
AI-genererad illustration
Dödsdoulor öppnar café för samtal om livets slut
I början av december startar Hilde Vestli och Maria Lönborg ett café i Örnsköldsvik där besökare kan mötas över en kopp kaffe och prata om döden, sorg och livet. Verksamheten drivs tillsammans med studieförbundet Bilda och ska vara en öppen mötesplats där deltagarna själva bestämmer hur mycket de vill dela med sig av.
Initiativtagarna har båda utbildat sig till dödsdoulor, en yrkesroll som innebär att ge stöd till människor i livets slutskede och deras närstående. De arbetar som ett komplement till den ordinarie vården och ersätter varken medicinsk personal eller terapeuter.
Hilde Vestli blev certifierad dödsdoula i februari 2024. Hon har tidigare arbetat som undersköterska inom akutsjukvård, hemtjänst och särskilt boende. Sedan 2019 arbetar hon på Nylanders Begravningsbyrå i Örnsköldsvik. Hon har även utbildning inom palliativ vård samt sorg- och konflikthantering. Egna erfarenheter av förluster och möten med familjer inom vården har också varit en del av hennes bakgrund till engagemanget.
Vestli och Lönborg vill skapa utrymme för samtal om döden, ett ämne som de anser får för lite plats i samhället. De vill även uppmärksamma vikten av att ta tillvara livet och vara närvarande i vardagen.
Begreppet dödsdoula togs med i Institutet för språk och folkminnens nyordslista 2022. Institutet anger att ordet först dokumenterades 2019 och beskriver yrkesrollen som en professionell rådgivare och stödperson under livets sista skede.
I Sverige fanns det enligt organisationen Tre Stiftelser 32 certifierade dödsdoulor i februari 2024. Samma år anställde organisationen Maija Uusimäki, vilket beskrevs som det första exemplet på att ett äldreboende i Göteborg hade anställt en dödsdoula.
Det finns olika utbildningsupplägg för yrkesrollen. DödsDoulan i Skandinavien beskriver sin certifieringsutbildning som ett program med fyra delar. De tre första genomförs på plats i Nässjö och den avslutande modulen sker digitalt. För att bli certifierad krävs även ett godkänt examensarbete.
Även inom den offentliga vården finns nationella riktlinjer för området. Socialstyrelsen publicerade i december 2025 riktlinjer för palliativ vård. Myndigheten framhåller att sådan vård kan inledas tidigare än när döden är nära och kombineras med livsförlängande behandling. Riktlinjerna tar också upp behovet av stöd till patienternas närstående.
Det kommande caféet i Örnsköldsvik ska vara en plats där människor med erfarenhet av sorg kan träffas utan krav på att berätta om sina upplevelser. Maria Lönborg beskriver att besökarna ska kunna delta på sina egna villkor. Det ska vara lika accepterat att sitta tyst med en kopp kaffe som att prata om det som känns svårt.
Analys
Förklaring:
Språket i artikeln uppvisar en i hög grad saklig och neutral ton. Den förmedlar information utan att journalisten själv tillskriver händelser eller åsikter. Källor klargörs när så är fallet, till exempel med formuleringar som enlighet organisationen Tre Stiftelser och DödsDoulan i Skandinavien beskriver sin utbildning, vilket gör att påståanden tydligt kopplas till källmaterialet. Texten verkar inte använda laddade ord eller emotionella formuleringar i journalisten egen röst, inte heller gör den egna slutsatser eller spekulationer. Sammanhang och meningar följer logiskt varandra och källornas uppgifter behandlas som sådana, även när de är nyskapade eller relevanta för ämnet (som nyordslistan, utbildningsupplägg och riktlinjer från Socialstyrelsen). Eftersom artikeln framför allt presenterar fakta, olika källor och vad initiativet syftar till, utan att recensera eller värdera de inblandade aktörerna själva, uppnår den en hög grad av oberoende språkbruk.
Förklaring:
Artikeln lyfter fram dödsdoulor som ett socialt stöd inom vården och betonar vikten av närståendes stöd, offentliga riktlinjer och ideella initiativ. Detta speglar vänsterperspektivets fokus på jämlikhet, utvidgat svenskt socialt stöd och offentlig roll i omsorgsfrågor, samtidigt som den inte framhäver marknadslösningar eller privatisering som huvudlösningar. Begränsat utrymme för kritiska röster eller alternativ synvinkel gör att artikeln främst gynnar en vänsterinriktad, socialt stöd- och vårdcentrerad tolkning av frågan.
Rubrik och framing:
Framing: Dödsdoulor och samtal om livets slut presenteras som en samhällsnytta som binder samman vård, gemenskap och självbestämmande i vardagen.
Språk och ton:
Språket upplevs som vårdande och omtänksamt, med tonvikt på stöd och normalisering av dödens samtal.
Källbalans:
Majoriteten av utrymmet tillfaller initiativtagarna och deras bakgrund samt nämnda organisationer och myndigheter; få kritiska röster eller motparter nämns.
Utelämnanden och kontext:
Saknas perspektiv från medicinsk expertis eller etiska granskare samt patient- eller brukarföreningar; osäker finansiering, regleringar, risker och jämförelser med privat praxis diskuteras inte.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Pojke försvunnen efter nattligt försvinnande söder om Umeå
Polisen inledde under natten mot fredagen en sökinsats efter en pojke i övre tonåren som...

Folktro och dödsritualer lockar till fullbokade vandringar
Gastar, övernaturliga väsen och äldre begravningsritualer står i centrum för en historisk kvällsvandring i Gammelstad....

Unga känner oftare oro vid gravbesök – stora generationsskillnader
En ny undersökning från Fonus visar tydliga skillnader mellan åldersgrupper när det gäller känslor vid...

Sorsele satsar på lokalt älgkött för stärkt beredskap
Sorsele kommun har köpt in en älg som ska bli kött till kommunens måltidsverksamheter. Samtidigt...
