
AI-genererad illustration
Ulf Hansen hotar lämna SD om Richard Jomshof utesluts
Musikern och tidigare Sverigedemokraterna-politikern Ulf Hansen har meddelat att han lämnar partiet om Richard Jomshof tvingas bort. Beskedet publicerades på Facebook fredagen den 30 oktober 2026, samtidigt som Sverigedemokraternas ledning hanterar en intern konflikt om hur svenskhet ska definieras.
Hansen, som är trummis i vikingarockbandet Ultima Thule, uppmanar Jomshof att fortsätta försvara sin uppfattning. Han anser att ett parti som undviker diskussioner om sina grundläggande idéer riskerar att förlora sin ideologiska inriktning. Hansen beskriver det som ett allvarligt politiskt misstag om Sverigedemokraterna överger centrala principer för att undvika kontroversiella frågor.
Ulf Hansen uppger själv att han varit engagerad i Sverigedemokraterna sedan partiets grundande. Fram till 2022 hade han ett politiskt förtroendeuppdrag i Nyköping. Han lämnade uppdraget efter att ha vägrat ta avstånd från motorcykelorganisationen Hells Angels.
Hansen har sedan tidigare kopplingar till Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson. Han var inbjuden till Åkessons bröllop 2024. Partiledaren har också uppträtt tillsammans med Ultima Thule, senast under 2018.
Den interna konflikten gäller framför allt om svensk nationell tillhörighet ska grundas på kultur, identitet och lojalitet eller om även biologiskt ursprung ska tillmätas betydelse. Richard Jomshof och Mattias Karlsson, som tillsammans med Jimmie Åkesson varit centrala i Sverigedemokraternas uppbyggnad, företräder olika uppfattningar i frågan.
Richard Jomshof har argumenterat för att biologiskt ursprung har betydelse för definitionen av svenskhet. Han drar paralleller till andra grupper, som judar och kurder, och menar att sådana kopplingar mellan ursprung och grupptillhörighet inte är anmärkningsvärda.
Mattias Karlsson har avvisat tanken att biologiskt ursprung ska vara avgörande för svenskhet. Han har även ifrågasatt hur en politisk hållning som utgår från människors biologiska bakgrund skulle kunna omsättas i praktiken.
Diskussionen fick ytterligare uppmärksamhet efter ett framträdande av Sverigedemokraternas vice partiordförande Henrik Vinge i podden Den sista måltiden. Där berättade Vinge om samtal med personer med somalisk bakgrund i Rinkeby. Han beskrev likheter mellan dessa möten och samtal med Sverigedemokraternas väljare på andra platser.
I Sverigedemokraternas valplattform inför riksdagsvalet 2026 fastslog partiet att även personer som inte fötts som svenskar kan bli svenska genom assimilation. Denna syn kopplas till anpassning till svensk kultur samt frågor om identitet och lojalitet.
På Sverigedemokraternas officiella webbplats beskrivs svenskhet utifrån bland annat ansvar, lojalitet och anpassning. Partiet framhåller också att svenskt medborgarskap ska ges större betydelse och att integrationspolitiken ska bygga på tydliga krav.
Fredagen den 30 oktober gick Jimmie Åkesson ut med ett offentligt ställningstagande i en debattartikel. Partiledaren försvarade partiets syn på en öppen svenskhet och framhöll att medlemmar måste acceptera de grundläggande värderingar som anges i Sverigedemokraternas principprogram. Han klargjorde att personer som inte ställer sig bakom dessa värderingar kan behöva lämna partiet eller uteslutas.
Åkesson gjorde samtidigt skillnad mellan svenskt medborgarskap och nationell tillhörighet. Han beskrev medborgarskapet som en juridisk fråga som kan regleras genom politiska beslut, medan nationell identitet rör människors känsla av tillhörighet och gemenskap.
Partiledaren framhöll även att nationell tillhörighet inte kan definieras genom oföränderliga kriterier i lagstiftningen. Enligt Jimmie Åkesson är medborgarskapet, snarare än enskilda människors fysiska egenskaper, något som politiken kan reglera.
Mattias Karlsson välkomnade partiledarens besked under fredagsförmiddagen. I ett inlägg på X uttryckte han uppskattning över Jimmie Åkessons tydliga ställningstagande och meddelade att han tills vidare avslutar sitt eget deltagande i debatten.
Samtidigt har uppgifter framkommit om att Richard Jomshofs fortsatta ställning inom Sverigedemokraterna diskuteras på ledningsnivå. Sveriges Television och Svenska Dagbladet har rapporterat om överläggningarna inom partiet.
