Umeå föreslår miljonlyft till idrottsföreningar

Idrottsföreningar i Umeå föreslås få sammanlagt flera miljoner kronor mer i kommunalt stöd. Förslaget innebär att det ordinarie stödet till föreningar ökar med 3 miljoner kronor och att elitlag i sina respektive högsta serier får ytterligare 3 miljoner kronor att dela på.

För det kommunala aktivitetsstödet föreslås ersättningen höjas från 15 till 17 kronor per deltagare. Umeå kommun anger att stödet gäller RF-anslutna idrottsföreningar för deltagare mellan 7 och 20 år och att bidrag kan ges för en aktivitet per idrott, dag och person.

Kommunstyrelsens ordförande Hans Lindberg (S) uppger att kommunen har fått synpunkter från föräldrar som har svårt att få föreningsengagemanget att fungera ekonomiskt. Enligt Hans Lindberg skulle föreningarna själva bestämma hur de ökade bidragen används, men mer pengar skulle bland annat kunna minska behovet av försäljningar och andra arbetsinsatser från föräldrar.

Hans Lindberg uppger också att föreningarna kan använda ett större ekonomiskt utrymme till exempelvis utbildningar, matchkläder och annan idrottsutrustning. Han framhåller samtidigt att både bredd- och elitidrott har betydelse och att elitidrottare kan fungera som förebilder som får fler att söka sig till en idrott.

För elitlagen innebär förslaget att ytterligare 3 miljoner kronor tillkommer utöver de 1,7 miljoner kronor som redan finns att fördela. Stödet gäller lag som spelar i den högsta serien inom sin idrott. Vilka klubbar som omfattas kan förändras när lag flyttas mellan divisionerna.

Frågan om föräldrars ideella arbete har samtidigt väckt debatt i Umeå. Umeå simsällskaps tillförordnade verksamhetsansvariga Marlene Stavbom uppgav att föreningens policy om obligatoriska klubbinsatser hade funnits i omkring ett och ett halvt år men ännu inte hade tillämpats. För föräldrar till äldre barn omfattar policyn tolv insatser och anger 500 kronor för varje utebliven insats.

Oppositionen ställer sig positiv till ökade föreningsbidrag men vill gå längre. Joline Göttfert (M), vice ordförande i fritidsnämnden, anser att fler stöd bör indexregleras så att de följer kostnadsutvecklingen. Enligt henne skulle det kunna minska behovet av extra arbetsinsatser från föräldrar.

Umeå kommun har även ett särskilt verksamhetsstöd för föreningar som driver egna idrotts- och friluftsanläggningar. Fritidsnämnden fattar varje år beslut om vilka föreningar som får det stödet.

Frågan om ideellt arbete inom idrotten studeras också vid Umeå universitet. Mellan den 1 september 2025 och den 31 december 2026 leds ett forskningsprojekt av Louise Lindkvist där intervjuer med föräldrar används för att undersöka hur gränser för frivilligt engagemang formas och hur olika arbetsinsatser värderas.

Riksidrottsförbundet uppger att omkring 850 000 personer är ledare inom den svenska idrottsrörelsen och att den stora majoriteten arbetar ideellt. Samtidigt visar uppgifter från Centrum för idrottsforskning att svenska hushåll 2023 i genomsnitt lade omkring 9 400 kronor per år på varje idrottande barn mellan 7 och 18 år. Det var nästan dubbelt så mycket som 2003, samtidigt som kostnaderna varierade kraftigt mellan olika idrotter och delar av landet.

Centrum för idrottsforskning konstaterar i en analys från 2026 att nivåerna på medlems- och träningsavgifter bland annat påverkas av inflation, intäkter från försäljning, sponsring och evenemang samt ökade krav på kvalitet, säkerhet, administration och sociala uppdrag inom föreningslivet.

Regeringen meddelade den 10 augusti 2026 att Fritidskortet omfattar barn från det år de fyller 6 till och med det år de fyller 16. Stödet är 550 kronor per barn och år, medan vissa ekonomiskt utsatta hushåll kan få 2 500 kronor per barn och år.

Hans Lindberg beskriver föreningslivet som betydelsefullt för hälsa, beredskap och det brottsförebyggande arbetet. Han anser samtidigt att satsningar på elitidrott och stöd till bredare föreningsverksamhet inte står i motsats till varandra.