Umeåbo döms för nazistiska symboler på bil

En man i 20-årsåldern från Umeå har dömts av Lycksele tingsrätt för hets mot folkgrupp efter att ha kört en bil med nazistiska klistermärken under Motorveckan i Lycksele sommaren 2025. Påföljden blev 40 dagsböter på sammanlagt 18 000 kronor.

Polisen stoppade mannen i centrala Lycksele i slutet av juli 2025. Sveriges Radio uppgav i samband med åtalet att mannen beskrevs som kraftigt berusad. Hög musik spelades från bilen och mannen blev aggressiv när polisen bad honom att kliva ur. När polisen frågade om de nazistiska märkena på bilen skrek han att han hatar vissa grupper av människor. Han gjorde därefter motstånd när han greps, belades med handfängsel och omhändertogs enligt lagen om omhändertagande av berusade personer.

På bilen fanns bland annat SS-symbolen med två blixtformade runor och ett klistermärke föreställande Rudolf Hess, som var en högt uppsatt nazist och Adolf Hitlers ställföreträdare under delar av 1930- och 1940-talet. Motorveckans officiella program för 2025 angav att Yankee Car Meet hölls på Gammplatsen den 26 juli klockan 09.00–16.00. Senare samma dag hölls All American Cruising mellan klockan 20.00 och 23.00 samt torgfest från klockan 21.00.

När polisen nästan ett år senare åkte hem till mannen för att fotografera klistermärkena hade han tagit bort dem. I förhör ifrågasatte han polisens arbete med ärendet och uttryckte sig nedsättande om personer som kunde ta illa upp av märkena. Han uppgav också att han ansåg att saken hade blivit oproportionerligt uppmärksammad och att han skulle ha tagit bort märken om polisen tidigare hade bett honom göra det.

På frågor om SS-symbolen uppgav mannen att han inte hade funderat särskilt mycket över dess betydelse. Han förklarade att han tyckte att märket såg fränt ut och att flera av hans vänner hade liknande symboler. Mannen erkände brottet, bad om ursäkt och uppgav att han borde ha förstått att märkena kunde göra människor upprörda. Han sade också att han inte hade de åsikter som symbolerna förknippas med.

Enligt 16 kap. 8 § brottsbalken omfattar hets mot folkgrupp bland annat spridda uttalanden eller andra meddelanden som hotar eller uttrycker missaktning för grupper med anspelning på exempelvis ras, hudfärg, nationellt eller etniskt ursprung eller trosbekännelse. Hovrätten för Västra Sverige fastställde i rättsfallet RH 1997:53 att en nazistisk demonstration där bland annat nazistiska symboler, Rudolf Hess-plakat, hälsningar och uttalanden förekom kunde innebära spridning av ett budskap som uttryckte hot och missaktning mot andra folkgrupper.

Den statliga utredningen om rasistiska symboler redovisade samtidigt 2019 att Justitiekanslern i enskilda ärenden från 2005 och 2014 hade bedömt att en bild av Rudolf Hess, i de sammanhang som då prövades, inte i sig utgjorde hets mot folkgrupp. Brottsförebyggande rådet redovisade för 2024 att hets mot folkgrupp stod för 24 procent av brotten med identifierat hatbrottsmotiv i polisregion Nord.