Ulf Kristersson kan sitta kvar efter valet

Socialdemokraternas partisekreterare Tobias Baudin har efter valet krävt att statsminister Ulf Kristersson ska avgå och hänvisat till att väljarna har sagt sitt. Något omedelbart krav på avgång följer dock inte av regeringsbildningsprocessen. Ulf Kristersson kan välja att sitta kvar tills den nyvalda riksdagen prövar hans stöd. En sådan omröstning kan enligt Sveriges riksdag tidigast hållas den 29 september 2026. Om minst 175 ledamöter då röstar nej ska statsministern entledigas.

Rösträkningen är samtidigt inte avslutad. Det preliminära mandatläget efter valnatten var 176 mandat för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet, Centerpartiet och Miljöpartiet tillsammans och 173 mandat för Moderaterna, Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. Sena förtidsröster och utlandsröster återstod då att räkna. Valmyndigheten uppger att det slutliga resultatet i riksdagsvalet beräknas bli klart först under helgen efter valdagen och att resultaten fram till dess är preliminära.

Regeringsfrågan kan därför kräva flera förhandlingsrundor. Centerpartiets partisekreterare Hannes Hervieu meddelade den 14 september att partiet är berett att tillsammans med Socialdemokraterna undersöka möjligheterna att bilda en handlingskraftig regering. Före valet sade Centerpartiets partiledare Elisabeth Thand Ringqvist att partiet hellre går till extraval än släpper fram en regering där Vänsterpartiet ingår. Hon pekade ut Socialdemokraterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet som partiets önskade mittenalternativ.

Moderaterna hade redan före valet försökt närma sig Centerpartiet. Elisabeth Thand Ringqvist presenterade sex regeringskrav, bland annat om fler jobb och en mer ambitiös klimatpolitik. Moderaterna hade meddelat att partiet kunde acceptera kraven. Det sjätte kravet presenterades av Centerpartiet den 11 augusti och bestod av en polisgaranti med polisiär närvaro i samtliga 290 kommuner samt en nationell satsning mot mängdbrott. Centerpartiet uppgav då att 110 kommuner saknade fast polisiär närvaro.

Liknande krav på en sittande statsministers avgång framfördes efter valet 2018. Dåvarande oppositionsledaren Ulf Kristersson ansåg efter valet att Stefan Löfvens regering borde avgå och hänvisade till en tolkning av grundlagen om statsministerns stöd i den nyvalda riksdagen. Stefan Löfven satt kvar tills riksdagen den 25 september 2018 prövade hans ställning. Omröstningen slutade med 204 röster mot honom och 142 för, varefter han entledigades.

Regeringsbildningen 2018 fortsatte därefter i 134 dagar. Den 18 januari 2019 godkändes Stefan Löfven åter som statsminister sedan 115 ledamöter röstat ja, 153 nej och 77 avstått. Eftersom färre än 175 ledamöter röstade nej kunde han tillträda. Processen visar att ett oklart parlamentariskt läge efter ett val kan följas av både statsministeromröstningar och flera talmansrundor innan en regering kan bildas.