Äldre utan mat på boende – tappade fem kilo

En äldre person på ett särskilt boende i Östersunds kommun gick ner fem kilo under en tre månaders period. När enhetschefen undersökte orsaken upptäcktes att personen vid upprepade tillfällen hade blivit bortglömd av personalen och inte erbjudits mat när personen låg kvar i sängen.

Missförhållandet uppdagades under våren 2026 och har därefter lett till att Östersunds kommun gjort en Lex Sarah-anmälan om allvarliga brister i omsorgen.

Den äldre personen hade periodvis varit så trött att hela dagar tillbringades i sängen. Under enhetschefens utredning framkom det vid samtal med personalgruppen att måltider inte alltid erbjöds under dessa dagar.

Det framgår inte av anmälan hur många dagar personen ska ha gått utan mat.

Efter händelsen har verksamheten genomfört förändringar för att förebygga liknande missförhållanden. Bland åtgärderna finns veckovisa viktkontroller och särskilda handlingsplaner som beskriver hur personalen ska agera när den äldre personen inte äter.

Socialstyrelsens föreskrifter HSLF-FS 2022:49 ställer krav på att verksamheter inom socialtjänsten har fastställda rutiner för att förebygga undernäring och identifiera personer som riskerar att drabbas. Rutinerna ska också ange när hälso- och sjukvården behöver kontaktas för en bedömning av näringstillståndet. Bestämmelserna gäller bland annat särskilda boenden för äldre.

Socialstyrelsen pekar ut ofrivillig viktförlust, ätsvårigheter och undervikt som tre viktiga faktorer vid en inledande bedömning av undernäringsrisk. Om minst en av faktorerna förekommer bör personal med rätt kompetens utreda vad som ligger bakom problemet.

Även kvalitetsregistret Senior alert framhåller att en oavsiktlig viktnedgång kan vara ett tecken på negativ energibalans och att risken för undernäring därför behöver undersökas. Registret rekommenderar förebyggande riskbedömningar inom bland annat särskilda boenden, där personens vikt dokumenteras i samband med bedömningen.

Livsmedelsverkets nationella riktlinjer för måltider inom äldreomsorgen anger att maten behöver anpassas efter varje persons individuella behov. Myndigheten rekommenderar en genomförandeplan för dygnets måltider med tydligt fördelat ansvar. Riktlinjerna omfattar även flera mindre energi- och proteinrika måltider under dygnet och en nattfasta som inte överstiger elva timmar.

Brister i omsorgsinsatser har tidigare förekommit i Östersunds kommuns Lex Sarah-rapportering. I vård- och omsorgsnämndens kvalitetsrapport för 2024 redovisades sammanlagt 30 Lex Sarah-ärenden inom den kommunala sektorn för hemtjänst och särskilt boende. Av dessa gällde elva ärenden brister i hur omsorgsinsatser hade utförts. Fram till den 30 november 2024 hade 13 av de totalt 30 ärendena anmälts vidare till Inspektionen för vård och omsorg. Östersunds kommun redovisade också att utredningarna hade resulterat i bland annat nya eller ändrade rutiner, utbildningsinsatser för personal och genomgångar inom berörda arbetsgrupper.

I en nationell granskning från 2026 konstaterade Inspektionen för vård och omsorg att brister i processer, rutiner och riktlinjer var den vanligaste bakomliggande orsaken som äldreomsorgens verksamheter själva hade identifierat i sina Lex Sarah-anmälningar.

Myndigheten uppgav också att den behövt begära kompletteringar av omkring hälften av anmälningarna eller de tillhörande utredningarna.

Granskningen ingår i ett regeringsuppdrag där Inspektionen för vård och omsorg även ska genomföra uppföljande tillsyn och kontrollera om upptäckta brister har åtgärdats. Uppdraget ska slutredovisas i januari 2027.

Lex Sarah innebär att personal inom bland annat äldreomsorgen är skyldig att rapportera allvarliga missförhållanden och risker för sådana. Det kan handla om både handlingar och försummelser som medfört, eller inneburit ett allvarligt hot mot, en persons liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa.

I kommunala verksamheter ska rapporteringen göras direkt till berörd nämnd. I privata verksamheter ska rapporteringen göras till verksamhetens ledning. Ledningen ska i sin tur rapportera vidare till ansvarig nämnd.

Om utredningen visar på ett allvarligt missförhållande eller att risken är stor för att det kan uppstå ska det göras en anmälan till IVO.

Publicerad 11 november 2026 kl 15:41

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

EXTRA VERIFIERADE FAKTA ATT ANVÄNDA VID OMSKRIVNING:

- Östersunds kommuns vård- och omsorgsnämnd redovisade i sin kvalitetsrapport för 2024 att 30 Lex Sarah-ärenden hade rapporterats inom den kommunala sektorn för hemtjänst och särskilt boende. Av dessa hade 13 skickats vidare till Inspektionen för vård och omsorg (IVO) fram till den 30 november 2024.

