Umeå går vidare med två nya broar till Ön

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Umeå går vidare med två nya broar till Ön

Av Redaktionen•Publicerad: 2 nov 11:29•4 min

Umeå kommun förbereder byggandet av två gång- och cykelbroar till Norra Ön. Efter att kommunfullmäktige antog detaljplanen den 26 oktober 2026 går projektet vidare med geotekniska undersökningar. Byggstarten är preliminärt planerad till 2028.

Detaljplanen omfattar två broförbindelser och en sammanhängande gång- och cykelväg över Norra Ön. Den ena bron ska gå över Lillån och ansluta till det befintliga gång- och cykelvägnätet vid Norra Obbolavägen på Teg. Den andra ska passera Storån och ansluta till Öbackaparken.

Under veckan som börjar den 2 november inleder kommunen kompletterande provborrningar för att undersöka markförhållandena där broarnas stöd ska placeras. Arbetet beräknas ta två veckor och genomförs både på land och i vatten.

Undersökningarna omfattar Storån och Lillån samt platser på Tegssidan. Även Öbacka kan bli aktuellt för borrningar.

Thomas Nordlander, projektledare på Gator och parker vid Umeå kommun, beskriver undersökningarna som ett viktigt moment i projekteringen. Enligt honom behöver kommunen fastställa markens egenskaper inför konstruktionen av broarnas stöd.

Borrningarna kan orsaka visst buller. Kommunens bedömning är dock att ljudnivåerna inte kommer att medföra störningar för närliggande bostäder och verksamheter.

Miljö- och hälsoskyddsnämnden i Umeå kommun beslutade den 8 oktober 2026 att den geotekniska undersökningen vid Norra Ön inte kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Beslutet gäller fastigheten Umeå 8:11 och har ärendenummer 2026-7242.

Broprojektet måste även genomgå en prövning av miljöpåverkan inför byggnationen. Bland annat krävs tillstånd för vattenverksamhet enligt miljöbalken.

Byggnadsnämnden godkände detaljplanen den 23 september 2026, innan kommunfullmäktige fattade sitt beslut i oktober. Byggnadsnämndens ordförande Mikael Berglund (S) framhöll i samband med nämndens behandling att broarna väntas få trafikmängder i nivå med Umeås större cykelstråk.

Planförslaget hade dessförinnan varit ute på samråd under februari–mars 2025. En granskning genomfördes under motsvarande månader 2026. Efter granskningen kompletterade kommunen planhandlingarna med skyddsåtgärder kopplade till artskydd samt ytterligare beskrivningar av geotekniska förhållanden och erosion.

Broarna har också fått olika planerade utformningar. Enligt uppgifter som Ume Älvdal presenterade i mars 2025 ska bron över Storån byggas i stål med ett bågformat parti i mitten. Bron över Lillån planeras få en utformning med träinslag som anknyter till timmerflottningens historia.

Arbetet med upphandling och projektering har pågått under året. Den 17 februari 2026 godkände Umeå kommuns näringslivs- och arbetsutskott upphandlingsunderlaget för broarna. Kommunens kostnadsbedömning uppgick då till 30 miljoner kronor för projekteringen och 300 miljoner kronor för utförandefasen, varav omkring 120 miljoner kronor angavs komma från stadsmiljöavtalet.

Av kostnaderna för utförandet angavs omkring 120 miljoner kronor kunna finansieras genom stadsmiljöavtalet. Trafikverket redovisar att Umeå kommun genom ett avtal från 2019 beviljades sammanlagt 427,5 miljoner kronor för ett större paket av trafikåtgärder. I detta ingår broförbindelserna till Norra Ön samt andra investeringar i kollektivtrafik och cykelinfrastruktur.

Regeringen har beslutat att avveckla möjligheten att bevilja nya stadsmiljöavtal. Trafikverket uppger samtidigt att redan ingångna avtal får fortsätta att gälla, som längst till 2032, inom ramen för den nationella planen för transportinfrastruktur 2026–2037.

Upphandlingsunderlaget för broprojektet innehåller villkor som gör det möjligt att avbryta entreprenaden om detaljplanen inte får laga kraft, om nödvändiga tillstånd saknas eller om erforderligt investeringsbeslut inte fattas. Ärendet har diarienummer KS-2026/00128.

