USA förstärker skyddet av undervattenskablar i Arktis

USA har skickat två atomdrivna ubåtar för att skydda kritisk infrastruktur på havsbotten, framför allt undervattenskablar, mot befarat ryskt sabotage. Militära källor uppger att Storbritannien inte har tillräcklig kapacitet för att ensam bevaka kablarna och därför får stöd av bland annat USA och Frankrike.

Arktis och den norska ögruppen Svalbard pekas ut som särskilt känsliga områden. En underrättelsekälla bedömer att en möjlig konfrontation mellan Ryssland och Nato kan uppstå där snarare än i Östeuropa. Källan hänvisar bland annat till rysk militär närvaro och till hur smältande is förändrar förutsättningarna för både geopolitik och militär verksamhet i regionen.

Under våren 2026 spårade och konfronterade Storbritannien, Norge och USA ryska enheter från GUGI nära Svalbard. Reuters uppgav den 10 september att de ryska enheterna övade med djuphavsfarkoster och teknik för att slå ut undervattenskablar. De hindrades från att fullfölja övningen och lämnade området utan att några kablar skadades.

Storbritanniens försvarsminister John Healey uppgav den 9 april att den ryska operationen omfattade en ubåt av Akula-klass och två specialubåtar från GUGI. Den brittiska insatsen pågick i mer än en månad, omfattade över 450 flygtimmar och involverade omkring 500 brittiska militärer.

Norges försvarsminister Tore O. Sandvik uppgav samma dag att Norge deltog med ett maritimt patrullflygplan av typen P-8 och en fregatt. Tore O. Sandvik sade att GUGI:s aktivitet visar att Ryssland utvecklar förmåga att kartlägga och potentiellt sabotera västlig kritisk infrastruktur på stora havsdjup.

Nato inledde den 6 juni 2026 Task Force X-Arctic. Inom initiativet ska nätverk av obemannade system användas för att skapa en kontinuerlig lägesbild över Nordatlanten, Arktis och nordområdena. Arbetet bygger vidare på teknik som tidigare har testats för att skydda kritisk undervattensinfrastruktur i Östersjön.

Undervattenskablar har en central roll för internationell kommunikation. EU-kommissionen meddelade den 5 februari 2026 att ytterligare 347 miljoner euro avsätts till strategiska kabelprojekt och stärkt reparationskapacitet. EU-kommissionen anger att omkring 99 procent av den interkontinentala internettrafiken går genom undervattenskablar.

Storbritanniens marinchef Sir Gwyn Jenkins sade i onsdags att undervattenskablar transporterar nästan all data, alla transaktioner och all kommunikation som det moderna samhället är beroende av och att Atlanten därför har en avgörande betydelse på området.

Svalbard är också beroende av undervattensinfrastruktur. Kongsberg Satellite Services uppger i sin beskrivning av SvalSat-samarbetet att förbindelsen mellan det norska fastlandet och Svalbard består av två undervattenskablar som sträcker sig omkring 1 800 kilometer genom arktiskt hav och används för att föra satellitdata vidare till datacenter.

Norges regering föreslog i maj 2026 att fyra miljoner norska kronor skulle avsättas till ett nytt beredskapslager på Svalbard. Regeringen bedömde att den lokala kapaciteten inte är dimensionerad för större eller långvariga kriser. Lagret ska kunna användas av både civila beredskapsaktörer och Försvarsmakten.