Ny lag kräver att myndigheter larmar polisen

En ny lag har nu trätt i kraft som innebär att sex statliga myndigheter är skyldiga att lämna uppgifter till Polismyndigheten när det finns anledning att anta att en utlänning saknar rätt att vistas i Sverige. Bestämmelsen omfattar Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogdemyndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket.

Skyldigheten gäller inte att aktivt söka efter personer utan tillstånd. Däremot ska myndigheterna föra vidare information som redan finns i deras verksamhet när konkreta omständigheter talar för att en person saknar rätt att vistas i landet. Enligt Socialförsäkringsutskottet kan skyldigheten även utlösas av så kallad sidoinformation som framkommer inom den ordinarie verksamheten, även om uppgiften inte behövs i myndighetens eget ärende. Regeringen har beslutat att uppgifter som bland annat namn, födelsetid, medborgarskap, person- eller samordningsnummer, Migrationsverkets dossiernummer, adress och kontaktuppgifter ska lämnas när myndigheten redan förfogar över dem. Enligt Regeringskansliet ska uppgifter däremot inte lämnas om det är uppenbart att de inte behövs, exempelvis när den berörda verkställande myndigheten redan har informationen.

Regeringen har också beslutat att Ekobrottsmyndigheten och Åklagarmyndigheten, tillsammans med de sex berörda myndigheterna, på begäran ska lämna de uppgifter som behövs för att utreda en persons vistelserätt eller för att verkställa avvisning och utvisning. Polismyndigheten får enligt Regeringskansliet föra vidare mottagna uppgifter till Migrationsverket eller Säkerhetspolisen när de hör till ett ärende som någon av dessa myndigheter hanterar eller ska hantera. Regeringen har samtidigt klargjort att varje berörd myndighet själv avgör genom sin arbetsordning vilka tjänstemän eller vilken ledningsfunktion som ska ansvara för utlämnandet. Migrationsverket har uppgett att hälso- och sjukvården, skolan, socialtjänsten och biblioteken inte omfattas av den nya informationsskyldigheten.

Lagstiftningen har mött kritik från flera barnrätts- och människorättsorganisationer och har av bland annat fackförbund med medlemmar vid de berörda myndigheterna beskrivits som en angiverilag. Svenska Röda Korset avstyrkte förslaget i sitt remissvar och framhöll att skyldigheten även omfattar sekretessbelagda uppgifter samt kan leda till svåra gränsdragningar och oproportionerliga intrång i den personliga integriteten. Tjänstemännens centralorganisation bedömde att det låga kunskapskravet kan leda till olika tillämpning mellan myndigheter och skapa rättssäkerhetsproblem, medan Akademikerförbundet SSR uppgav att skyldigheten kan omfatta även uppgifter som framkommer som sidoinformation i tjänsteutövningen.

När riksdagen behandlade lagförslaget i juni röstade Vänsterpartiet och Miljöpartiet emot. Socialdemokraterna och Centerpartiet ville i stället höja kravet för när myndigheterna ska lämna uppgifter, från att det finns anledning att anta att en person saknar rätt att vistas i Sverige till att det ska finnas starka skäl för ett sådant antagande.