHO uppgav att andelen smittade vuxna minskat från 24,8 procent 2010 till 17,1 procent 2024. Samma år hade landet nått nivåerna 97–97–99: 97 procent av personer med hiv kände till sin status, 97 procent av de diagnostiserade fick behandling och 99 procent av dem som behandlades hade viruset under kontroll. Totalt lever 262 243 personer med hiv i landet, vilket motsvarar omkring en tiondel av hela befolkningen.

I bergsbyn Kena arbetade Mathabang med att föra ut läkemedel till patienter som hade svårt att själva nå vården. Byn ligger på knappt 2 000 meters höjd, och vintertemperaturen kan sjunka till minus 18 grader. För att nå patienter behövde Mathabang ta sig över berg och ibland genom floder. Hon uppgav att mellan 500 och 600 personer med hiv i området använde bromsmediciner och att omkring 30 av dem var barn.

En av patienterna var 59-åriga Malimpho, som fick sin hivdiagnos omkring sex år tidigare och började med bromsmediciner när hennes CD4-värden sjönk. Hon lider även av svår astma. Resan till kliniken kunde ta omkring två timmar till fots, medan Mathabang kunde leverera läkemedel för 180 dagar vid ett och samma besök.

Mathabangs arbete finansierades av en frivilligorganisation och gav henne en månadslön på 2 500 loti, omkring 1 500 kronor. Efter USA:s biståndsbeslut tog finansieringen slut och verksamheten upphörde. Mathabang uppgav att hon först fick kännedom om Donald Trumps beslut via Facebook och TikTok och att hon därefter fick besked om att arbetet inte kunde fortsätta. Hon sade också att hon inte kände till om någon annan hade tagit över hennes uppgifter eller om patienterna fortsatt fick sina läkemedel.

Efter finansieringsavbrottet fick patienter dessutom läkemedel för kortare perioder. Lesothos stat finansierar de indisktillverkade bromsmedicinerna, men minskade resurser på andra delar av vården ledde till omfördelningar. Malimpho uppgav att hon nyligen bara hade fått 30 tabletter, motsvarande en månads behandling, jämfört med ett halvårs förbrukning tidigare. Hon sade att hon var orolig för att läkemedlen skulle ta slut.

Associated Press uppgav att nedskärningarna motsvarade omkring 23 procent av PEPFAR-finansieringen till Lesotho. Före förändringarna hade landet fått närmare en miljard dollar i amerikanskt stöd till hivinsatser. Enligt Associated Press stod inhemsk finansiering samtidigt bara för omkring 12 procent av Lesothos hälsobudget.

Tapiwa Tarumbiswa, ansvarig för Lesothos hiv- och aidsprogram, uppgav efter USAID-beslutet att omkring 1 500 hälsoarbetare hade försvunnit från verksamheten. Enligt Tapiwa Tarumbiswa finansierade biståndsgivare som USAID, Globala fonden och WHO 97 procent av landets hälsobudget, medan USAID:s direkta stöd motsvarade omkring 40 procent.

USA återinförde senare delar av finansieringen genom tillfälligt stöd under sex månader. Associated Press uppgav samtidigt att aktörer inom Lesothos sjukvård bedömde att avbrotten hade fört landets hivarbete omkring 15 år tillbaka. KFF uppgav att PEPFAR den 1 februari 2025 fick ett begränsat undantag från USA:s biståndsstopp för bland annat hivbehandling, vård, hivtestning och insatser för att förhindra överföring från mor till barn. Stora delar av den övriga preventiva verksamheten omfattades däremot inte av undantaget. KFF identifierade 379 avslutade eller granskade USAID-finansierade globala hälsoavtal med hivverksamhet och uppgav att 71 procent av dessa hade sagts upp.

USA presenterade senare ett nytt upplägg genom America First Global Health Strategy. Lesotho erbjöds ett femårigt avtal där USA planerar finansiering på 232 miljoner dollar, omkring 2,2 miljarder kronor, samtidigt som Lesotho ska bidra med 132 miljoner dollar. USA:s utrikesdepartement har beskrivit den samlade planerade investeringen som 364 miljoner dollar.

Lesothos regering uppgav att avtalet undertecknades den 10 december 2025 av finans- och utvecklingsministern Retšelisitsoe Matlanyane och USA:s chargé d’affaires Thomas Hine. Hälsominister Selibe Mochoboroane bevittnade undertecknandet. Därmed var Retšelisitsoe Matlanyane inte hälsominister vid tillfället.

Den amerikanska finansieringen ska enligt Lesothos regering bland annat gå till att stärka landets hälsoarbetskraft, datasystem samt övervakning och hantering av sjukdomsutbrott. USA:s utrikesdepartement har också uppgett att samarbetet öppnar för internetanslutning till vårdkliniker och robotbaserade leveranser av medicinska produkter.

Hälsominister Selibe Mochoboroane meddelade samtidigt att Lesotho skulle börja använda det långtidsverkande hivförebyggande läkemedlet lenacapavir. WHO uppgav 2026 att Lesotho hade fått 6 000 doser från Globala fonden och att ytterligare leveranser väntades i juli. WHO beskriver lenacapavir som en injicerbar förebyggande hivbehandling som ges två gånger per år.

En tidig läckt version av det nya avtalet väckte samtidigt kritik. Av materialet framgick att Lesotho under 25 år skulle lämna hälso- och patientdata samt biologiska prover till USA. Vid upptäckt av exempelvis ett nytt virus, en okänd feber eller läkemedelsresistenta bakterier skulle prover och tillhörande information, inklusive genetisk sekvensering, kunna överföras till USA inom fem dagar. USA skulle även kunna få tillträde för inspektioner av kliniker och laboratorier.

