Ungern offentliggör hemliga polisens register med tiotusentals namn

Ungern har inlett offentliggörandet av omfattande arkiv från den kommunistiska säkerhetstjänsten. Onsdagen den 4 november 2026 publicerades en sökbar databas med fler än 50 000 namn. Handlingarna omfattar personer som registrerats som informatörer eller varit föremål för rekryteringsförsök under kommuniststyret.

Premiärminister Péter Magyar meddelade vid presentationen att regeringen därmed genomför ett av de centrala löftena från regimskiftet 1990. Han framhöll att frågan om att öppna säkerhetstjänstens handlingar hade förblivit olöst i 36 år, trots tidigare utfästelser.

Offentliggörandet bygger på en arkivlag som Ungerns parlament antog i september 2026. Förslaget fick stöd av 149 ledamöter, medan 35 avstod och ingen röstade emot. Lagstiftningen ger personer som tidigare övervakats större möjligheter att identifiera säkerhetstjänstens informatörer och de anställda som ansvarade för deras ärenden.

Publiceringen var ursprungligen planerad till den 22 oktober. Ungerns parlament beslutade dock att senarelägga datumet till den 4 november för att ge ytterligare tid åt dokumentgranskning och andra förberedelser. Beslutet fattades i oktober med röstsiffrorna 129 för, 33 emot och åtta nedlagda röster.

Regeringens plan omfattar fyra kategorier av historiska handlingar. Tre av dessa gjordes tillgängliga den 4 november, medan den återstående kategorin innehåller personakter om rekryterade informatörer och personer som säkerhetstjänsten försökte värva.

En av de offentliggjorda samlingarna är de så kallade B-registren, där omkring 25 000 namn finns dokumenterade. Registreringarna gäller rekryteringar under perioden 1957–1962 och innehåller även uppgifter om vilken operativ enhet inom säkerhetstjänsten som ansvarade för respektive person.

En annan del utgörs av H-databasen, som enligt Ungerns regering innehåller personuppgifter och täcknamn för omkring 58 000 registrerade agenter. Materialet bygger på information som från 1970-talet och framåt lagrades på magnetband.

Ytterligare omkring 10 000 bevarade rekryteringsakter ska publiceras stegvis, med den 25 februari 2027 som sista datum. Dokumenten innehåller bland annat beskrivningar av rekryteringsprocesser och säkerhetstjänstens bedömningar av enskilda personer.

Gergő Bendegúz Cseh, generaldirektör för det historiska arkivet ÁBTL, uppskattar att omkring 150 000 personer sammanlagt ingick i säkerhetstjänstens nätverk av informatörer under Rákosi- och Kádárperioderna. Endast omkring en tredjedel av de personer som bedöms ha ingått i nätverket kan identifieras genom de handlingar som finns kvar.

Kommunistregimen styrde Ungern mellan 1949 och 1989. Under denna period användes omfattande övervakning och politiskt förtryck mot oliktänkande. Den hemliga polisen ÁVH var en del av den kommunistiska säkerhetsapparaten.

Enligt Gergő Bendegúz Cseh förstördes stora mängder dokumentation vid två tillfällen. Den första omfattande förstörelsen skedde under revolutionsåret 1956 och ytterligare handlingar försvann under kommunistregimens sista år 1988–1989.

Generaldirektören har samtidigt betonat att förekomsten av ett namn i arkivmaterialet inte utgör bevis för att personen faktiskt arbetade som informatör. Säkerhetstjänsten kunde registrera personer som aldrig lämnade några underrättelser eller utförde uppdrag.

Rekryteringen kunde dessutom ske under påtryckningar. Gergő Bendegúz Cseh har beskrivit hur säkerhetstjänsten bland annat använde hot om att avslöja privata förhållanden. Andra metoder var att begränsa anhörigas karriärmöjligheter eller hindra leveranser av läkemedel från utlandet.

Den ungerska nyhetstidningen HVG har också uppmärksammat att registrerade personer kan ha varit föremål för rekryteringsförsök utan att senare ha samarbetat med säkerhetstjänsten. De rekryteringsakter som ska publiceras fram till februari 2027 kan innehålla mer detaljerade uppgifter om sådana enskilda fall.

Det historiska arkivet ÁBTL har gjort materialet sökbart genom flera olika uppgifter. Besökare kan bland annat använda personnamn, födelsedatum, födelseort och moderns namn för att hitta handlingar. Det går även att söka med täcknamn och dokumentnummer.

Gergő Bendegúz Cseh har uppgett att sökfunktionen är avsedd att underlätta undersökningar av enskilda personers eventuella kontakter med den tidigare säkerhetstjänsten. Han har också framhållit att många av de registrerade personerna sannolikt aldrig haft någon framträdande offentlig ställning.

Publiceringen omfattar därför inte enbart personer med politisk bakgrund eller tidigare offentliga uppdrag. Även privatpersoner och deras familjer kan beröras av innehållet.

Arkivet ÁBTL har meddelat att vissa känsliga uppgifter ska skyddas innan dokumenten publiceras. Information om hälsotillstånd, missbruk, sexualliv och sexuell läggning ska maskeras.

Personer som förekommer i handlingarna och deras efterkommande får också lämna skriftliga rättelser och kompletterande uppgifter. Det historiska arkivet ÁBTL ska lägga till dessa handlingar i de ursprungliga personakterna, men kommer inte att avgöra om uppgifterna i originaldokumenten eller kompletteringarna är sanningsenliga.

Premiärminister Péter Magyar meddelade den 4 november att regeringen ska inrätta stödtelefoner och erbjuda rådgivning till personer som påverkas av offentliggörandet. Insatserna riktar sig bland annat till familjer som genom dokumenten får information om tidigare okända förhållanden rörande avlidna anhöriga.

Frågan om vilka namn som skulle offentliggöras har länge varit politiskt omstridd. Kritiker har tolkat återkommande uppskjutanden av arkivöppningen som försök att skydda personer vars tidigare kopplingar till säkerhetstjänsten skulle kunna vara politiskt känsliga.

Bland de personer som förekommit i spekulationerna finns Ungerns tidigare premiärminister Viktor Orbán. Hans namn har dock inte påträffats i den offentliggjorda databasen.

Den 3 november, dagen före publiceringen, redogjorde Viktor Orbán själv för sina tidigare kontakter med den kommunistiska säkerhetstjänsten. Han uppgav att han under sin militärtjänstgöring utsattes för ett rekryteringsförsök men tackade nej. Orbán offentliggjorde samtidigt dokument från 1982 och slutet av 1980-talet som han ansåg stödde hans uppgifter.

Viktor Orbán uppgav även att säkerhetstjänsten därefter övervakade honom, hans hustru och politiska meningsfränder. Övervakningen ska enligt hans redogörelse ha omfattat både informatörer och avlyssningsutrustning i bostäder och på arbetsplatser.

Samtidigt är det offentliggjorda materialet inte en fullständig samling av alla dokument som rör den kommunistiska säkerhetstjänsten. Den ungerska nyhetstidningen HVG har redovisat att ytterligare handlingar förvaras hos nuvarande säkerhetstjänster, kommunala myndigheter och privatpersoner.

Det historiska arkivet ÁBTL förfogar därmed inte över samtliga bevarade dokument från den tidigare säkerhetsapparaten. Arkivöppningen omfattar de register och handlingar som ingår i regeringens beslutade publiceringsplan.