
AI-genererad illustration
Unga känner oftare oro vid gravbesök – stora generationsskillnader
En ny undersökning från Fonus visar tydliga skillnader mellan åldersgrupper när det gäller känslor vid besök på kyrkogårdar. Bland personer mellan 18 och 29 år uppger 21 procent att gravbesök väcker sorg, oro eller ångest. I åldersgruppen 65–84 år är motsvarande andel endast 3 procent.
I Jämtland uppger 7 procent av de tillfrågade att de känner sorg, oro eller ångest när de besöker en gravplats. Någon uppdelning av de regionala resultaten efter ålder finns inte tillgänglig. Nationellt visar undersökningen samtidigt att 68 procent upplever gravbesök som fina och meningsfulla, medan 21 procent beskriver besöken som tröstande.
Undersökningen genomfördes av Verian på uppdrag av Fonus mellan den 9 och 20 mars 2026. Totalt deltog 3 312 personer i åldrarna 18–84 år genom webbintervjuer. Resultatet viktades utifrån kön, ålder och region för att motsvara den svenska befolkningen.
Fonus uppger också att omkring 160 000 vuxna i Sverige, motsvarande två procent av befolkningen, helt avstår från att besöka grav- och minnesplatser eftersom besöken väcker känslor.
Begravningsentreprenören Kicki Ylander i Östersund upplever att yngre generationer inte alltid har samma naturliga förhållande till kyrkogårdar som äldre. Hon tror att det kan kännas tryggare för unga att besöka en gravplats tillsammans med andra.
Vid besök under kvällarna kring allhelgonahelgen brukar Kicki Ylander se grupper där både vuxna och ungdomar går tillsammans. Hon anser att gemensamma besök kan göra situationen mer bekväm för yngre personer.
Även Fonus begravningsentreprenör Conny Sohlberg lyfter fram betydelsen av samtal mellan generationer. Han föreslår att föräldrar och mor- och farföräldrar berättar om personer som har avlidit och låter yngre familjemedlemmar ställa frågor och sätta ord på sina känslor.
För den som vill uppmärksamma en närstående genom att tända ett ljus erbjöd Fonus under 2026 fysisk ljuständning på 1 031 kyrkogårdar. Beställningar kunde göras mellan den 12 och 27 oktober, medan digitala ljus kunde tändas till och med den 12 november.
Fonus började erbjuda tjänsten med ljuständning inför allhelgona 2019. Fram till och med 2025 hade företagets medarbetare tänt fler än 155 000 ljus på begravningsplatser runt om i landet.
Den 19 oktober 2026 presenterade Fonus även en separat undersökning om framtidens sätt att sörja. Där svarade 20 procent av svenskarna att de tror att ny teknik kommer att förändra hur människor uttrycker sorg. I en tidigare undersökning uppgav samtidigt 75 procent att de inte kunde tänka sig att använda AI för att återskapa eller interagera med avlidna personer.
Analys
Förklaring:
Artikeln är i stort sett saklig och neutral i sitt språk. Den återger undersökningsresultat och uppgifter från angivna källor (Verian på uppdrag av Fonus) utan journalistens egna värderingar. Satsningar som ”tydliga skillnader” och uppgifter som 21 procent respektive 3 procent motiveras av data och framställs som källornas påståenden, inte som journalistens egna slutsatser. Citat och uttalanden från intervjupersoner återges som källornas eller personernas egna åsikter eller erfarenheter, utan retoriska förstärkningar. Artikeln använder varken dramatiserande språk eller emotionell prägel som inte tydligt kopplats till en källa. Den innehåller några små formuleringar som kan uppfattas som betoningen av siffror (t.ex. ”stora generationsskillnader” i rubriken och ”endast 3 procent”), men dessa följer av data eller är tydligt kopplade till källor och kontexten, vilket inte sänker oberoende-poängen betydligt.
Förklaring:
Artikeln domineras av privata företagsintressen (Fonus) och deras leverantörer, samt data som tillhandahålls av Verian på uppdrag av Fonus. Den fokuserar på marknadslösningar och privata tjänster (såsom ljuständning och teknologi i sorgarbete) och saknar offentliga eller kritiska röster som skulle ifrågasätta privatisering eller föreslå starkare statligt stöd. Denna källkonstruktion och framing gynnar en högerorienterad syn på ekonomiska lösningar och privat sektor inom sociala praktiker.
Rubrik och framing:
Framing framhäver generationsskillnader i sorg och betonar privata tjänster och marknadslösningar i sorgarbete.
Språk och ton:
Informativt och sakligt med tydlig betoning på privata aktörers roll i sorgarbete.
Källbalans:
Privata aktörer dominerar i källorna (Fonus, Verian, företagsentreprenörer). Myndigheter eller oberoende offentliga röster är närvarande i mycket liten utsträckning.
Utelämnanden och kontext:
Viktiga perspektiv saknas: offentliga policy- eller vårdaktörer, kritiska röster mot privatisering eller beroende på kommersiella intressen, samt bredare samhällsperspektiv på hur sorg och minnesplatser bör stödjas av staten eller kommuner.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Pojke försvunnen efter nattligt försvinnande söder om Umeå
Polisen inledde under natten mot fredagen en sökinsats efter en pojke i övre tonåren som...

Folktro och dödsritualer lockar till fullbokade vandringar
Gastar, övernaturliga väsen och äldre begravningsritualer står i centrum för en historisk kvällsvandring i Gammelstad....

Dödsdoulor öppnar café för samtal om livets slut
I början av december startar Hilde Vestli och Maria Lönborg ett café i Örnsköldsvik där...

Sorsele satsar på lokalt älgkött för stärkt beredskap
Sorsele kommun har köpt in en älg som ska bli kött till kommunens måltidsverksamheter. Samtidigt...
