Förstagångsväljare lyfter ekonomi och jobb inför valet

AI-genererad illustration

Lokalt Norr

Förstagångsväljare lyfter ekonomi och jobb inför valet

Av Malin NilssonPublicerad: 8 sep 05:373 min

Ekonomi, möjligheten att få arbete, psykisk hälsa och rätten att bestämma över sitt eget liv hör till de frågor som förstagångsväljare på Staffangymnasiet i Söderhamn lyfter inför valet. Frågorna kom upp i samband med en debattdag på skolan inför skolvalet. Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor uppger att fler än 1 700 skolor i nästan samtliga svenska kommuner har anmält sig till Riksdagsskolvalet 2026. Skolvalen får genomföras mellan den 24 augusti och den 8 september.

För 18-åriga Yasmin Jamous väger studenternas ekonomi och möjligheten att få jobb tungt. Hon beskriver ekonomin som särskilt viktig eftersom hon är student och uppger samtidigt att det är svårt att hitta extrajobb. Yasmin Jamous säger att hon har sökt arbete i omkring ett halvår och att vissa arbetsgivare inte ens har svarat på ansökningarna.

Bland de unga finns både nervositet och stolthet inför att få rösta för första gången. Vissa har redan röstat medan andra planerar att vänta till valdagen. Signe Törnros beskriver röstningen som högtidlig och som en möjlighet att vara med och påverka, samtidigt som hon framhåller att rösträtten inte är självklar för alla. Fatima Gbbare säger att rösträtten får henne att känna sig vuxen och att hennes röst har betydelse.

Valmyndigheten har fastställt valdagen till den 13 september 2026. Förtidsröstningen pågår från den 26 augusti till och med valdagen, då vallokalerna håller öppet klockan 08–20. Valmyndigheten uppger att 1 875 förtidsröstningslokaler är öppna för allmänheten i Sverige. Sedan 2026 behöver väljare inte ha med sig sitt röstkort när de röstar, men de måste kunna identifiera sig.

Inför valet beräknade Statistiska centralbyrån att förstagångsväljarna motsvarar omkring 6,5 procent av de röstberättigade svenska medborgare som är folkbokförda i Sverige. Andelen är något högre än vid valet 2022. Statistiska centralbyrån konstaterade samtidigt att kommuner i Norrland generellt hör till de kommuner där andelen förstagångsväljare är lägre.

I det aktuella området finns 12 180 röstberättigade i riksdagsvalet. I både kommunvalet och regionvalet är antalet 12 379. Skillnaden beror på att rösträtten omfattar olika grupper. I riksdagsvalet får svenska medborgare som har fyllt 18 år rösta om de är eller tidigare har varit folkbokförda i Sverige. I kommun- och regionvalen omfattas även EU-medborgare samt medborgare i Island och Norge som är folkbokförda i kommunen eller regionen. Personer från andra länder och statslösa får också rösta efter minst tre års folkbokföring i Sverige.

Staffangymnasiet ingår sedan den 16 augusti 2015 i Hälsinglands Utbildningsförbund, som då tog över Söderhamns kommuns gymnasie- och vuxenutbildning. Hälsinglands Utbildningsförbund uppger att skolan har både högskoleförberedande program, yrkesprogram och introduktionsprogram. Skolan är uppdelad i två rektorsområden. Ann-Charlotte Låks ansvarar för de högskoleförberedande programmen och introduktionsprogrammet, medan Fredrik Lindkvist ansvarar för yrkesprogrammen.

Skolverket uppger att det är rektorn som beslutar om politiska partier ska bjudas in till en skola och att urvalet i så fall måste göras på objektiva grunder. Som exempel anger Skolverket att en skola kan bjuda in samtliga riksdagspartier eller alla partier som är representerade i den berörda kommun- eller regionfullmäktigeförsamlingen.

Söderhamns kommun uppger samtidigt att samtliga röstmottagare inför valet 2026 måste genomgå obligatorisk utbildning. Personer som själva kandiderar för ett parti i Söderhamn, eller är närstående till en kandidat, tas enligt kommunen inte in som röstmottagare. Regeringen uppgav efter Ungdomspolitiska rådets vårmöte den 28 april 2026 att mötets 17 deltagare diskuterade ungas politiska inflytande, valdeltagande och skolval samt former för ungas möjligheter att påverka på lokal, regional och nationell nivå.

Dela artikel:FacebookX (tidigare Twitter)

Analys

Denna text bedöms vara oberoende skriven till: 98%
98%
2%
Oberoende
Vinkling

Förklaring:
Artikeln är skriven med ett tydligt sakligt och neutralt språk. Journalisten använder inga laddade ord, egna förstärkningar, spekulationer eller slutsatser. All information presenteras som fakta eller återgivna citat/uttalanden från källor som skolan, myndigheter och intervjupersoner. Hårda eller känsloladdade uttryck är antingen citerade eller tydligt tillskrivna källor, vilket inte påverkar oberoendet negativt enligt anvisningarna. Det finns några formuleringar som skulle kunna anses lite beskrivande, till exempel "ekonomin som särskilt viktig" eller att det är "svårt att hitta extrajobb", men dessa är återgivna från intervjuperson/en och accepteras därför som källåtergivning. Därför kan artikeln bedömas som mycket neutral och oberoende med bara liten marginal för förbättring.

Denna texten bedöms ha en politisk lutning åt: Mitten
20%
75%
5%
Vänster
Mitten
Höger

Förklaring:
Artikeln fokuserar på beskrivningar av unga väljare och valprocessen, med betonande av fakta och flera olika perspektiv från myndigheter och unga själva. Den varken driver på vänsterideologiska omfördelningsfrågor eller högerinriktade frågor om ordning eller marknadslösningar. Istället får en pragmatisk och balanserad bild av ett demokratiskt val och ungas engagemang stort utrymme, vilket främst gynnar en mittenposition.

Rubrik och framing:
Artikeln skapar en bild av att ekonomi, jobb och unga människors möjligheter till självbestämmande är viktiga frågor inför valet. Förstagångsväljarna framstår som aktiva, engagerade och värda att lyssna på, medan system och myndigheter framställs som organiserade och stödjande i valprocessen.

Språk och ton:
Ordförrådet är neutralt och beskrivande utan värdeladdade ord som förstärker eller förminskar vissa aktörer. Ungdomars utmaningar med jobb nämns utan att lägga skuld eller kritik mot specifika grupper.

Källbalans:
Flera perspektiv ges plats, inklusive röster från unga väljare, skolans ansvariga, myndigheter som Valmyndigheten och Skolverket samt kommunen. Ingen tydlig motpart eller kritisk röst framhålls, men olika relevanta aktörer belyses.

Utelämnanden och kontext:
Artikeln nämner inte några ideologiska perspektiv eller politiska specifika ståndpunkter hos de unga, vilket gör att artikeln inte fördjupar några partipolitiska frågor. Ekonomiska eller sociala problem nämns ytligt utan koppling till politiska lösningar, vilket kan förändra artikeln ideologiskt om tillagd.

Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.

Vi använder cookies

Vi använder cookies för nödvändiga funktioner samt, vid ditt samtycke, statistik och marknadsföring.

Nödvändiga

Krävs för att webbplatsen ska fungera.

Alltid aktiv

Statistik

Hjälper oss förstå hur webbplatsen används.

Marknadsföring

Används för marknadsföring och annonser.

Läs mer i integritetspolicyn och cookiepolicyn.