Försvarsmakten startar tekniksatsning för soldater

Försvarsmakten inleder i sommar ett fem veckor långt teknikutvecklingsprogram där 28 deltagare ska utveckla egna tekniska lösningar för militära behov. Deltagarna är anställda av Försvarsmakten på deltid och många studerar samtidigt till civilingenjör. Efter utbildningen är tanken att de ska kunna omsätta idéerna i praktiska lösningar när de återgår till sina förband under hösten.

Programmet bygger på ett nytt stridslabb där soldaterna själva ska ta fram och testa prototyper i stället för att invänta färdiga produkter genom traditionella försvarsupphandlingar, som ofta tar flera år. Enligt chefen Jakob Blomqvist har erfarenheter från Ukraina visat att de mest framgångsrika förbanden har egna utvecklingsenheter som snabbt kan omvandla erfarenheter från strid till nya tekniska lösningar. Inspiration hämtas även från Ukrainas innovationsorganisation Brave1, som uppger att dess innovationskluster omfattar omkring 2 500 företag och fler än 5 000 produkter, däribland drönare, markfordon, elektroniska krigföringssystem och AI-baserade försvarslösningar. Regeringen gav dessutom i augusti 2025 Försvarets materielverk i uppdrag att samordna det svensk-ukrainska samarbetet kring försvarsinnovation för att både stödja Ukrainas teknikutveckling och dra erfarenheter av snabb förmågeutveckling.

Rådgivaren Natalie Friedman från teknik- och innovationsmiljön Silicon Valley i USA utbildar deltagarna och uppger att flera länder under de senaste åren har infört liknande satsningar. NATO har samtidigt fastställt ett mål om att ny teknik ska kunna införas i medlemsländernas försvar inom 24 månader och beskriver gemensam utveckling, prototyptestning och försök i operativa miljöer som centrala arbetssätt. Alliansens innovationsaccelerator DIANA omfattar under 2026 totalt 150 innovatörer som arbetar med tio försvars- och säkerhetsutmaningar, bland annat autonoma system, kommunikationsteknik och databaserat beslutsfattande.

Idén till det svenska stridslabbet har också vuxit fram ur erfarenheter vid Livgardet utanför Stockholm. Där har teknikintresserade soldater tidigare byggt en markdrönare och tagit fram en app för att förenkla den militära administrationen. Reservofficeren Fabian Duke, som är en av grundarna till stridslabbet, uppger att flera spontana initiativ från soldater med civil teknisk kompetens ledde till prototyper som snabbt kunde användas i verksamheten. Försvarsmakten beskriver Livgardet som ett av myndighetens största förband med uppgifter som bland annat omfattar säkerhetstjänst, strid i bebyggelse och försvaret av Stockholm.

Satsningen är en del av ett bredare arbete med försvarsinnovation. Försvarets materielverk beskriver sitt militära innovationsprogram som ett teknikutvecklingsprogram där civil teknik identifieras, utvärderas och vidareutvecklas för militär användning genom bland annat teknikutmaningar och TechDays. Regeringen meddelade i december 2024 att anslagen till Försvarsmaktens och Vinnovas gemensamma innovationsprogram skulle fördubblas från 60 till 120 miljoner kronor, samtidigt som Totalförsvarets forskningsinstitut skulle få 30 miljoner kronor per år för nya innovationsuppdrag. I april 2025 fick Försvarsmakten dessutom i uppdrag att tillsammans med Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och RISE kartlägga hur myndigheternas tekniska infrastruktur kan användas gemensamt för att stärka försvarsinnovation. Vinnova uppgav även att myndigheten och Försvarsmakten under hösten 2025 beslutade om finansiering inom områdena behovsdriven innovation för det transparenta slagfältet, civil-militära samverkansprojekt samt acceleration av civil-militära innovationer. Försvarsmakten har tidigare också redovisat att Flygvapnets stridslabbsprojekt under 2024 utvecklades till ett försök med en experimentavdelning vid Luftstridsskolan med uppgift att stärka luftstridskrafternas innovationsförmåga.

En av deltagarna är deltidssoldaten Martin Araskog, som studerar till civilingenjör vid Lunds tekniska högskola. Han uppger att han inte tvekade när han erbjöds en plats eftersom han tycker att teknisk utveckling är mycket intressant.