Reuters granskade ett amerikanskt avtalsutkast där mottagarländer skulle lämna patogenprover och genomdata till USA inom fem dagar efter att ett utbrott upptäckts och fortsätta att dela sådant material under 25 år. Reuters konstaterade att utkastet inte innehöll någon motsvarande garanti om att mottagarländerna skulle få tillgång till läkemedel eller vacciner som senare utvecklades med hjälp av materialet.

Det slutliga avtalet mellan USA och Lesotho har inte offentliggjorts. Det är därför oklart om alla villkor i det läckta materialet finns kvar. Det är också oklart hur mycket av de utlovade pengarna som hittills har betalats ut. Hälsoministeriet uppgavs samtidigt invänta slutligt godkännande innan verksamheten kunde starta.

Nitton större biståndsorganisationer har protesterat mot upplägget och varnat för att villkoren kan placera Lesotho i en underordnad ställning samt hota landets värdighet och suveränitet. Oppositionsledamoten Nqosa Mahao har i parlamentet sagt att delar av upplägget potentiellt skulle kunna jämföras med biologisk krigföring.

Utrikesminister Lejone Mpotjoane, som deltagit i förhandlingarna med Trumpadministrationen, har avstått från att kommentera de medicinska delarna. Han har däremot framhållit att USA tidigare gav bistånd som sedan drogs tillbaka men att de bilaterala relationerna mellan länderna består.

America First Global Health Strategy omfattar fler afrikanska stater. Totalt 21 länder, däribland Lesotho, Kongo-Kinshasa, Nigeria och Uganda, har skrivit under avtal. Zambia, Zimbabwe och Ghana har däremot sagt nej. I flera länder har villkor om hälsodata, biologiskt material och råvaror blivit en central stridsfråga.

Human Rights Watch uppgav att ett läckt avtalsutkast för Zambia innehöll en klausul i avsnitt 6.2 som gjorde hälsoavtalet beroende av att Zambia också accepterade och genomförde ett separat amerikanskt Bilateral Compact. Det avtalet hade presenterats för Zambias president den 17 november 2025 och omfattade bland annat mineral- och råvarusektorn.

Zimbabwe har också avvisat det amerikanska upplägget. Informationsminister Zhemu Soda uppgav att regeringen inte ville lämna privata hälsouppgifter till amerikansk forskning utan klarhet i hur landets befolkning skulle gynnas. USA:s ambassad i Harare protesterade mot uttalandet. Zimbabwe har Afrikas största litiumreserver, vilka hittills till stor del kontrollerats av Kina samtidigt som USA arbetar för att minska sitt beroende av kinesiskt litium.

I Nigeria beskrev Ayoade Alakija, nigerianskt sändebud i hälsofrågor och ordförande för African Vaccine Delivery Alliance, landets avtal som en återkolonisering av hälso- och sjukvårdssystemet. På flera håll har upplägget beskrivits som mineraler för hälsa, med råvaror, hälsodata och biologiska prover kopplade till amerikansk finansiering.

I Kenya stoppade High Court den 11 december 2025 tillfälligt genomförandet av landets hälsoavtal med USA medan en tvist om dataskydd prövades. Domaren Bahati Mwamuye stoppade bland annat överföring och delning av känsliga hälsouppgifter. Avtalet hade undertecknats den 4 december och omfattade upp till 1,6 miljarder dollar från USA och omkring 850 miljoner dollar i kenyansk finansiering.

Trumpadministrationen har dessutom meddelat planer på närmare två miljarder dollar till kristna hälsoorganisationer. Merparten av finansieringen ska gå till omkring 2 500 kristet drivna sjukhus och kliniker. Inriktningen har kritiserats av icke-kristna organisationer.

Samtidigt har relationen mellan USA och Lesotho präglats av handelspolitiska konflikter. Donald Trump hotade tidigare landet med strafftullar på 50 procent. Textilindustrin är Lesothos största privata arbetsgivare och har stått för omkring en femtedel av BNP. Världsbanken uppgav 2026 att sektorn fortfarande var landets största privata arbetsgivare och fortsatt påverkades av osäkerhet kring amerikanska importtullar. Banken bedömde också att svaghet inom textil- och diamantsektorerna begränsade den ekonomiska tillväxten.

Donald Trump beskrev samtidigt Lesotho som en afrikansk nation som ingen hade hört talas om. Utrikesminister Lejone Mpotjoane reagerade på uttalandet och sade att det var orättvist att ett statsöverhuvud uttryckte sig så om ett annat land samtidigt som omfattande tullar infördes med kort varsel.

Lesotho är helt omgivet av Sydafrika och kallas Kungariket i himlen. Det är det enda landet i världen där hela landytan ligger mer än 1 000 meter över havet. Den lägsta punkten ligger omkring 1 400 meter över havet. Landet har cirka 2,3 miljoner invånare. BNP per capita var 2024 drygt 9 000 kronor, jämfört med omkring 543 000 kronor i Sverige.

För Mathabang fick biståndsförändringarna också personliga följder. Efter att arbetet i Kena upphörde behövde hon hitta en annan försörjning. Efter besöket i byn flyttade hon och hennes man till Sydafrika, där båda fick arbete. Mathabang uppgav att hon inte visste om Malimpho och de andra patienterna i det isolerade området fortfarande fick sina bromsmediciner. Malimpho hade tidigare sagt att hon fruktade att medicinen skulle ta slut, vilket skulle kunna innebära att hivinfektionen utvecklas till aids.