Riksbanken väntas höja räntan – bolånen kan bli dyrare

Riksbanken väntas besluta om en höjning av styrräntan från 1,75 till 2,00 procent vid sitt penningpolitiska möte den 3 november. Beslutet offentliggörs onsdagen den 4 november. Flera banker räknar med ytterligare höjningar under de kommande månaderna, samtidigt som stigande priser ökar hushållens utgifter.

Bedömningarna skiljer sig åt när det gäller hur snabbt räntan kommer att höjas. Flera ekonomer räknar med sammanlagt tre höjningar till 2,50 procent, medan prissättningen på räntemarknaden pekar mot fyra höjningar. Riksbanken angav redan i september att en åtstramning av kreditgivningen behövdes för att begränsa inflationen. Bankens dåvarande prognos omfattade två eller tre räntehöjningar under 2026 och 2027.

Danske Banks chefsekonom Susanne Spector bedömer att styrräntan kommer att nå 2,50 procent genom tre höjningar under de närmaste månaderna. Hon räknar därefter med att räntan kommer att röra sig kring den nivån under en längre period.

För hushållen kan en sådan utveckling medföra högre lånekostnader samtidigt som priserna på bland annat elektricitet och drivmedel stiger. Ett bolån på två miljoner kronor skulle bli cirka 15 000 kronor dyrare per år före ränteavdrag om bolåneräntan stiger med 0,75 procentenheter.

Susanne Spector bedömer att kombinationen av högre räntor och ökade levnadskostnader kommer att innebära en viss ekonomisk åtstramning under 2027. Hon framhåller samtidigt att den svenska ekonomin är stark och att den internationella konjunkturen visar tecken på att förstärkas. När störningar i varuförsörjningen sammanfaller med hög ekonomisk aktivitet ser hon en ökad inflationsrisk.

Den senaste inflationsstatistiken visar att prisökningstakten har tilltagit. Statistiska centralbyrån redovisade den 14 oktober att inflationen enligt KPIF steg från 0,7 procent i augusti till 1,5 procent i september 2026. KPIF exklusive energi, som används som mått på underliggande inflation, låg samtidigt kvar på 0,5 procent.

Statistiska centralbyråns prisstatistiker Sofie Öhman pekade på stigande priser på energi och drivmedel som bidragande orsaker till september månads inflationsuppgång. Mellan augusti och september ökade elpriserna med 11,7 procent och drivmedelspriserna med 13,3 procent.

Även företagens prisplaner visar en uppgång. Konjunkturinstitutets undersökning, som presenterades den 29 oktober, visar att företagens inflationsförväntningar för de närmaste tolv månaderna uppgick till 2,7 procent. Indikatorn för näringslivets planerade försäljningspriser steg samtidigt från 22 i september till 24 i oktober.

Ulf Andersson på DNB Carnegie Sverige bedömer också att Riksbanken behöver höja styrräntan tre gånger. Till skillnad från Susanne Spector räknar han med att den tredje höjningen genomförs först under tredje kvartalet 2027.

Hans prognos bygger bland annat på fortsatt stark hushållskonsumtion och omfattande investeringar inom både näringslivet och den offentliga sektorn. Andersson lyfter särskilt fram utbyggnaden av infrastrukturen och ökade försvarssatsningar som delar av den ekonomiska utvecklingen.

Ulf Andersson anser dessutom att den nuvarande låga inflationen delvis påverkas av tillfälliga finanspolitiska åtgärder, däribland halverad moms på livsmedel. Han bedömer därför att den uppmätta inflationen inte fullt ut speglar det underliggande pristrycket.

Andersson pekar även på ökade handelshinder, internationella konflikter och större risker för störningar i globala leveranskedjor. Han bedömer att den förändrade geopolitiska situationen och ett ökat behov av motståndskraft kan driva upp inflationen. Därtill framhåller han att svenska producentpriser redan har stigit, att företagen planerar ytterligare prishöjningar och att kronan har försvagats under året.

Mot den bakgrunden anser Ulf Andersson att Riksbanken behöver agera innan inflationen åter blir för hög.

Flera andra banker har också justerat sina bedömningar av ränteutvecklingen. SBAB:s chefsekonom Robert Boije presenterade den 21 oktober en reviderad prognos med höjningar i november och december 2026 samt februari 2027. Banken hade tidigare bedömt att den första höjningen kunde komma antingen i november eller december, men räknar nu även med en tredje höjning.

SEB har en annan tidsplan. Banken räknar med att Riksbanken höjer räntan i november 2026 och därefter i februari och maj 2027. Enligt SEB:s prognos når styrräntan därmed 2,50 procent under våren 2027.

Handelsbanken har en mer återhållsam bedömning av de närmaste räntebesluten. I sin prognos från den 25 september räknade banken med en höjning till 2,00 procent den 4 november, men oförändrad styrränta vid besluten den 16 december 2026 och den 2 februari 2027.

Handelsbanken bedömde samtidigt att bankernas genomsnittliga rörliga tremånadersräntor skulle stiga från omkring 2,7 procent till 3,4 procent under 2027. På längre sikt räknade banken med en nedgång mot 3,2 procent.

Finansinspektionens statistik visar att bolåneräntorna tidigare sjunkit betydligt. Den genomsnittliga räntan på nya och omförhandlade rörliga bolån minskade från cirka 4,6 procent i december 2023 till omkring 2,3 procent i början av 2026. Därefter har nedgången i stort sett upphört. Under juni låg bankernas genomsnittsräntor mellan 2,54 och 2,81 procent, enligt uppgifter som myndigheten publicerade den 4 september.

Osäkerheten kring räntornas fortsatta utveckling har också påverkat hushållens val av bolån. Finansinspektionens konsumentskyddsekonom Moa Langemark uppgav i maj att andelen bolånekunder som valde bunden ränta ökade från 17,5 procent i februari till 33 procent i mars. Myndigheten kopplade förändringen till den ökade osäkerheten om framtida räntenivåer.

Konjunkturinstitutets oktoberbarometer visar samtidigt att hushållens genomsnittliga förväntningar på den rörliga bolåneräntan om ett år steg från 4,0 procent i september till 4,2 procent i oktober. Deras förväntningar på inflationen under de kommande tolv månaderna ökade under samma period från 6,3 till 7,7 procent.

Riksbankens kommande räntebesked den 4 november lämnas utan någon ny penningpolitisk rapport. Om riksbankschef Erik Thedéen och direktionen vill förändra den tidigare räntebanan kan sådana besked i stället komma genom pressmeddelandet eller den efterföljande presskonferensen.

Nästa penningpolitiska rapport, med en uppdaterad prognos för styrräntan, publiceras den 16 december 2026.