
AI-genererad illustration
Rättegången om dubbelmordet i Brattås flyttas efter åklagarens begäran
Hovrätten för nedre Norrland har beslutat att senarelägga huvudförhandlingen mot 45-årige Johan Jacobsson, som dömts för medhjälp till dubbelmordet i Brattås 2005. Beslutet kommer efter en begäran från senior åklagare Hanna Flordal, som behöver mer tid för att komplettera utredningen.
Förhandlingen var planerad att börja torsdagen den 5 november 2026 men har flyttats till onsdagen den 25 november. Det nya schemat innebär att rättegången ska avslutas på eftermiddagen den 2 december.
Hanna Flordal har i ett mejl förklarat att kompletteringarna av förundersökningen inte hinner färdigställas före det ursprungliga startdatumet. Hon vill för närvarande inte lämna några närmare uppgifter om vilka ytterligare utredningsåtgärder som behövs.
Målet har registrerats i hovrätten med målnummer B 1641-26. Den tidigare planeringen omfattade förhandlingar den 5 november klockan 09.30–14.30 och den 11 november klockan 13.00–15.00. Förhandlingarna skulle hållas i sal 2 vid Ångermanlands tingsrätt på Kastellgatan 6 i Härnösand. Dessa tider har nu ersatts av det nya schemat.
Under den första förhandlingsdagen ska rätten bland annat genomföra en syn på gården i Brattås, där morden begicks. Samma plats besöktes under huvudförhandlingen i Ångermanlands tingsrätt.
Den 9 september 2026 dömde Ångermanlands tingsrätt Johan Jacobsson till 14 års fängelse för medhjälp till morden på Tor Öberg och Gerd Viklund. De båda dödades den 31 maj 2005. Jacobsson har nekat till brott.
Rättens ordförande Anita Enocksson har för Sveriges Radio förklarat att tingsrätten inte ansåg det vara styrkt att Jacobsson själv utfört morden. Domstolen bedömde däremot att bevisningen visade att han hade främjat gärningarna och därmed gjort sig skyldig till medhjälp.
Något motiv till dubbelmordet kunde inte fastställas. Enligt Anita Enockssons redogörelse kunde tingsrätten inte heller avgöra om ytterligare personer hade deltagit i brotten.
Tingsrätten konstaterade att 14 års fängelse var det längsta tidsbestämda fängelsestraff som kunde dömas ut enligt reglerna som gällde när morden begicks 2005.
Jacobsson ålades dessutom att betala sammanlagt omkring 250 000 kronor i skadestånd till de anhöriga. Därutöver beslutade domstolen att han ska betala 120 000 kronor till staten för brottsskadeersättning som tidigare betalats ut.
Domen har överklagats av både åklagarsidan och försvaret. Försvarsadvokaten Johan Lavås har uppgett att han vill att hovrätten helt ska ogilla åtalet. Hanna Flordal yrkade under tingsrättsprocessen på livstids fängelse för mord.
Även målsägandebiträdet Elina Eliasson har överklagat den del av domen som gäller skadestånd till de anhöriga. Den 18 september rapporterades att Jacobsson fortfarande var häktad i väntan på hovrättens prövning.
Åtalet mot Jacobsson väcktes den 7 augusti 2026 och registrerades vid Ångermanlands tingsrätt som mål B 1029-26. Åklagarmyndigheten meddelade då att Hanna Flordal åtalade mannen för två fall av mord.
Flordal bedömde att bevisningen räckte för att väcka åtal för mord efter att utredningen kompletterats med bland annat ytterligare förhör, tekniska undersökningar och rättsmedicinska utredningar.
En central del av brottsutredningen har varit DNA-baserad släktforskning. Åklagarmyndigheten beslutade den 11 augusti 2025 att metoden skulle användas i Brattåsutredningen. Beslutet fattades efter att nya regler om biometrisk analys i brottsutredningar hade börjat gälla.
Polisens DNA-släktforskare Linda Kvist arbetade med en utökad DNA-profil som Nationellt forensiskt centrum och Rättsmedicinalverket hade tagit fram. Utredningsarbetet ledde till att Jacobsson identifierades i Katrineholm, där han greps den 8 april 2026.