- Östersunds kommun redovisade i samma kvalitetsrapport att 11 av de 30 Lex Sarah-ärendena inom hemtjänst och särskilt boende under 2024 gällde brister i utförandet av omsorgsinsatser. Kommunen uppgav även att nya eller reviderade rutiner, personalutbildningar och genomgångar med arbetsgrupper hade genomförts efter utredningarna.

- Inspektionen för vård och omsorg konstaterade i en nationell granskning av Lex Sarah-anmälningar inom äldreomsorgen 2026 att brister i processer, rutiner och riktlinjer var den vanligaste typen av bakomliggande orsak som verksammaheterna själva identifierade. Myndigheten uppgav också att den behövt begära kompletteringar av omkring hälften av anmälningarna eller de tillhörande utredningarna.

- Inspektionen för vård och omsorg meddelade att myndighetens nationella analys av Lex Sarah-anmälningar inom äldreomsorgen ingår i ett regeringsuppdrag som även omfattar uppföljande tillsyn och kontroll av om identifierade brister har åtgärdats. Uppdraget ska slutredovisas i januari 2027.

- Socialstyrelsen föreskriver i HSLF-FS 2022:49 att verksamheter inom socialtjänsten ska ha fastställda rutiner för att förebygga undernäring, upptäcka risker och avgöra när hälso- och sjukvården behöver kontaktas för en bedömning av en persons näringstillstånd. Föreskrifterna omfattar bland annat särskilda boenden för äldre.

- Socialstyrelsen anger att ofrivillig viktförlust, ätsvårigheter och undervikt är tre centrala faktorer vid en första bedömning av risk för undernäring. Om minst en av dessa faktorer förekommer bör en utredning genomföras av personal med rätt kompetens för att fastställa orsaken till nutritionsproblemet.

- Livsmedelsverket anger i sina nationella riktlinjer för äldreomsorgens måltider att måltiderna bör anpassas efter den enskildes behov och att det ska finnas en genomförandeplan för dygnets måltider med en tydlig ansvarsfördelning. Riktlinjerna rekommenderar också flera mindre energi- och proteinrika måltider utspridda över dygnet och en nattfasta på högst elva timmar.

- Kvalitetsregistret Senior alert anger att en oavsiktlig viktförlust är ett tecken på negativ energibalans och en anledning att undersöka risken för undernäring. Registret rekommenderar förebyggande riskbedömningar på bland annat särskilda boenden och att personens vikt dokumenteras i samband med bedömningen.

- Livsmedelsverkets nationella riktlinjer för måltider inom äldreomsorgen anger att maten behöver anpassas efter varje persons individuella behov. Myndigheten rekommenderar en genomförandeplan för dygnets måltider med tydligt fördelat ansvar. Riktlinjerna omfattar även flera mindre energi- och proteinrika måltider under dygnet och en nattfasta som inte överstiger elva timmar.

- Brister i omsorgsinsatser har tidigare förekommit i Östersunds kommuns Lex Sarah-rapportering. I vård- och omsorgsnämndens kvalitetsrapport för 2024 redovisades sammanlagt 30 Lex Sarah-ärenden inom den kommunala sektorn för hemtjänst och särskilt boende. Av dessa gällde elva ärenden brister i hur omsorgsinsatser hade utförts. Fram till den 30 november 2024 hade 13 av de totalt 30 ärendena anmälts vidare till Inspektionen för vård och omsorg. Östersunds kommun redovisade också att utredningarna hade resulterat i bland annat nya eller ändrade rutiner, utbildningsinsatser för personal och genomgångar inom berörda arbetsgrupper.

- I en nationell granskning från 2026 konstaterade Inspektionen för vård och omsorg att brister i processer, rutiner och riktlinjer var den vanligaste bakomliggande orsaken som äldreomsorgens verksamheter själva hade identifierat i sina Lex Sarah-anmälningar.

- Myndigheten uppgav också att den behövt begära kompletteringar av omkring hälften av anmälningarna eller de tillhörande utredningarna.

- Granskningen ingår i ett regeringsuppdrag där Inspektionen för vård och omsorg även ska genomföra uppföljande tillsyn och kontrollera om upptäckta brister har åtgärdats. Uppdraget ska slutredovisas i januari 2027.

- Lex Sarah innebär att personal inom bland annat äldreomsorgen är skyldig att rapportera allvarliga missförhållanden och risker för sådana. Det kan handla om både handlingar och försummelser som medfört, eller inneburit ett allvarligt hot mot, en persons liv, säkerhet eller fysiska eller psykiska hälsa.

- I kommunala verksamheter ska rapporteringen göras direkt till berörd nämnd. I privata verksamheter ska rapporteringen göras till verksamhetens ledning. Ledningen ska i sin tur rapportera vidare till ansvarig nämnd.

- Om utredningen visar att ett allvarligt missförhållande har inträffat, eller att det finns en påtaglig risk för ett sådant, ska en anmälan göras till IVO.

Gillar du den här personligheten?