
AI-genererad illustration
Riksdagen stoppar myndighetssystem efter kostnader på 200 miljoner
Riksdagen beslutade den 4 november 2026 att avveckla Utbetalningsmyndighetens planerade transaktionskonto. Systemet, som skulle samla statliga välfärdsutbetalningar hos en myndighet, tas bort innan det har börjat användas. Kostnaderna för utveckling och avveckling beräknas uppgå till närmare 200 miljoner kronor.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2027. Riksdagens beslut innebär att lagen (2023:454) om transaktionskonto upphävs. Samtidigt genomförs ändringar i offentlighets- och sekretesslagen samt ytterligare två lagar som styr Utbetalningsmyndighetens verksamhet.
Transaktionskontot var avsett att hantera utbetalningar från välfärdsmyndigheter och Skatteverket genom ett gemensamt system. Varje år betalas omkring 800 miljarder kronor ut i bland annat pensioner, sjukpenning och föräldrapenning.
Regeringen, med finansminister Elisabeth Svantesson från Moderaterna som ansvarig minister, har valt att avbryta projektet. Beslutet grundas bland annat på identifierade säkerhetsrisker och problem med den personliga integriteten när omfattande statliga betalningsflöden samlas i ett system.
Utbetalningsmyndighetens årsredovisning för 2025 visar att utvecklingsarbetet följde den fastställda tidsplanen under årets första sex månader. Från augusti uppstod däremot meningsskiljaktigheter mellan de berörda myndigheterna om hur betalningsförmedlingen skulle utformas.
I september 2025 meddelade Utbetalningsmyndigheten Finansdepartementet att transaktionskontot inte längre kunde färdigställas enligt lagstiftningens krav före den 1 januari 2027.
Den 20 november 2025 ändrade regeringen myndighetens uppdrag till att förbereda en avveckling, under förutsättning att riksdagen godkände förslaget. Utbetalningsmyndigheten skulle också redovisa de ekonomiska och personalmässiga följderna samt uppskattade avvecklingskostnader senast den 1 mars 2026.
Finansdepartementet presenterade ett formellt avvecklingsförslag den 25 november 2025. Därefter lämnades en lagrådsremiss den 30 april 2026. Regeringens proposition 2025/26:277 överlämnades till riksdagen den 28 maj samma år och undertecknades av finansminister Elisabeth Svantesson och finansmarknadsminister Niklas Wykman.
Inför riksdagens beslut behandlade finansutskottet förslaget den 8 och 15 oktober 2026. Betänkande 2026/27:FiU7 justerades den 20 oktober och undertecknades av utskottets ordförande Mikael Damberg från Socialdemokraterna.
Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet riktar kritik mot regeringens hantering av projektet. Partierna anser att regeringen lade fram ett otillräckligt genomarbetat förslag och inte tog hänsyn till myndigheternas invändningar i tid. De beskriver hanteringen som ett mycket omfattande slöseri med skattebetalarnas pengar.
Centerpartiet har begärt en särskild redovisning av kostnaderna för att bygga upp och därefter avveckla transaktionskontot. Riksdagen avslog den 4 november partiets motion 2025/26:4200, som lämnats av riksdagsledamoten Martin Ådahl. Finansutskottet hänvisade till att Riksrevisionen redan granskar frågan.
Riksrevisionens granskning inleddes den 10 mars 2026 och omfattar statens hantering av transaktionskontot från det ursprungliga införandebeslutet till avvecklingen. Myndigheten planerar att publicera sin rapport i januari 2027.
I beskrivningen av granskningen framhåller Riksrevisionen att riksdagen fattade beslut om systemets införande 2023 trots tidigare varningar om risker och osäkerhet kring dess mervärde. Myndigheten hänvisar också till Ekonomistyrningsverkets beräkning att omkring två procent av de statliga välfärdsutbetalningarna kan vara felaktiga.
Statskontorets redovisning visar samtidigt att Utbetalningsmyndighetens anslag för 2025 fick ett utfall på 263 miljoner kronor. Det var 65 miljoner kronor, motsvarande 33,1 procent, mer än det ursprungligen anvisade beloppet. Även det disponibla anslaget inklusive anslagskredit överskreds, med 48 miljoner kronor.
Statskontoret kopplar budgetöverskridandet till avvecklingskostnader som inte hade tagits med i den ursprungliga budgeten. Dessa siffror gäller Utbetalningsmyndighetens samlade anslag och utgör inte en beräkning av transaktionskontots totala kostnad.