Den 11 juni 2026 meddelade Umeå kommun att en entreprenör hade upphandlats. Projekteringen omfattar bland annat broarnas utformning och framtagandet av bygghandlingar. Kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S) framhöll då att arbetet skulle genomföras i samverkan för att kunna behandla frågor tidigt i processen.

De planerade broarna ingår i en större utveckling av Norra Ön, där kommunen även har planer på omkring 2 800 bostäder. Bostadsplanerna har emellertid stoppats i Mark- och miljödomstolen.

Bakgrunden är bland annat ett beslut om att förbjuda avverkning av lövskog i området med hänsyn till den vitryggiga hackspetten. I juli 2026 bedömde Helen Nilsson, mark- och exploateringsdirektör i Umeå kommun, att ett eventuellt krav på dispens skulle innebära stora svårigheter för bostadsprojektet.

Kommunen meddelade i september att beslutet om avverkningsförbud hade överklagats till Mark- och miljödomstolen. Samtidigt uppgav kommunen att broarna hade brutits ut ur den större planprocessen och fått en separat detaljplan för att projektet skulle kunna drivas vidare.

Thomas Nordlander framhåller att behovet av broförbindelserna kvarstår oavsett om de planerade bostäderna på Ön blir verklighet. Han anser att broarna är betydelsefulla både för Norra Öns utveckling och för förbindelserna mellan Umeås östra och västra delar.

Kommunens mer långsiktiga planer för Norra Ön innehåller ytterligare en gång- och cykelbro samt en bilbro med separat gång- och cykelbana. Enligt kommunens projektredovisning är finansieringen tänkt att bestå av kommunala medel, statligt stöd och exploateringsersättning från andra markägare.

För de två gång- och cykelbroar som nu projekteras kvarstår bland annat miljöprövning och fortsatt tekniskt arbete inför den preliminära byggstarten 2028.

Gillar du den här personligheten?

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 93%
93%
7%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Språket i artikeln uppvisar saklighet och neutral ton. Den återger beslut, tidsplaner och kostnader med koppling till myndigheter och källor utan journalistens egna slutsatser eller värderingar, och utan emotionellt laddat språk. När uppgifter kommer från aktörer används tydlig koppling till källan (t.ex. myndigheter, kommunens uppgifter, projektledare), så läsaren får förstå vilket innehåll som är känt via vilka källor. Texten följer händelseförloppet i kronologisk ordning och gör inga egna spekulationer. Den avslutande frågan om läsaren att gilla personligheten är inte en del av kärnnyheten och påverkar inte oberoendet i bedömningen. Sammantaget bedöms artikeln ha hög nivå av oberoende och neutralt språk.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
25%
50%
25%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln framstår som en teknokratiskt präglad rapport om ett kommunalt infrastrukturprojekt där fokus ligger på planering, kostnader, finansiering och miljöprövningar. Den betonar samverkan mellan olika offentliga aktörer och använder ett sakligt, processinriktat språk. Detta speglar en mitten-nivå som prioriterar institutioner, kompromisser och pragmatiska lösningar framför radikala omfördelningar (vänster) eller snabba marknadslösningar utan tydlig statlig inblandning (höger). Denna teknokratiska och institutionsbaserade vinkling gynnar därför en mittenorienterad tolkning av innehållet.

Rubrik och framing:
Fokuserar på kommunal infrastrukturutbyggnad och genomförandeprocesser med betoning på planering, miljöprövningar och finansiering.

Språk och ton:
Tekniskt och sakligt språkfokus med betoning på planering, myndigheter och byggprocesser.

Källbalans:
Störst utrymme ges åt kommunala organ (kommunens nämnder, projektledning) samt Trafikverket och statliga ramverk; motparter/alternative röster finns främst i form av miljöprövningar och bostadsplaner som nämns tillbakadragna, men röst från allmänheten eller kritiska grupper är marginell.

Utelämnanden och kontext:
Saknas bredare opposition eller kritisk analys av bostadsutveckling kontra natur- och miljöhänsyn; saknas röster från boende i området, miljöorganisationer eller kritiska röster från lokala näringslivsaktörer om negativa konsekvenser eller alternativ finansiering.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.