Polismyndigheten meddelade samma dag att identifieringen hade gjorts med hjälp av DNA-baserad släktforskning. Efter gripandet togs ett nytt DNA-prov från mannen, som jämfördes med ett tidigare säkrat spår från brottsplatsen. Proverna överensstämde och misstankegraden höjdes till sannolika skäl.
Rättsmedicinalverket har beskrivit att myndigheten, på uppdrag av Nationellt forensiskt centrum, tar fram och kvalitetssäkrar utökade DNA-profiler för släktforskningsundersökningar. En sådan profil kan innehålla uppgifter från uppemot en miljon positioner i arvsmassan.
Metoden får endast användas vid vissa särskilt allvarliga brott och när andra möjliga utredningsåtgärder har uttömts.
Släktforskarförbundet har i sin genomgång av Brattåsutredningen beskrivit hur det nya DNA-provet efter gripandet gav en direkt överensstämmelse med spåret från brottsplatsen. Förbundet har också uppgett att domen var det andra svenska mordfallet där DNA-baserad släktforskning bidragit till en fällande dom.
När hovrättsförhandlingen inleds den 25 november ska den överklagade domen prövas på nytt. Den sista förhandlingsdagen är planerad till onsdagen den 2 december 2026.
Har den här konversationen varit till hjälp hittills?
Källor
Analys
Förklaring:
Språket i artikeln är sakligt och neutralt. Den redogör för rättsliga beslut, tidsramar och bevisläget utan värderande eller egna tolkningar. Förekommer tydliga källhänvisningar (t.ex. 'har i ett mejl förklarat', 'har för Sveriges Radio förklarat') och resten av informationen presenteras som domstolens beslut eller uppgifter från myndigheter och åklagare. Det finns inga egna slutsatser eller emotionella formuleringar som syftar till att påverka läsaren. Artikeln följer händelseförloppet och förklarar hur bevisningen används utan att väva in journalistens egna bedömningar. Den mest frispråkiga rörelsen är en kort, oväntad avslutande fråga som inte förändrar kärnan i rapporteringen. Därför bedöms texten som mycket neutral och oberoende, inom normen för nyhetsrapportering.
Förklaring:
Artikeln lutar mot mitten genom att i huvudsak rapportera om rättsprocessen och användningen av tekniska bevis utan politiska förslag eller ideologisk överton. Den belyser institutioner och pragmatiska lösningar, samtidigt som den ger utrymme för både åklagare och försvar, vilket stärker en saklig, teknokratisk och institutional synvinkel som tillhör mitten. Något stöd för statlig kriminalteknik kan finnas i texten, men det dominerande intrycket är neutralt och institutionellt.
Rubrik och framing:
Framställningen fokuserar på en rättsprocess där teknisk bevisning (DNA-släktforskning) och domstolens beslut står i centrum.
Språk och ton:
Neutral
Källbalans:
Rättens och åklagarens perspektiv dominerar, med inslag av försvarsadvokat och målsägandebiträde; myndigheter och släktforskningsförbundet nämns som källor.
Utelämnanden och kontext:
Saknas kritik mot biometrisk DNA-teknikens integritet och rättssäkerhet; inga röster från brottsofferorganisationer, politikers eller bredare policyperspektiv; ingen jämförelse med internationell praxis eller alternativa kriminalpolitiska förslag.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Person kvar i brinnande villa – räddningsinsats pågår
Räddningstjänsten arbetar med att få ut en person ur en brinnande villa i Kramfors. Samtidigt...

Umeå går vidare med två nya broar till Ön
Umeå kommun förbereder byggandet av två gång- och cykelbroar till Norra Ön. Efter att kommunfullmäktige...

Fryssystem slogs ut i flera matbutiker – stora varuförluster
Flera livsmedelsbutiker i Sverige drabbades under natten mot måndagen den 2 november 2026 av omfattande...

Handpenning betald för Birger Jarl – renovering kan kosta miljoner
En möjlig försäljning av passagerarfartyget M/S Birger Jarl har tagit ett steg framåt. Fartygets nuvarande...
