
AI-genererad illustration
Gunnarsbyn satsar på bostäder för att locka fler
I Gunnarsbyn i Bodens kommun har lokala initiativ blivit en del av arbetet med att vända en tidigare negativ utveckling. Byn har skola, butik och annan service, samtidigt som flera boende beskriver en stark sammanhållning och en vilja att gemensamt lösa lokala behov.
Bristen på bostäder har länge varit ett hinder för personer som velat flytta till området. Den ekonomiska föreningen RÅEK har därför varit med och startat ett fastighetsbolag som köpt ödehus och renoverat dem för uthyrning. RÅEK uppger att föreningen bildades 1999 och har drygt 450 privatpersoner samt 50 företag och föreningar som medlemmar. Serviceområdet kring Gunnarsbyn och Niemisel omfattar omkring 1 000 invånare.
Jenny Engström (C), ordförande i RÅEK, beskriver finansieringen av bostadssatsningarna som en stor utmaning men uppger att föreningen hittills har lyckats lösa den. Landsbygdsnätverket uppgav i maj 2025 att det egna fastighetsbolaget hade som mål att skapa sju nya hyresrätter genom renovering av två befintliga fastigheter. Vid den tidpunkten fanns enligt RÅEK endast två hyresrätter i området.
Bostadsfrågan har även behandlats i andra utvecklingsprojekt. Arkitektkontoret Arkin uppger att projektet REBO under 2026 arbetar tillsammans med boende i Gunnarsbyn med delade boendeformer i befintliga hus och kooperativa modeller för finansiering och förvaltning. Tre fastigheter hade under våren valts ut för fördjupad analys. Vid en idéverkstad i samband med RÅEK:s årsstämma den 22 maj deltog 68 personer.
En inventering från 2021, som Team Boden redovisade inom innovationsprojektet Visioner i Norr, omfattade 114 bostadsfastigheter i Gunnarsbyn. Omkring 4 procent klassades som ödehus. När även fastigheter med låg nyttjandegrad räknades in bedömde Team Boden att omkring 10 procent av beståndet behövde nya strategier för framtida användning. ArkDes uppger att arbetet senare resulterade i modellerna Bygdenyttan, Delningsarkitektur och Tillsammansbyggande för återanvändning av befintliga byggnader. Team Bodens projektperiod pågick från den 1 maj 2024 till den 3 februari 2025.
Även Bodens kommun har arbetat med bostadsutvecklingen. Kommunen meddelade 2023 att en förstudie hade inletts för att möjliggöra nya småhus i Gunnarsbyområdet. Tillsammans med RÅEK undersöktes bland annat vatten och avlopp, markägande och byggrätter på privat och kommunal mark. I juni 2026 uppgav Bodens kommun att ytterligare ett dialogarbete om områdets utveckling närmade sig sitt slut efter samtal med bland andra elever på Älvskolan, deltagare vid RÅEK:s medlemsmöte och ungdomar som deltog på distans. Kommunen arbetade samtidigt med en revidering av planen för landsbygdsutveckling i strandnära lägen.
Gunnarsbyn har också lockat människor från andra länder. Uppskattningsvis 25 nationaliteter har sökt sig till byn och startat företag, framför allt inom turistnäringen. Anki Granström, ordförande för Boden Turism, uppger att flera först kommit till området som turister och därefter valt att bosätta sig där efter att ha uppskattat naturen och människorna.
En av byns samlingsplatser är Forsbergs grosshandlarvilla, som Lena Malm och Mogens Amstrup Jakobsen köpte 2014 enligt Swedish Lapland. Efter restaurering öppnades huset för allmänheten 2020. Där ordnas bland annat kulturevenemang, afternoon tea, fester med 1920-talstema och gemensamt Melodikryss på lördagar. Under sommaren fungerar byggnaden även som turistmål.
Visit Boden uppger att handelsverksamheten i grosshandlarvillan upphörde 1933 och att Carl Forsberg avled året därpå. Restlagret från affären bevarades på gårdens loge, medan bostadshuset fortfarande innehåller originalföremål och inredning från 1920- och 1930-talen.
