Unga i Bergsjö vill bevara dialekten

Ungdomar i Bergsjö beskriver dialekten som en viktig del av den lokala identiteten och uppger att de fortfarande använder ett språk som liknar det som talas av äldre generationer. Lykke Selander, 15 år, framhåller att dialekten hör samman med både ursprung och kultur och därför är viktig att bevara.

Institutet för språk och folkminnen räknar Bergsjö till norra Hälsingland och har bland annat en dialektinspelning från orten från 1947 med en kvinna född 1884. Myndigheten beskriver samtidigt flera språkliga skillnader mellan norra och södra Hälsingland.

Elias Westling, 15 år, uppger att han använder dialekt i ungefär samma utsträckning som sina föräldrar och mor- och farföräldrar. Även Loke Lundwall, 15 år, anser att han följer med i föräldrarnas dialektbruk. Matti Lindgren från Gnarp är mer osäker, men uppger att han kan förstärka dialekten när han talar med sin morfar och med släktingar från andra delar av Sverige.

– När jag pratar med morfar och med släktingar som kommer från längre ner i Sverige.

Men vad är det som utmärker dialekten i Bergsjö med omnejd egentligen? Det har de lite svårt att komma fram till. Deras svar vittnar om en regional utjämning.

Matti Lindgren beskriver sin dialekt som hälsingsk, och Loke Lundwall menar att Bergsjö-dialekten är ”milt norrländsk” och kanske lite ”grövre”. Men Elias Westling har ett mer specifikt svar:

– Det har en lite mer mörk ton, säger han.

Varför är det viktigt att bevara dialekter?

– Det handlar om traditioner. Det är viktigt att bevara en dialekt, för det är ett ursprung. Det är ett sätt att visa var man kommer ifrån, och vilken kultur man har, säger Lykke Selander, 15 år, från Bergsjö.

Publicerad 29 september 2026 kl 05:30

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar. EXTRA VERIFIERADE FAKTA ATT ANVÄNDA VID OMSKRIVNING:

- Institutet för språk och folkminnen klassificerar Bergsjö som en del av norra Hälsingland och har i sina samlingar en dialektinspelning från Bergsjö gjord 1947 med en kvinna född 1884; myndigheten beskriver också hur norra och södra Hälsingland skiljer sig i flera konkreta språkdrag.

- Göteborgs universitet uppger att Greta Horn disputerade den 5 juni 2025 på avhandlingen Den unga skånskan: Dialektal variation och platsanknytning hos gymnasieungdomar i nordvästra Skåne och därefter blev universitetslektor vid Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi.

- Linnéuniversitetets vetenskapliga publikationsplattform beskriver Greta Horns studie som en undersökning av 21 gymnasieungdomar i åldern 16–19 år i Helsingborgsområdet, där dialektbruket studerades i relation till bland annat ungdomarnas framtida geografiska rörlighet.

- Umeå universitet uppger att forskningsprojektet Swedia 2000 spelade in dialekttalare på 107 orter i Sverige, Finland och på Åland, med tolv personer på varje ort; projektets resultat visade att yngre talare generellt hade färre och svagare dialektala uttalsdrag än äldre, särskilt inom norrländska dialekter, men universitetet framhåller samtidigt att ett nära förestående försvinnande av dialekterna vore en stark överdrift.

- Karlstads universitet beskriver forskningsprojektet Dialektutjämning i Västsverige, där närmare 100 gymnasieelevers dialektalitet i delar av Västergötland och Bohuslän studerades. Margareta Svahn genomförde senare även inspelningar med närmare 30 ungdomar från Skövdetrakten för att studera dialektala och andra språkliga varieteter.

- Uppsala universitet publicerar Margareta Svahns bedömning att dialektutjämningen i Sverige varit omfattande åtminstone sedan 1950-talet, samtidigt som hon framhåller att utvecklingen möjligen har avstannat under de senaste decennierna och att dialekter står olika starkt i olika delar av landet.