Sorsele satsar på lokalt älgkött för stärkt beredskap

Sorsele kommun har köpt in en älg som ska bli kött till kommunens måltidsverksamheter. Samtidigt får personalen utbildning i att ta hand om och stycka viltkött. Inköpet är en del av kommunens arbete med att öka den lokala livsmedelsberedskapen.

Älgen ska hanteras av det lokala företaget Sandås Älgslakteri. Enligt Sorsele kommun ska den lokala hanteringen begränsa transporterna och göra det möjligt att förädla köttet nära platsen där råvaran kommer ifrån. Ersättningen till jaktlaget baseras på det aktuella dagspriset per kilo slaktvikt.

Kocken Lotta Karlsson deltar i utbildningen och det är första gången hon styckar en älg. Planen är att köttet ska användas till bland annat älgfärsbiffar, kalops och köttsoppa. Maten ska serveras inom förskolor, skolor, äldreomsorg, särskilda boenden, LSS och som matlådor inom omsorgen.

Flera jaktlag hörde av sig efter att kommunen annonserat om att de ville köpa en älg. Kostchefen Linus Lundquist beskriver intresset som ett tecken på den lokala samarbetsviljan.

Kommunen ser inköpet som ett pilotprojekt och har öppnat för att köpa in ytterligare älgar under kommande år. Målet är också att minst 30 procent av livsmedlen som används i verksamheterna ska vara lokalproducerade. Potatis och grönsaker är två produktgrupper där kommunen undersöker möjligheterna till lokala inköp.

I en intervju den 16 september 2026 uppgav kostchefen Linus Lundquist att kommunens verksamheter då serverade omkring 450 måltider och tillverkade cirka 100 matlådor per dag.

Sorsele har sedan tidigare så kallade skafferiavtal med tre lokala butiker: Jonssons Livs i Gargnäs, ICA Nära i Blattnicksele och Ammarnäs Livs. Region Västerbotten har beskrivit avtalen som ett sätt för kommunen att köpa lokala varor och ha alternativa leveransvägar.

Även andra kommuner har undersökt möjligheten att använda lokalt viltkött i offentliga måltider. Västerbottens Jägarförbund har tidigare lyft fram Lycksele kommun som ett exempel på en kommun som köpt in älgkött till sin verksamhet.

Livsmedelsberedskap inom kommunerna är också ett nationellt utvecklingsområde. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, publicerade den 23 februari 2026 rapporten Vad blir det för mat? Kommunal livsmedelsberedskap i praktiken. Undersökningen bygger på intervjuer med 15 kommuner under 2024 och 2025.

FOI pekar i rapporten på att kommunernas arbete påverkas av bland annat ekonomiska förutsättningar, ansvarsfördelning och samarbete med näringslivet. Kommunerna efterfrågar även nationell vägledning från Livsmedelsverket och regional samordning genom länsstyrelserna.

Livsmedelsverket uppger att omkring tre miljoner måltider serveras varje dag inom svensk vård, skola och omsorg. Myndigheten har tagit fram en särskild beredskapshandbok för offentliga måltidsverksamheter med vägledning om hur verksamheterna kan förbereda sig inför samhällsstörningar.

Har den här konversationen varit till hjälp hittills?