Mogens Amstrup Jakobsen beskriver den lokala hjälpsamheten och entreprenörsandan som viktiga delar av livet i Gunnarsbyn. Enligt honom ställer många upp när någon behöver hjälp, samtidigt som det finns en vilja bland invånarna att driva egna initiativ.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln är skriven i ett mycket sakligt och neutralt språk utan egna värderingar eller spekulationer från journalisten. Texten redovisar information på ett faktabaserat sätt och presenterar källuppgifter tydligt när sådana finns. Eventuella beskrivningar och uttryck såsom "stark sammanhållning", "stor utmaning" eller "lokala hjälpsamheten och entreprenörsandan" är antingen återgivna uttalanden från personer med insyn eller deras egna uppfattningar, vilket inte drar ner på oberoendet. Det finns inga laddade ord, förstärkningar, dramatiseringar eller journalistiska slutsatser i texten. Endast faktaredovisning och återgivna källuttryck förekommer, vilket gör språket mycket neutralt och oberoende.
Förklaring:
Artikeln gynnas främst av en vänsterriktning då den framhäver kollektiva, föreningsdrivna och kommunala initiativ för bostadsutveckling – detta speglar ideal om starkare stat och lokal kooperation. Fokus på social sammanhållning, hjälp mellan invånare och vikten av samhällsservice samt diskussion om omfördelning av resurser för bostäder passar väl in i vänsterperspektivet. Även det pragmatiska samarbetet med kommunen ger inslag av mitten, men artikelns tydliga tonvikt på kollektiv och offentlig insats gör att vänster blir dominerande. Högerns perspektiv på marknadslösningar och individuell företagsamhet är knappt närvarande.
Rubrik och framing:
Artikeln skapar en verklighetsbild av en livskraftig landsbygd med stark lokal sammanhållning som löser bostadsbrist genom gemensamma initiativ och samverkan mellan lokalbefolkning, företag, föreningar och kommunen. Problemet är bostadsbrist och den lokala utvecklingen, medan lösningen lyfts fram som kooperativa och kommunala satsningar.
Språk och ton:
Språket är beskrivande och neutralt utan starka värdeladdade ord men framhäver positiva aspekter av lokala initiativ, kooperativt arbete och samarbete med kommunen, vilket ger en viss positiv förstärkning av statlig och kollektiv insats.
Källbalans:
Fokus ligger på lokala aktörer, föreningar (RÅEK), kommunen och samarbetande arkitektkontor. Det finns inga tydliga motparter eller kritik mot de insatser som görs, vilket ger ett ensidigt positivt perspektiv på kollektiv och kommunal bostadsutveckling.
Utelämnanden och kontext:
Artikeln saknar kritiska perspektiv på finansieringssvårigheter, eventuella alternativa marknadslösningar eller privata initiativ. Effekter av kommunal styrning och statens roll diskuteras inte kritiskt, vilket kan ha påverkat uppfattningen politiskt mot mer marknadsorienterade lösningar.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Kramfors utredning om Spelbyn kraftigt försenad
Sju månader efter beslutet om en extern granskning av Kramfors kommuns hantering av projekt kopplade...

Ny mötesplats samlar Strömsundsbor mot ensamhet
En ny mötesplats i Strömsund har blivit en samlingspunkt för människor i olika åldrar. Verksamheten...

Umeå föreslår miljonlyft till idrottsföreningar
Idrottsföreningar i Umeå föreslås få sammanlagt flera miljoner kronor mer i kommunalt stöd. Förslaget innebär...

Förstagångsväljare lyfter ekonomi och jobb inför valet
Ekonomi, möjligheten att få arbete, psykisk hälsa och rätten att bestämma över sitt eget liv...
