Donald Trump försvarar Irankriget trots Republikanernas valnederlag

USA:s president Donald Trump står fast vid beslutet att föra krig mot Iran trots Republikanernas omfattande förluster i mellanårsvalet den 3 november. Under ett framträdande i Vita huset den 4 november förklarade presidenten att han skulle ha fattat samma beslut igen, även om kriget bidrog till partiets valnederlag.

Donald Trump motiverade sitt ställningstagande med att Iran inte får tillåtas utveckla kärnvapen. Presidenten ansåg att de amerikanska militära insatserna hade varit nödvändiga och att beslutet var värt de politiska kostnaderna.

Republikanerna förlorade sina senatsplatser i Texas, Kansas, South Carolina, North Carolina, Iowa och Ohio. Kriget mot Iran har pekats ut som en betydande förklaring till valresultatet, bland annat av USA:s vicepresident Vance.

JD Vance redogjorde den 4 november för uppgifter från en opinionsundersökare som hade undersökt väljare som tidigare stött Donald Trump men övervägde att rösta på Demokraterna. Fyra frågor framträdde som särskilt viktiga för dessa väljare. De efterfrågade ett slut på kriget mot Iran och lägre levnadskostnader. De ville även se en tydligare prioritering av amerikanska intressen och en förändring av USA:s relation till Israel.

Enligt JD Vance hade opinionsundersökaren före valet räknat med att Republikanerna skulle ligga 13 procentenheter efter Demokraterna i den nationella mätningen av väljarnas partipreferenser inför kongressvalet. Vicepresidenten uppgav att han hade räknat med ett dåligt valresultat men att förlusternas omfattning ändå överraskade honom.

Under pressfrågorna i Vita huset hävdade Donald Trump att Republikanerna skulle ha vunnit valet om han själv hade funnits med på valsedlarna. Presidenten hade tidigare framfört samma bedömning i uttalanden till Fox News och New York Times.

Donald Trump meddelade också efter valet att han var beredd att godta resultatet och försöka samarbeta med Demokraterna. Samtidigt framhöll presidenten att han kunde använda sin vetorätt om det politiska samarbetet inte fungerade.

Väljarundersökningar från Associated Press visar att omkring två tredjedelar av väljarna ansåg att Donald Trump prioriterade fel politiska frågor. Ungefär sju av tio ansåg dessutom att kongressen inte gjorde tillräckligt för att begränsa presidentens maktutövning. Bland republikanska väljare delade omkring fyra av tio den uppfattningen.

Associated Press redovisade även att ungefär två tredjedelar av väljarna ansåg att presidentens politik hade försämrat USA:s ekonomi. Omkring åtta av tio inom den gruppen uppgav att de hade röstat på en demokratisk kandidat.

Ekonomiska frågor hade en framträdande ställning redan före valet. Forskningsinstitutet AP-NORC:s undersökning visade att omkring åtta av tio registrerade väljare betraktade ekonomin eller levnadskostnaderna som en av de viktigaste valfrågorna. Ungefär två tredjedelar angav sjukvården respektive kriget mot Iran som betydelsefulla frågor.

Även från Iran kom reaktioner på det amerikanska valresultatet. Irans parlamentsordförande och chefsförhandlare Mohammad Bagher Ghalibaf beskrev den 4 november Republikanernas förluster som ett uttryck för amerikanska väljares motstånd mot kriget. Mohammad Bagher Ghalibaf kopplade missnöjet till både de militära insatserna och ökade levnadskostnader.

Samtidigt rapporterade nyhetsbyrån Reuters den 4 november att amerikanska tjänstemän uppgett att Trumpadministrationen fortfarande övervägde att återuppta större militära operationer mot Iran. Reuters rapporterade även att USA:s försvarsminister Pete Hegseth mötte motstånd i kongressen och att vissa ledamöter väntades försöka inleda ett riksrättsförfarande mot honom.

Diplomatiska kontakter mellan USA och Iran pågick parallellt. Irans regering meddelade den 2 november att länderna fortfarande utväxlade meddelanden genom medlare, enligt uppgifter som Anadolu Agency återgav den 4 november. Den iranska regeringen kopplade ett återöppnande av Hormuzsundet till att USA skulle avsluta sin blockad. Qatar fortsatte samtidigt medlingsarbetet mellan Washington och Teheran.

Donald Trumps uttalanden om valet och kriget gjordes i samband med en ceremoni vid bygget av en ny balsal i Vita huset. Enligt Associated Press fanns framträdandet inte med i presidentens ursprungliga offentliga dagsprogram. Journalister kallades till platsen med kort varsel.

Anledningen till ceremonin var att byggarbetare hade monterat den sista takbjälken i balsalsbygget. Donald Trump ägnade nästan 20 minuter åt att beskriva byggprojektet och andra renoveringar av Vita huset innan han började besvara frågor om mellanårsvalet.

Presidenten berättade bland annat att den planerade balsalen skulle få korintiska kolonner och marmorgolv. Enligt Donald Trump skulle lokalen kunna användas vid stora officiella middagar. Han uppmärksammade även en nybyggd helikopterlandningsplats vid Vita huset.

Under själva anförandet berörde Donald Trump inledningsvis inte Republikanernas valförluster. I stället redogjorde han för förändringarna av presidentbostaden och avslutade ceremonin med att skriva sin autograf på den stora vita metallbjälken.

Först därefter tog Donald Trump emot frågor från journalisterna om valresultatet och Irankriget. Presidenten upprepade då att han ansåg beslutet om de militära insatserna mot Iran vara riktigt och att han skulle ha agerat på samma sätt om han hade ställts inför beslutet på nytt.