Den 29 oktober uppgav Sveriges Televisions politikreporter Daniel Ingmo att ett möte mellan Jomshof och partiledningen kunde bli aktuellt redan under den följande veckan. Det skulle i så fall ge parterna möjlighet att diskutera motsättningarna direkt.
Richard Jomshof har en lång bakgrund inom Sverigedemokraternas ledning. Han var partisekreterare från den 26 februari 2015 till den 17 oktober 2022 och har representerat Blekinge län som ordinarie riksdagsledamot sedan den 4 oktober 2010.
Han var tidigare ordförande i riksdagens justitieutskott men lämnade uppdraget den 14 februari 2025. Bakgrunden var en oenighet om Tidöpartiernas förslag att begränsa vissa halvautomatiska vapen, ett förslag som även mötte intern kritik inom Sverigedemokraterna. Sedan den 6 oktober 2026 är Jomshof ledamot i riksdagens näringsutskott.
Den interna konflikten har också behandlats av Sveriges Radio. I ett inslag den 30 oktober diskuterade Ekots politikreporter Pontus Mattsson och Expressens journalist David Baas motsättningarna och deras möjliga politiska följder för Sverigedemokraterna.
Ulf Hansens besked innebär att ytterligare en tidigare partiföreträdare offentligt har tagit ställning i frågan om Richard Jomshofs framtid. Hansen har uttryckligen kopplat sitt fortsatta medlemskap i Sverigedemokraterna till om Jomshof får vara kvar i partiet.
Källor
Analys
Förklaring:
Artikeln håller en saklig ton och förmedlar uppgifter utan journalistens egna värderingar. Den återger tydligt vad olika parter hävdar och vad olika källor uppgett, ofta med angivna källor eller referenser till andra medier och personer. Språket domineras av återgivningar och sakuppgifter snarare än egna slutsatser eller emotionella formuleringar. Det finns få journalistiska försök att dramatisera händelser eller öka läsarens känslomässiga respons. En möjlig svaghet är rubriken som i görandet innehåller ett mer dramatiserande ord (hotar) än vad som senare riktas i textens neutrala återgivningar; dock är den övergripande texten fortfarande neutral i sitt språkbruk och tydligt källanknytt. Övergripande följer artikeln principerna för neutralt, icke-förmanande språk där källor och deras påståenden inte behandlas som journalistens egna slutsatser.
Förklaring:
Artikeln belyser främst en interna debatt inom ett högerpopulistiskt parti kring nationell identitet och hur svenskhet ska definieras, inklusive kopplingar till biologiskt ursprung och assimilation. Även om vissa citat och kommentarer pekar mot mer öppna ståndpunkter, dominerar bildens vikt av identitet, lojalitet och restriktiv integrationspolitik det faktiska innehållet, vilket gynnar högerinriktade teman i svensk politik.
Rubrik och framing:
Framingen fokuserar på en intern maktkamp i Sverigedemokraterna kring svenskhet och ledarskap; artikeln presenterar frågan som ett centralt ideologiskt vägval mellan en äldre, mer biologisk inriktad uppfattning och en mer assimilationsfokuserad, öppen definition.
Språk och ton:
Informativt och sakligt, men med tydlig betoning på konflikten och partiets ideologiska implikationer.
Källbalans:
Mycket utrymme åt Sverigedemokraternas företrädare och medier som rapporterat om konflikten; relativt få externa kritiker eller oberoende experter.
Utelämnanden och kontext:
Avsaknad av röster från invandrings- och mångfaldsgrupper samt politiska motståndare utanför SD; begränsad analys av konsekvenserna av olika synsätt och policyalternativ i praktiken.
Analysen är en AI-bedömning av språk, vinkling och perspektiv. Den ska ses som en indikation, inte som en absolut sanning.
Senaste nyheter
Tonåring tog sitt liv i häkte efter varningar om psykisk ohälsa
En tonåring som var frihetsberövad på häktet i Göteborg tog sitt liv den 6 januari...

Nya siffror visar stora skillnader i grannkontakten
Den 31 oktober uppmärksammas Grannens dag, en dag som handlar om relationerna mellan människor som...

Polisen utreder mordförsök efter våldshändelse i Örebro
En man har förts till sjukhus med skador efter en misstänkt våldshändelse i Örebro. Polisen...

Riksbanken väntas höja räntan – bolånen kan bli dyrare
Riksbanken väntas besluta om en höjning av styrräntan från 1,75 till 2,00 procent vid sitt...
