Ulf Kristersson kräver fortsatt frigivning av Gui Minhai

Statsminister Ulf Kristersson har nyligen diskuterat den fängslade svensk-kinesiske förläggaren Gui Minhais situation med Kinas utrikesminister Wang Yi. I ett inlägg på X den 17 oktober 2026, elva år efter att Gui Minhai frihetsberövades, framhåller statsministern att den svenska regeringen och Europeiska unionen prioriterar ärendet och fortsätter arbetet för hans frigivning.

Kristersson betonar att målet är att Gui Minhai ska kunna återvända till sin dotter och övriga familj. Statsministern lämnar däremot inga närmare uppgifter om hur den senaste kontakten med Wang Yi genomfördes eller vilken reaktion den kinesiska sidan gav.

Gui Minhai frihetsberövades av Kina den 17 oktober 2015. Han hade dessförinnan bedrivit förlagsverksamhet i Hongkong, där han gav ut litteratur som var kritisk mot den kinesiska regimen. Flera publicister anser att utgivningen är den egentliga orsaken till att han sitter fängslad.

Den 24 februari 2020 dömde mellaninstansdomstolen i den kinesiska staden Ningbo honom till tio års fängelse för att ha försett en främmande makt med underrättelser. Domen omfattade även ett beslut om att frånta honom hans politiska rättigheter under fem år. Kinas utrikesministerium offentliggjorde uppgifterna två dagar senare.

Det saknas fortfarande offentlig information om vilken bevisning som låg till grund för domen och hur Gui Minhais hälsotillstånd var. Hans familj har under lång tid saknat insyn i både rättsprocessen och förhållandena under frihetsberövandet.

Gui Minhais dotter Angela Gui uppgav i oktober 2025 att familjen varken visste var hennes far hölls eller hade fått klarhet i hur rättegången hade genomförts. Hon förklarade också att familjen saknade information som kunde bekräfta att han fortfarande var vid liv.

Redan i mars 2020 uppmärksammade människorättsorganisationen Amnesty International hans situation. Organisationen konstaterade att han inte hade tillgång till sin familj, en självvald advokat eller konsulära företrädare. Amnesty International uttryckte oro för hans hälsa och varnade för risken att han skulle utsättas för tortyr eller annan misshandel.

Kinas utrikesministerium har samtidigt hävdat att Gui Minhai frivilligt ansökte om att återfå kinesiskt medborgarskap under 2018 och att ansökan beviljades. Med hänvisning till att kinesisk lag inte erkänner dubbelt medborgarskap betraktar de kinesiska myndigheterna honom enbart som kinesisk medborgare. Det är Kinas officiella ståndpunkt och innebär inte att hans medborgarskapsrättsliga status enligt svensk lag har fastställts.

Ärendet har vid flera tillfällen tagits upp i diplomatiska kontakter mellan Sverige och Kina. Den 16–17 oktober 2025 besökte Sveriges utrikesminister Maria Malmer Stenergard Peking och diskuterade Gui Minhai direkt med Wang Yi. Besöket var det första av en svensk utrikesminister i Kina på elva år. Samtalen omfattade även säkerhetsfrågor, mänskliga rättigheter och handel.

En vecka tidigare, den 9 oktober 2025, antog Europaparlamentet en särskild resolution om Gui Minhai. Förslaget fick stöd av 546 ledamöter, medan tre röstade emot och 44 avstod. Parlamentet krävde att Kina omedelbart och utan villkor skulle frige honom och tillåta kontakt med familjen, svenska konsulära företrädare och en advokat som han själv väljer.

Även Europeiska unionens utrikestjänst har kritiserat behandlingen av Gui Minhai. I ett uttalande den 25 februari 2020 konstaterade utrikestjänsten att hans rätt till konsulärt bistånd och en rättssäker process inte hade respekterats. Europeiska unionen krävde att kinesiska myndigheter skulle samarbeta fullt ut med Sverige och lämna insyn i ärendet.

Internationella pressfrihetsorganisationer har fortsatt att uppmärksamma fängslandet. Den 15 oktober 2025 meddelade Reportrar utan gränser att 90 pressfrihets- och människorättsorganisationer gemensamt krävde Gui Minhais frigivning. Organisationerna uppmanade samtidigt Thailands regering att klargöra omständigheterna kring hans bortförande från landet 2015.

Reportrar utan gränser har även uppmärksammat att Gui Minhai greps på nytt i januari 2018. Gripandet skedde ombord på ett tåg på väg mot Peking, där han reste tillsammans med två svenska diplomater. Organisationen överlämnade samma år hans fall till Förenta nationernas arbetsgrupp mot godtyckliga frihetsberövanden.

Kritiken mot Kina har också framförts av andra regeringar. Den 27 februari 2020 krävde USA:s utrikesdepartement att Gui Minhai omedelbart och villkorslöst skulle släppas. Departementets dåvarande talesperson Morgan Ortagus fördömde fängelsedomen och framhöll att USA skulle fortsätta samarbeta med allierade för att försvara grundläggande fri- och rättigheter i Kina.

Storbritanniens dåvarande minister Lord Ahmad of Wimbledon redovisade i ett skriftligt parlamentsvar den 9 mars 2020 att den brittiska regeringen vid upprepade tillfällen hade tagit upp Gui Minhais fall med kinesiska myndigheter. Storbritannien hade även samarbetat med Sverige och andra länder och krävt att han skulle ges möjlighet till konsulärt bistånd.

Den svenska regeringens krav på frigivning har återkommit i flera officiella sammanhang. I utrikesdeklarationen i februari 2026 framhöll utrikesminister Maria Malmer Stenergard att Gui Minhai, Dawit Isaak och Ahmadreza Djalali måste få återförenas med sina familjer.

I samma utrikesdeklaration redovisade Maria Malmer Stenergard att Johan Floderus, Saeed Azizi, Joakim Medin och Galina Krasnianskaja hade frigivits och återvänt till Sverige under mandatperioden.

När Ulf Kristersson nu åter uppmärksammar Gui Minhai på årsdagen av frihetsberövandet är det fortfarande oklart vilket resultat de senaste kontakterna med Kina har gett. Statsministern framhåller att regeringen fortsätter sina ansträngningar för att Gui Minhai ska friges och återförenas med sin familj.