Flera myndigheter har lämnat synpunkter under beredningen. Myndigheten för digital förvaltning meddelade den 28 augusti 2025 att den inte hade några invändningar mot ett tidigare förslag från Skatteverket och Utbetalningsmyndigheten om att undanta Skatteverket från transaktionskontot. Yttrandet undertecknades av rättschefen Linn Kempe efter föredragning av enhetschefen Helene Thorgren.
Integritetsskyddsmyndigheten meddelade den 26 januari 2026 att den inte hade några synpunkter på Finansdepartementets förslag om avveckling. Beslutet fattades av enhetschefen Jenny Bård efter föredragning av juristen Anna Hellgren Westerlund.
Även Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen ställde sig bakom avvecklingen i sitt remissvar på Finansdepartementets promemoria Fi2025/02152. Myndigheten hänvisade till förslagets angivna skäl och framförde inga ytterligare invändningar.
När transaktionskontot avvecklas ska Utbetalningsmyndigheten koncentrera verksamheten till sitt huvudsakliga uppdrag. Det omfattar att upptäcka och förhindra felaktiga utbetalningar från de statliga välfärdssystemen.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln använder ett sakligt språk och neutral ton, där fakta som datum, belopp och beslut redovisas utan journalistiska egna värderingar. Källor och aktörer upprepas och kritik presenteras som partiers synpunkter, inte som journalistens egna bedömningar. Sakkunskap och uppgifter från flera myndigheter och politiska grupper används för att beskriva händelseförloppet, och det finns få eller inga formuleringar som förstärker eller förminskar händelserna utan kopplar dem till källa. Förstärkningar, spekulation eller emotionellt laddat språk från journalisten själv förekommer inte. Sammantaget uppträder texten som balanserad och faktabaserad även när den återger olika perspektiv och bedömningar från olika aktörer.
Förklaring:
Artikeln framhäver kostnader, risker och behov av stark offentlig kontroll samt oberoende granskning som grund för beslutet att avveckla transaktionskontot. Den technokratiska vinkeln—fokus på myndigheters bedömningar, Riksrevisionens kritik och offentliga budgetansvar—pekar mot en centrerad, institutionell och pragmatisk ansats snarare än en tydligt vänster- eller högerorienterad politisk lösning. Kritiken från vänsterpartierna nämns men övervägande narrativt stödjer beslutets genomförbarhet och ansvarsutkrvning inom ramen för offentlig sektor, vilket indikerar en dominant mittenposition.
Rubrik och framing:
Framing: Fokus på kostnader och risker i ett offentligt projekt samt offentlig kontroll och ansvarstagande vid beslut om avveckling av ett statligt system.
Språk och ton:
Språket framhäver offentliga kostnader, risker och integritetsskydd som centrala skäl för beslutet. Kritiken från oppositionspartier nämns, tillsammans med referenser till myndigheters och revisionsmyndigheters roll, vilket förstärker en ton av försiktighet och ansvarstagande i offentlig sektor.
Källbalans:
Myndighets- och parlamentariska institutioner dominerar utrymmet: Riksrevisionen, Statskontoret, Integritetsskyddsmyndigheten och Ekonomistyrningsverket samt regeringen och oppositionspartierna nämns som källor. Frågor från все politiska partier utanför regeringskoalitionen får viss tonär uppmärksamhet, men större vikt läggs på officiella bedömningar och beslut.
Utelämnanden och kontext:
Vissa perspektiv saknas eller är underrepresenterade: Utbetalningsmyndighetens egen nyansrika ståndpunkter i detalj, implementeringsförväntningar och tekniska nyckelfördelar med transaktionskontot, samt synpunkter från bredare samhällsaktörer som skattskyldiga, företag eller civila integritetssorgsfrågor utanför de nämnda myndigheterna.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Republikanernas nederlag i Texas väcker oro hos svensk kampanjarbetare
Republikanernas valförluster i Texas har väckt besvikelse hos 31-årige Eddie Wallin från Skaraborg. Han har...

Man åtalas efter att ha kedjat fast sin hustru
En 33-årig man i Malmö har åtalats för misshandel och olaga frihetsberövande efter att han...

Donald Trump försvarar Irankriget trots Republikanernas valnederlag
USA:s president Donald Trump står fast vid beslutet att föra krig mot Iran trots Republikanernas...

Ungern offentliggör hemliga polisens register med tiotusentals namn
Ungern har inlett offentliggörandet av omfattande arkiv från den kommunistiska säkerhetstjänsten. Onsdagen den 4 november...
