Uppgifter: Marco Rubio styr Venezuela via Whatsapp

Av Redaktionen•Publicerad: 13 juli 07:01•5 min

Den amerikanska utrikesministern Marco Rubio utövar i praktiken kontroll över Venezuelas politiska ledning och ekonomi genom kontakter med landets president Delcy Rodríguez via Whatsapp, enligt uppgifter som New York Times hänvisar till. Tidningen beskriver ett system där beslut om bland annat regeringsfrågor, naturresurser och oljeintäkter ska samordnas från USA.

Efter att Nicolás Maduro fördes bort av USA tidigare i år beslutade Venezuelas högsta domstol att Delcy Rodríguez omedelbart skulle ta över presidentens uppgifter. Hon betraktades då som en tillfällig lösning. Kort därefter ska USA, enligt uppgifterna, ha presenterat ett val mellan samarbete och omfattande attacker. Reuters har samtidigt pekat ut CIA-chefen John Ratcliffe, Vita husets politiske rådgivare Stephen Miller och energiministern Chris Wright som centrala amerikanska företrädare i tillsynen över Venezuela och återuppbyggnaden av landets oljesektor. Storbritanniens underhusbibliotek har dessutom konstaterat att den amerikanska militäroperationen den 3 januari 2026 väckte frågor om dess förenlighet med internationell rätt, bland annat när det gäller staters suveränitet.

Enligt New York Times sker kontakterna mellan Marco Rubio och Delcy Rodríguez på spanska via Whatsapp. Tidningen uppger att samtalen omfattar både regeringsbeslut och vardagliga konversationer, men beskriver samtidigt relationen som ett uttryck för amerikansk maktutövning snarare än ett jämbördigt samarbete. Rubio ska enligt uppgifterna avgöra vilka länder Venezuela får bedriva handel med och regeringsutnämningar ska också behöva förankras med USA.

New York Times uppger vidare att USA kontrollerar Venezuelas exportintäkter genom att inkomsterna först förs till det amerikanska finansdepartementet och därefter skickas tillbaka till Venezuela. Tidningen beskriver upplägget som en form av veckopeng där Marco Rubio avgör hur medlen får användas. Marco Rubio uppgav i februari 2026 att oljeintäkterna inom det nya ekonomiska arrangemanget användes till bland annat polisverksamhet, läkemedel och offentlig verksamhet.

Den 2 februari 2026 träffade Delcy Rodríguez USA:s särskilda sändebud Laura Dogu i presidentpalatset Miraflores för samtal om energi, handel samt politiska och ekonomiska frågor. USA:s ambassad uppgav att Laura Dogu presenterade en amerikansk plan för Venezuela i tre faser: stabilisering, ekonomisk återhämtning och försoning samt därefter en politisk övergång. USA:s finansdepartement hävde den 1 april 2026 sanktionerna mot Delcy Rodríguez, vilket gjorde det möjligt för henne att genomföra transaktioner och samarbeta friare med amerikanska företag och investerare. Delcy Rodríguez uppgav efter beslutet att hon såg Donald Trumps åtgärd som ett steg mot normaliserade och stärkta relationer mellan Venezuela och USA.

New York Times uppger även att Marco Rubio offentliggjorde Delcy Rodríguez planerade statsbesök i Indien innan Venezuela hade bekräftat resan. Tidningen hävdar dessutom att USA tvingade utrikesminister Yvan Gil att dra tillbaka ett uttalande som kritiserade USA:s krig mot Iran. Indiens utrikesdepartement meddelade senare att Delcy Rodríguez besökte landet den 3–7 juni 2026 för samtal med premiärminister Narendra Modi om bland annat energi, handel, investeringar, läkemedel, transporter och förnybar energi. Samma departement uppgav att Indien under maj 2026 importerade 427 000 fat venezuelansk olja per dag och därmed var Venezuelas näst största oljekund efter USA. Indiens oljeminister Hardeep Singh Puri meddelade efter mötet att indiska företag var beredda att utöka sin verksamhet inom Venezuelas energisektor.

Venezuelas nationalförsamling antog den 9 april 2026 en ny gruvlag som reglerar mineralrättigheter, inför skiljedomsförfaranden vid investeringstvister och förbjuder högt uppsatta statliga tjänstemän att inneha gruvrättigheter. Varken Marco Rubio eller Delcy Rodríguez har velat kommentera New York Times uppgifter om den påstådda amerikanska kontrollen över Venezuela.

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 97%

97%

3%

Oberoende

Vinkling

Förklaring:
Artikeln håller en överlag saklig och neutral ton. Journalisten återger uppgifter och åsikter från New York Times och andra källor i form av rapporter, citat och påståenden, utan att själv dra egna slutsatser eller använda laddade ord som inte tillskrivs en källa. Formuleringar som "uppger", "beskriver", "hävdar" och liknande gör att eventuellt laddade ord och värderingar tydligt tillhör källorna och inte journalisten. Inga egna värderingar, spekulationer, förstärkningar eller förminskningar från journalisten framträder i texten. Effektivt används neutralitet runt även känsliga och konspiratoriska påståenden. Därför uppfyller artikeln kraven för ett mycket neutralt och oberoende språkbruk. Poängen är inte fulla hundra på grund av viss användning av värdeladdade verb (t.ex. "beskriver", "hävdar") men dessa används korrekt i källhänvisande syfte och sänker inte trovärdigheten betydligt.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Vänster

65%

25%

10%

Vänster

Mitten

Höger

Förklaring:
Artikeln gynnar vänsterperspektivet genom att kritisera amerikansk maktutövning och ekonomisk kontroll över ett svagt land, vilket stämmer med vänsterns fokus på kritik mot ekonomiska maktstrukturer, staters suveränitet och negativt fokus på marknadens och USA:s dominans. Bristen på representativa marknads- eller konservativa perspektiv och framställningen av Venezuela som offer för amerikansk imperialism förstärker denna vinkel.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en verklighetsbild av stark amerikansk inblandning och kontroll över Venezuela, där Marco Rubio framställs som en central aktör som styr landets politik och ekonomi. Venezuela framstår som ett land med begränsat självbestämmande, och USA som ansvarig för att utöva makt genom informella kanaler. Artikeln sätter fokus på amerikansk maktutövning snarare än samarbete.

Språk och ton:
Språket är i huvudsak sakligt men förstärker bilden av amerikansk kontroll genom ordval som 'styr', 'kontrollerar', 'tvingade' och 'makten avgör'. Detta ger en negativ bild av USA:s agerande och en mer offerliknande bild av Venezuela, vilket kan gynna perspektiv som kritiserar amerikansk och marknadsstyrd maktutövning.

Källbalans:
Artikeln refererar primärt till New York Times, Reuters och andra officiella källor, men saknar tydliga röster från USA:s sida som förklarar eller försvarar agerandet. Det finns inga venezuelanska oppositionsröster eller amerikanska officiella uttalanden som ger en annan syn, vilket ger en vinkling som kan tolkas som kritisk mot USA.

Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv som kan ha förändrat uppfattningen är exempelvis venezuelansk opposition eller civilsamhällesröster, amerikansk motivationsförklaring eller kontext om varför sådana kontakter sker. Bristen på motperspektiv och diskussion om Venezuelas interna problem eller maktvakuum bidrar till en ensidig bild.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.