Två röster kan avgöra regeringens reformpaket

Två röster kan bli avgörande när riksdagen under torsdagen den 13 augusti tar ställning till flera av Tidösamarbetets uppmärksammade reformförslag. Kammaren har kallats in under sommaruppehållet och riksdagsförvaltningen bedömer att voteringarna kan avslutas först sent på eftermiddagen. Oppositionen har inför omröstningarna försökt få kritiska ledamöter från Liberalerna att rösta mot förslagen, medan uppgifter från regeringsunderlaget talar för att sådana försök inte kommer att förändra utgången.

Riksdagen anger att sammanträdet omfattar åtta betänkanden. Bland frågorna finns skärpta villkor för anhöriginvandring, ändrade regler för unga lagöverträdare, ett nytt straffrättsligt påföljdssystem och skärpta villkor för friskolesektorn. Det nya påföljdssystemet innehåller bland annat ett avskaffande av den så kallade mängdrabatten, större betydelse för ytterligare brott vid straffmätningen och borttagande av vissa strafflindringsgrunder.

Statsminister Ulf Kristersson uppgav inför torsdagens votering att regeringen vill avskaffa mängdrabatten för samtliga brott, medan Socialdemokraterna vill begränsa ett sådant avskaffande till sexual- och våldsbrott. Kriminalvården bedömer samtidigt att myndigheten tidigast 2040 kommer att ha plats för alla de ytterligare och längre fängelsestraff som ett avskaffande av mängdrabatten väntas medföra.

Ett annat förslag gäller unga lagöverträdare. Regeringen uppgav den 2 juli att det omarbetade förslaget sänker straffbarhetsåldern från 15 till 14 år för brott där minimistraffet är minst fyra års fängelse. Den lägre åldersgränsen ska gälla under fem år. Regeringen anger också att ungdomsreduktionen ska tas bort helt för unga myndiga och minskas för personer under 18 år. Lagändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 10 september 2026.

Justitieminister Gunnar Strömmer uppgav den 11 juni att regeringen tidigare hade övervägt en straffbarhetsålder på 13 år men lämnade det förslaget efter bedömningen att det saknade stöd i riksdagen. Regeringen gick i stället vidare med 14 år. Socialdemokraternas gruppledare Lena Hallengren uppgav i juni att hela oppositionen ville undanta den då planerade omröstningen om sänkt straffbarhetsålder från ett nytt kvittningssystem. Förhandlingarna mellan Socialdemokraterna och Moderaterna om ett nytt kvittningsavtal bröt därefter samman.

Även reglerna för anhöriginvandring behandlas. Regeringen anger att en person med tidsbegränsat uppehållstillstånd som huvudregel ska ha vistats i Sverige med uppehållstillstånd i minst två år innan en anhörig kan få tillstånd. De ändrade reglerna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2026.

Omröstningarna sker efter ett högt politiskt tonläge mellan regeringsunderlaget och den rödgröna oppositionen. För Liberalerna har läget dessutom fått särskild betydelse eftersom Sveriges Radios redovisning av Indikator Opinions mätning i juni visade ett väljarstöd på 2,5 procent, vilket är under riksdagens fyraprocentsspärr.

Riksdagen uppger att kammaren kan sammankallas under en period då riksdagen normalt inte sammanträder om regeringen eller minst 115 riksdagsledamöter begär det. Torsdagens extrainkallade sammanträde används för att avgöra de åtta aktuella betänkandena.